Historiska färger och färgsättning
De två kanske främsta färgtyperna inom byggnadsvården är slamfärgen och linoljefärgen. Den första används främst på ohyvlat virke medan den andra används på hyvlade ytor.
Rödfärgen användes främst på högreståndshus, på 1600- och 1700-talen, men kom från och med början av 1800-talet framförallt att bli landsbygdens traditionella husfärg. Den röda stugan med vita knutar blev något av en nationalsymbol för Sverige i början av 1900-talet. Då nådde också användningen av slamfärg sin kulmen. Idag är slamfärgen ganska populär igen. Den är lättanvänd och mattas bara ur med tiden.
Oljefärgen, oftast baserad på linolja, slog igenom på 1700-talet i städerna. Till en början var man sparsam med den dyra färgen. Ibland målades endast gatufasaden med linoljefärg. Även linoljefärgsmålning används idag mer och mer till allmänt bruk.
När det gäller färgsättning har rött, brunt, grått, mörkgrönt, ljusgrönt och gult förekommit ofta på väggarna genom historien. Vitt har använts till omfattningar. Kring 1930 slog dock funktionalismen igenom. Den renläriga funktionalisten förespråkade endast en färg, nämligen vit.
Pigment och färgsättning
Pigment, färgämne eller färgstoff är benämningen på den färgade ingrediensen i en färg.
Man delar in pigmenten i oorganiska och organiska pigment. De oorganiska pigmenten är antingen naturliga mineraler eller syntetiskt framställda metallföreningar, och dylikt. De organiska pigmenten är kolföreningar som tillverkats av växt- eller djurdelar eller utvunnits ur till exempel petroleum. En annan uppdelning är jordfärger och järnoxidfärger, krossade mineraler samt syntetiskt framställda pigment.
De mest använda kulörerna förr var jordfärger – terror, ockror och umbror. De utvinns direkt ur naturen där de förekommer som vittringsjordar. Prov på äldre färgsättning kan ofta återfinnas under senare färglager.
Förtunnings- och lösningsmedel
Alla förtunnings- och lösningsmedel är mer eller mindre skadliga. Förtunningsmedel används för att späda färgen till önskad konsistens. Lösningsmedel förtunnar men löser dessutom till viss del upp de fasta ämnen som ingår i färgen.
Terpentin
Terpentin framställdes förr ur sav från barrträd eller lärkträd. Saven destillerades till terpentinolja. Motsvarande produkt kallas idag för balsamterpentin.
Mineralterpentin
Mineralterpentin framställs ur petroleum med en rad olika handelsnamn: varnolen, dilutin, kristallolja, lacknafta, lackbensin med flera.
Kinesisk träolja
Kinesisk träolja utvinns ur tung-trädet (tung-oil). Japansk eller kinesisk träolja är en mycket finmolekylär nötolja som ibland tillsätts i linoljefärger för att ytterligare förbättra inträngningsförmågan vid grundmålning.
