Frågor om energipriser och energiförsörjning har under senare tid fått stor uppmärksamhet. Samtidigt har tillgången på ved minskat och priserna stigit.
Mot denna bakgrund är kunskap om effektiv och varsam vedeldning särskilt relevant. I stället för råd om framtida renoveringsåtgärder riktas här fokus mot hur traditionella eldstäder kan användas på ett korrekt sätt och med hänsyn till både ekonomi, byggnadsvård och miljö.
Kakelugnar, vedkaminer och vedspisar är inte bara stämningsskapande inslag i äldre byggnader utan utgör också effektiva värmekällor. Rätt använd kan en traditionell eldstad bidra till minskade uppvärmningskostnader. Samtidigt kräver de kunskap och omsorg för att fungera optimalt utan att ta skada eller orsaka onödiga utsläpp.
Allt börjar med veden
Förbränningens kvalitet avgörs i hög grad av vedens egenskaper. Veden bör ha en fukthalt på cirka 15–20 procent. För fuktig ved ger låg verkningsgrad och högre utsläpp, medan alltför torr ved brinner för snabbt och kan öka mängden luftföroreningar.
Lövträ ger generellt bäst värmeeffekt. Björk är särskilt lämpligt, följt av lönn, rönn och ask. Bok och ek fungerar också väl men kräver längre torktid. Gran och tall brinner snabbt och kan sprätta gnistor. Ek innehåller dessutom garvsyra som i kombination med hög värme kan skada kakelugnar och kaminer.
Stapling och torkning av ved
Ved bör förvaras luftigt och skyddat från markfukt. Stapling direkt mot en vägg bör undvikas; en luftspalt på cirka tio centimeter underlättar uttorkning. Veden ska heller inte ligga direkt på marken utan placeras på exempelvis reglar eller lastpallar för att minska risken för röta och förlängd torktid. Torktiden varierar beroende på träslag, fällningstid, klabbarnas storlek och klimatförhållanden. Som tumregel fälls träden vintertid, klyvs på våren och torkas i cirka ett år för användning nästkommande höst och vinter. Bok och ek kan behöva upp till tre års torktid men ger i gengäld långsam och jämn värme. När veden är tillräckligt torr kan den tas in i huset och få bli rumsvarm före eldning. Långvarig inomhusförvaring bör dock undvikas, eftersom veden då riskerar att bli för torr och därmed brinna för snabbt med sämre värmeutbyte och ökade utsläpp.
Att tända och elda korrekt
Eldningen bör inledas med korrekt stapling: grövre vedträn i botten och finare ovanpå. Som tändmaterial används späntved eller annat särskilt tändmedel som antänds snabbt. Tidningspapper bör undvikas eftersom det sotar. Tändmaterialet placeras under den finare veden högst upp. Luckor öppnas initialt för att ge tillräcklig lufttillförsel. När elden tagit sig stängs luckorna, medan spjället hålls tillräckligt öppet för att ge syre till förbränningen. Elden ska ha klara, gula lågor men inte brinna för häftigt. När en glödbädd bildats kan ny ved läggas på, med tillfällig ökning av lufttillförseln. Eldning med öppna luckor innebär stora värmeförluster och är ineffektivt.
Särskilt om kakelugnar
Traditionellt eldades kakelugnar två gånger per dygn, morgon och kväll. Mellan eldningarna ska elden falna helt och ugnen får inte bli för varm. Ytan ska gå att vidröra utan obehag. För hög temperatur kan leda till sprickbildning och försämrad täthet.
Kakelugnens funktion bygger på att de varma rökgaserna leds genom ett system av rökgångar som gradvis värmer upp tegelmassan. Denna lagrar värmen och avger den långsamt. Målet är därför en långsam, kontrollerad eldning med reglerad lufttillförsel. Spjället stängs först när elden helt slocknat.
Grunderna för god eldning
Eldning bygger på tre samverkande faktorer: bränsle, syre och värme.
- Bränsle: Torr ved med cirka 15–20 procents fukthalt.
- Syre: Luftig stapling och noggrann reglering av spjäll och luckor. För mycket syre ger för snabb förbränning.
- Värme: Använd tändmaterial som snabbt fattar eld, exempelvis späntved eller braständare. Tändvätska ska aldrig användas.
Med rätt kunskap är effektiv vedeldning både logisk och relativt enkel och bidrar till minskad vedåtgång, längre livslängd för eldstaden och lägre miljöpåverkan
Mer om bebyggelse
Lär dig mer om olika arkitekturstilar
Här kan du lära och läsa mer om olika stilar genom seklerna.
Till arkitekturstilar
Läs mer om byggnadsvård
Lär dig om hur du tar hand om ditt hus interiört och exteriört.
Till byggnadsvård
Artikelbanken
Här hittar du artiklar om det mesta som rör bebyggelse och dess omgivningar.
Till artikelbanken