Renovering av förstukvistar och verandor
Förstukvisten eller verandan är en för väder och vind utsatt byggnadsdel. Den utformades också som regel med sniderier som är känsliga för påverkan. Rötskador är vanliga liksom mekaniska skador som gör att detaljer gått förlorade. Försök hitta äldre fotografier där man kan se detaljer som försvunnit. Det är vanligt att gamla verandor inte underhållits på länge eller underhållits med fel material. Även om snickerierna ser lite nötta ut är det inte säkert att de måste bytas ut. Det enklaste är att måla om, reparera och byta ut efterhand som detaljerna verkligen gått sönder. Glasade verandor bör få vara kvar som det sommarrum de en gång var tänkta som.
Om man ändå vill ta bort en veranda för att återgå till ett äldre utseende bör man tänka på att även dörren kan vara utbytt vid samma tillfälle och att dörröppningen kan ha höjts. Att byta ut detta skulle minska husets värde väsentligt.
Målning av förstukvistar och verandor
Oljemålning är regel för verandor av olika slag, även för hus som i övrigt är slamfärgade. Ommålning bör endast göras med linoljefärg. Gott underhåll av målningen är bästa sättet att förhindra rötskador.
Ibland har man förenklat den ursprungliga färgsättningen. Verandor hade ofta en fantasifull färgsättning. Vita blev verandorna först på 1900-talet. Det kan vara givande att försöka undersöka hur verandan har sett ut från början och att måla upp den i samma färgställningar.
Förr var det var rätt så vanligt att linoljemåla även trägolven. Detta är naturligtvis inte så hållbart i öppna verandor men innebär ändå ett visst skydd.
Verandans sniderier
Det är detaljer där fukten kan bli stående under längre tid som utsätts för röta, särskilt räckesdockornas infästning. Stolparna och räckena har ofta rötskador nedtill. Byt aldrig annat än rötskadade delar. Delarna går vanligen att åtgärda genom att lappa och laga eftersom virket ofta är av god kvalitet. Behöver du byta ut rötskadat virke eller snidade detaljer – tillverka och komplettera med delar med samma utseende som de som suttit på just din veranda. Att byta stolparna helt kan vara svårare. Man måste då plocka ned delar av hela verandakonstruktionen.
Muslinglas och färgat glas
Mönstrat glas, så kallat muslinglas, var vanligt i snickarglädjens verandor och entrédörrar. Det mönstrade glaset utfördes genom att etsa handblåst vanligt fönsterglas i syrabad. Numera blästras muslinmönstren fram på vanligt planglas, vilket gör att det handgjorda, levande intrycket försvunnit.
Många glasverandor har rikt småspröjsade enkelbågar. Färgat glas användes ofta i dekorativt syfte runt kanterna på verandafönster under andra hälften av 1800-talet. Ofta kombinerades färgat glas och muslinglas. Rött, blått och gult var vanliga kulörer och glaset var genomfärgat, inte bemålat.
Utbyte av skadat glas bör ske med glas av liknande sort. Ett modernt planglas stämmer inte utseendemässigt.
