Landsbygdens bostadshus

Stockholms län är en storstadsregion och har sedan medeltiden påverkats av närheten till huvudstaden. Trots det har länet fortfarande stora arealer jordbruksmark.

Ända in på 1900-talet präglades Stockholms län av de agrara näringarna och en majoritet av befolkningen bodde i traditionellt utformade bostadshus. Befolkningen utgjordes inte enbart av bönder, torpare, backstugestittare och statare utan också av hantverkare, präster, militärer och så småningom industriarbetare med flera.

Landsbygdens bostadsbebyggelse har såldes varit mer varierad än enbart bestående av torpstugor. Torpet eller torpstugan som byggnadskategori är inte heller någon särskild typ av hus utan beskriver snarare en upplåtelseform. Torpet arrenderades av torparen som gjorde dagsverken på en större gård. Dagsverket, det vill säga det arbete torparen gjorde på en dag, var en del av hyran som torparen betalade till ägaren.

Själva torpstugan var en enklare byggnad, ofta med ett eller två rum som en enkelstuga, sidokammarstuga eller parstuga.