Skorstensvård
I samband med takreparationer finns ett tillfälle att undersöka skorstenen och dess plåtbeslag. Före en renovering bör alltid ortens skorstensfejarmästare, det vill säga sotare, kontaktas för besiktning och rekommendationer när det gäller användning. Så långt det är möjligt – ur brandskyddssynpunkt – bör samma material och metoder som tidigare användas. Behåll en traditionell placering och höjd på skorstenen. Utforma krön och plåtbeslagning så att de överensstämmer med husets ålder och arkitektur.
Skador på murstocken
Sprickor på skorstenar är vanliga och kan ha flera olika orsaker. Skorstensstocken är tung och det är viktigt att grunden är stabil. Skador på grunden är dock ovanligt. Sättningar i byggnadsstommen är vanligare och det kan påverka skorstensstocken. Stocken, som förr murades tätt intill timmerväggen, kan haka i bjälklagen om stommen rör sig. En del av bjälklaget kan till och med gå genom murstocken i äldre hus. Dessa bjälkar kan fortfarande vara intakta, eftersom röken från traditionella eldstäder inte var lika het som från moderna värmepannor. Sneddragna skorstensstockar på vinden är också känsliga för rörelsen i stommen.
Om man eldar med olja kan man få problem med kondensvatten och svavelsyra som skadar teglet i skorstensstocken. Skorstensstockar överför kyla och fukt från grunden. Om huset står oeldat under lång tid kan fukten orsaka röta.
Komplettering och ommurning
Rådgör alltid med en skorstensfejarmästare och en murare som har erfarenhet av traditionella eldstäder innan arbetet påbörjas. Tag reda på vilka bestämmelser som bör tillämpas och diskutera tillvägagångssätt för att inte förstöra det kulturhistoriska och estetiska värdet.
Om ett antal stenar i skorstensgrunden rasat undan, kan det i vissa fall räcka med att gjuta under med betong för att skorstenen skall klara sig.
Sprickor i skorstenen kan lagas i med putsbruk. Till de äldre skorstenarna användes förr lerbruk och detta bör användas vid reparation i första hand. Eldfast lera är ett alternativ. Kalkbruk kan användas i vissa fall. Kalkcementbruk, kc-bruk, är mindre elastiskt och transporterar fukt sämre och kan orsaka nya sprickor. Vid lagning och nymurning bör således kalkcementbruk inte användas.
Ibland är det nödvändigt att mura om skorstensstocken, om den har allvarliga skador eller brister, eller vid anslutande av nya eldstäder eller ventilationskanaler. Om skorstensstocken muras om behöver nybyggnadskrav tillämpas.
Innan skorstenskomplexet rivs bör hela murstocken dokumenteras genom uppmätning och fotografering.
Moderna krav i gamla hus
Dagens krav vid nyuppmurning av skorsten är att varje eldstad skall ha sin egen kanal från eldstaden upp till skorstenskrönet. Skiljeväggarna mellan kanalerna måste utföras i en tegelstens bredd. Kraven gäller såväl vid nybyggnad som restaurering. En följd av detta är att skorstenen blir grövre. Man kan ändå eftersträva att den nya skorstenen ovanpå taket får samma karaktär som den äldre.
Det finns rekommendationer för hur stort avståndet ska vara mellan murstocken och brännbart material. I äldre timmerhus går väggen normalt direkt mot skorstensmuren – rökgaserna från traditionella eldstäder blev inte lika heta som från moderna pannor och kaminer. Om man har en äldre skorsten som fungerar och inte har för avsikt att komplettera med fler nya eldstäder kan man förmodligen fortsätta som förut. Är man osäker om vad som gäller kan man kontakta sin skorstensfejarmästare.
Skorstensbrand
Vid vanlig eldning avsätts sot och tjärliknande produkter, speciellt om man använder fuktig ved eller björkträ och inte har tillräckligt bra drag. Ett traditionellt tips för att få bort sotet är att lägga en zinkplåt i pannan eller elda en brasa med aspved. Skorstensbrand eller “soteld” innebär att tjäran som samlats i murstensstocken fattar eld längst ner och bränner uppåt. Då tjäran utvidgas kan den täppa till kanalen och risk finns då att skorstensstocken trycks sönder. Om inte annat bildas det sprickor i samband med soteld.
Sotning och brandskyddskontroll
För att förebygga soteld är det viktigt att sota ofta och med jämna mellanrum. Vid sotning av eldstäder och rökkanaler tas brännbara sotbeläggningar bort.
Enligt lagen ansvarar kommunen för att sotning och brandskyddskontroll utförs. Kommunen bestämmer också hur ofta sotning ska göras. Sotning och brandskydd är uppdelat i två olika uppdrag. Lagen ger kommunen rätt att, efter ansökan, låta fastighetsägaren få sota själv. Kravet är att sotningen utförs på ett betryggande sätt ur brandskyddssynpunkt.
Brandskyddskontroll får endast utföras av den som har rätt behörighet och som utsetts av kommunen. Vid brandskyddskontrollen kontrolleras hela värmeanläggningen samt tak och takskyddsanordningar. Kontrollen sker med ett intervall på 2, 4 eller 8 år, beroende på vilken typ av värmeanläggning huset har och hur ofta den används.
Provtryck i rökkanalen
Rökkanalen måste vara tät för att eldning skall få göras. För att ta reda på att allt är okej görs en provtryckning. Ett sätt att täta rökkanalen utan att mura om är genom en så kallad glidgjutning med ett keramiskt bruk. Metoden är gammal, men förr användes kalkbruk – vilket inte är godkänt idag.
Ytbehandling, plåtbeslag
Ytbehandling med kalkfärg, trätjära, linoljefärg eller rödfärg fungerar bra. Välj inte en tät färg eller tjära för då kan konsekvenserna bli förödande, med en skorsten som fryser sönder. Plåtbeslagen och plåtinklädnaden behöver regelmässigt underhåll. Kopiera tidigare utförande om plåtdetaljerna måste bytas. Obs! Om eldning med olja gjorts kan järnplåten ofta ha fått frätskador av rökgaserna.
Installationer på taket
Av rent estetiska skäl bör antalet installationer på taket begränsas.
Vissa säkerhetsanordningar krävs dock, både för att förhindra olyckor och för att underlätta fortlöpande underhåll. Ett möjligt alternativ till alla gångbryggor och räcken kan vara att ta upp en taklucka intill skorstenen. Om en gångbrygga behövs, välj då en med ett traditionellt utseende, i stället för dagens standardiserade i formpressad påt. Placera nya takanordningar på det takfall som är minst exponerat för synintryck.