Till kulturlandskapet hörde även en mängd andra ekonomibyggnader. Dessa fanns i anslutning till gårdarna och byarna eller som isolerade byggnader, utspridda i markerna.
Smedjor och tvättstugor, exempelvis, förlades på betryggande avstånd från övriga byggnader medan kvarnar placerades på platser med bra vatten- eller vindförhållanden. Deras fristående lokalisering var orsakad av säsongsbetonade driftsformer, lokala näringsgeografiska förhållanden eller säkerhetsaspekter. Ägornas utspridning till avlägsna områden som betesmarker, skogar eller öar gjorde att det fanns ekonomibyggnader som användes under delar av året eller vid särskilda tillfällen. Listan med byggnader för olika funktioner kan göras lång.
Logar
På logen tröskades årets skörd under senhösten och förvintern. Logen låg vanligen i anslutning till de övriga ekonomibyggnaderna. Före tröskning torkades säden i någon av ladorna intill logen. Logens sidoväggar hade därför mindre öppningar mot intilliggande lador, vilka användes för att skicka säden mellan utrymmena. Ibland fanns ett förvaringsutrymme ovanför trösklogen för detta som kallades för ”logränne”. Golvet i logen var värdefullt och ofta mycket vällagt av grova furustockar, medan golven i ladorna var enklare.
Logar har utformats på olika sätt beroende på byggnadsperiod men även beroende på lokala traditioner. Under 1600– och 1700-talen ingick logen i längor med fähus, stall och lador. Under 1700-talet utvecklades tröskningen. Nya metoder krävde större utrymmen och därmed blev trösklogarna större och ibland egna separata byggnader. Det förekom därmed fristående byggnader med både rektangulär, kvadratisk och mångkantig plan, så kallade rundlogar.
Logens utformning berodde på vilken tröskningsmetod som tillämpades. Inledningsvis, och i de mindre logarna, tröskades säden med slaga. Under 1800-talet infördes de första enkla tröskverken, så kallade körvandringar, som drogs runt med häst eller oxe antingen utanför logen eller i ett särskilt körhus. Under den senare delen av seklet introducerades större logar med delvis mekaniska tröskverk. Remdrivna tröskverk introduceras på 1910-talet och ungefär samtidigt började man placera logen över ladugården.
Logen och ladorna uppfördes traditionsenligt av timmer. När de motordrivna skördetröskorna introducerades på 1960-talet förlorade logen sin funktion men byggnaderna stod oftast kvar i anslutning till den övriga gårdsbebyggelsen.