Målning av innertak – historia
Takens material och utformning har växlat genom tiderna. Den enkla bondstugans bjälktak, med överliggande brädpanel, har som regel målats med limfärg.
Under 1600-talet var det vanligt med vävspända tak i slott och herrgårdar. De pappspända taken är en billigare variant som spreds under slutet av 1800-talet och till stor del ersatte vävtaken.
Tak av de flesta slag – bjälktak, takpanel, väv- och pappspända tak var vanligen strukna med limfärg. Kring sekelskiftet 1900 och i början av seklet försågs ofta kök, hallar med mera, med innertak av oljemålad pärlspont.
Kassettak förekom i de klassicerande arkitekturstilarna, konstruerade med nersänkta rutfält, i trä eller andra material, som betong. Kassetterna kunde bland annat målas med runda eller ovala kronbladsornament, ofta akantusblad.
Dekorationsmålning av innertak har varit vanligt förekommande på de flesta underlag. Dekorationsmålade bjälktak förekom under 1500- och 1600-talen. Vävspända tak försågs ofta med dekorationsmåleri under 1700-talet, åtminstone i mer påkostade miljöer. Under 1800-talet var det likaså vanligt med dekorerade tak. Taken som ofta var papp- eller vävspända försågs med målningar, ofta användes schabloner.