Årspraktika - Byggnadsvårdarens årspraktika – augusti 2023

Ovälkomna sommargäster

Vissa sommargäster vill man inte ha. Det kan röra sig om vänner som stannar för länge eller släktingar som tar gratisboendet för givet. Listan kan göras ganska lång och ännu längre blir den om vi också räknar in de insekter och smådjur som inte bara hälsar på utan faktiskt använder huset som permanentbostad och ännu värre matförråd. I månadspraktikan för augusti kan du läsa lite mer om skadeinsekter, särskilt husbocken och den strimmiga trägnagaren som kan göra riktigt stora skada på trä och timmer, och vad du som husägare kan göra åt dem. 

Timmerstockar med spår av skadedjur.
Skador efter skadeinsekter. Eds prästgård. Foto: Karin Myhrberg.

I de allra flesta äldre hus bor det insekter av olika slag, vissa gör mer skada än andra och ytterligare andra ingen skada alls. Källarspindlarna är till exempel helt ofarliga, de gör snarare nytta, även om en del tycker de är obehagliga. Inte heller getingar är problematiska. Även de gör nytta genom att äta andra skadeinsekter i trädgården även om vi inte vill ha dem i nära anslutning till våra egna aktiviteter. Vissa utgör ingen direkt fara för huset men kan visa på att allt inte står rätt till, som silverfiskar. Dessa indikerar att det finns fukt och hittas därför oftast i kök och badrum där det både är fuktigt och finns mat. Hittar du silverfiskar på andra ställen är det dock dags att identifiera fuktkällan innan den orsakar större skada. 

Löpande underhåll 

Just fukt är en anledning till att skadeinsekter etablerar sig i huset. Det är därför särskilt viktigt att ha koll på luftfuktigheten i grunden, källaren och på vinden och inte skapa för insekter gynnsamma mikroklimat längs husväggen genom att låta växter klättra längs fasaden eller ha stora buskage alltför nära husväggen. Förr eller senare råkar många dock ut för insektsangrepp på huset men om man upptäcker dem i tid så är det möjligt att förhindra omfattande skador och kostsamma åtgärder. Träätande insekter arbetar i allmänhet långsamt. Kontinuerligt underhåll och översyn av husets olika delar är därför viktigt liksom uppvärmning. Kalla eller helt kallställda hus ökar fuktigheten och därmed risken för skadeinsekter. 15 grader brukar rekommenderas men ny forskning antyder att en något lägre temperatur är tillräcklig. 

Husbock och strimmig trägnagare 

Skulle snyltgästerna ändå dyka upp behöver man veta vilka de är. Den allra mest ovälkomna gästen är husbocken som kan skada också ungt virke och orsaka stora problem om den angriper konstruktionsvirket i huset. Den blandas lätt ihop med blåhjonet som inte gör någon skada. Husbocken finns söder om Dalälven men riskerar att flytta längre norröver i takt med det varmare klimatet. Husbocken är svår att hitta eftersom larverna äter under träytan och inte tar sig ut förrän de efter flera år förpuppats och blivit skalbaggar. Det är på det relativt stora ovala flyghålet om 6×3 mm som husbocken ger sig till känna och på ett svagt ljud från ätandet. Husbocken packar borrmjölet i gångarna till skillnad från den strimmiga trägnagaren som lämnar borrmjöl efter sig i små högar. Även denna kan orsaka stora skador men upptäcks ofta snabbare på grund av borrmjölet och de ofta många små flyghålen som är cirka 1,5-2 mm stora. Den strimmiga trägnagaren gillar fuktigt klimat och överlever inte klimatet i en uppvärmd bostad men väl i uppvärmda fritidshus. 

Små högar av sågspån som visar att strimmiga trägnagare varit i huset.
Spår av strimmig trägnagare. Foto: Stina Hagelqvist.

Hästmyror 

Ytterligare en nästan aggressiv insekt som kan skada konstruktionen, är hästmyran. Det äter inte cellulosa som husbocken och den strimmiga trägnagaren, men bygger bon i både rötskadat och friskt virke. Boet kan med tiden bli mycket stort och påverka konstruktionen i en byggnad. Svartmyran bjuder dessutom gärna in andra skadeinsekter och gör det möjligt för dem att etablera sig i virket. Även här är det bäst att mota olle i grind och underhålla huset regelbundet och ta bort buskar och träd som står allt för nära huset. Myrbon kan man ta bort själv. Särskilt viktigt är att lokalisera alla bon och ta bort drottningen. Såväl husbocken som den strimmiga trägnagaren kräver dock professionell behandling och hela byggnadsdelar kan behöva bytas ut. Kontakta också lämplig firma för hantering av skadeinsekter. 

Övriga skadeinsekter 

Alla insekter gör någon form av nytta och de blir skadeinsekter först när de befinner sig på fel plats som i våra hus. De är viktiga för den biologiska mångfalden genom att de pollinerar växter, bryter ned död ved eller utgör föda åt andra insekter och fåglar och bidrar därmed till att våra ekosystem fungerar. Genom att lära oss mer om vilka insekter som gör vad, kan vi lättare agera när vi får besök av objudna gäster. Jag vill särskilt rekommendera Riksantikvarieämbetets insektsguide som både finns på internet eller som en bärbar liten guide att ta med till sommarstugan eller skogen. Här kan du hitta de vanligaste skadeinsekterna och bilder som visar på insekterna, både i verklig storlek och uppförstorade. Det finns mycket information att hämta på internet så håll till godo med lite lästips. 

Kort med bilder och information om skadedjur fästa på en nyckelknippa som man lätt kan bära med sig.
Riksantikvarieämbetets insektsnyckeln kan användas för att identifiera några av de vanligast förekommande skadeinsekterna i Sverige. Foto: Stina Hagelqvist.

Lästips för dig som vill lära dig mer: 

Insekter i allmänhet 

Allmänt om insekter – Naturhistoriska riksmuseet (nrm.se)

Skadeinsekter i hus 

Insektsnyckeln – våra vanligaste skadeinsekter | Riksantikvarieämbetet (raa.se)

Insektsangrepp – TräGuiden (traguiden.se)