Interiör - Pigment

Pigment

Pigment, färgämne eller färgstoff är benämningen på den färgade ingrediensen i en färg. Pigment delas in i oorganiska och organiska pigment. De oorganiska pigmenten är antingen naturliga mineraler eller syntetiskt framställda metallföreningar. De organiska pigmenten är kolföreningar som tillverkats av växt- eller djurdelar eller som utvunnits ur till exempel petroleum. En annan uppdelning är jordfärger och järnoxidfärger, krossade mineraler samt syntetiskt framställda pigment.

Pappersremsor sitter uppsatta på en vägg.
Olika nyanser av ren linoljefärg. Fotograf: Anna Ulfstrand.

De mest använda kulörerna förr var jordfärgerna, det vill säga terror, ockror och umbror. De utvinns direkt ur naturen där de förekommer som vittringsjordar. Prov på äldre färgsättning i ett hus kan ofta återfinnas under senare färglager.

Kalkfärg kan färgas med kalkäkta pigment (jordpigment som tillsätts i den ovan beskrivna lösningen). Exempel på jordpigment är alla ockror (såsom guldockra), bränd och obränd terra di Sienna (brunröda färgtoner), umbra (varmgrå eller grågröna färgtoner), järnoxider (röda färger). Blått och grönt har sällan förekommit som kalkfärg i äldre tider. Det enda äldre kalkäkta blå pigmentet var kobolt. Kobolt användes mest till interiör målning i kyrkor förr, då pigmentet var mycket kostsamt. Ett billigare sätt att erhålla blåaktiga färgtoner var att blanda kimrök i kalk. På 1930-talet började ett grönt pigment, kromoxidgrönt, att användas i kalkfärg.