Fönster – husets ögon

Fönster brukar beskrivas som husets ögon. Precis som ögonen speglar människans uttryck kan fönstren sägas spegla husets karaktär.

Små förändringar i karmar, bågar, spröjs eller fasadens infattning kan få stor påverkan på byggnadens helhetsintryck och kulturhistoriska värden.

Fönster i köksflygeln på Sturehovs slott. Foto: Stockholms läns museum.

Äldre fönster är ofta tillverkade av kådrikt virke med mycket lång hållbarhet. De kännetecknas av hög hantverkskvalitet med slanka dimensioner och välformade detaljer. I riktigt gamla fönster förekommer munblåst glas, där små ojämnheter bryter ljuset på ett levande sätt. Även det valsade glas som började tillverkas under 1900-talets första hälft har en särskild karaktär som skiljer sig från moderna glas.


Begreppet underhållsfria fönster är missvisande. Alla material kräver underhåll över tid. Samtidigt är det viktigt att minska energianvändningen i våra byggnader. Att byta ut fungerande äldre fönster är dock inte alltid det mest hållbara alternativet. Tillverkningen av nya fönster kräver stora resurser i form av material, energi och transporter. Sett ur ett livscykelperspektiv innebär detta ett betydande klimatavtryck jämfört med att renovera befintliga fönster.

Renovering av fönster. Foto: Stockholms läns museum.

Det finns flera åtgärder som kan förbättra energieffektiviteten utan att fönstren byts ut. Otätheter mellan vägg och karm kan åtgärdas genom förbättrad drevning. Tätningslister mellan karm och båge kan minska drag. Materialvalet bör anpassas efter byggnadens ålder och utförande. Det är också möjligt att komplettera med energiglas i innerbågarna, vilket minskar värmeförlusterna samtidigt som de ursprungliga glasen bevaras. Genom att underhålla och förbättra befintliga fönster går det att kombinera god komfort med hänsyn till både klimat och byggnadens kulturhistoriska värden.