Till innehållet

Augusti

Värme inför vintern

Inte ska vi väl behöva tänka på vintern nu, när vi precis upplevt några av årets allra varmaste dagar? Jo, det är precis det vi behöver göra om vi inte ska frysa när kylan kommer. I denna månads praktika för byggnadsvårdaren skriver jag om hur vi kan värma vårt hus på husets villkor utan att behöva frysa. Kan vi dessutom spara energi är det ännu bättre. Här får du tips om hur du kan förbättra husets energiprestanda och läsa om den främsta av traditionella värmekällor – kakelugnen.

Värme, energiförbrukning och komfort är idag en stor fråga för husägare och husbyggare och det var den redan på 1700-talet. 1767 fick Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede i uppdrag att förbättra kakelugnens prestanda för att just effektivisera energianvändningen, då i form av ved. Lösningen var fler vertikala rökkanaler som medförde att rökgaserna cirkulerade längre tid i ugnen och därmed bibehåller värmen i ugnen. Konstruktionsprincipen fick stor spridning och fortfarande är värmen från en kakelugn både njutbar och relativt energisnål. Här kan du hitta Cronstedts och Wredes utredning och titta på ritningarna till den moderna kakelugnen.

Är du intresserad av att låta mura upp en ny kakelugn eller renovera en befintlig finns mycket skrivet och det är lätt att hitta information på nätet. Tänk på brandsäkerheten och ta reda på vilka regler som gäller vid nyinstallation. Du kan också lyssna på Byggnadsvårdsföreningens podd med Ulla Skoog och Stephan Fickler som besöker en kakelugnsmakare eller läsa Margareta Cramérs klassiska bokverk Den verkliga kakelugnen. Fabrikstillverkade kakelugnar i Stockholm 1846-1926 (1991) eller det sprillans nya bokverket Kakelugnen i Sverige (red. Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén) som gavs ut förra året. Båda finns att låna på biblioteken.

Kakelugnar eller för den delen vedeldade köksspisar och kaminer är idag främst komplement till andra uppvärmningslösningar: fjärrvärme, luftvärmepumpar, bergvärme, pellets- eller vedpannor med flera andra lösningar vilka kan behöva ses över för att bli mer effektiva och därmed hållbara i tider av resursbrist – det må vara ved, energi av annat slag eller för den delen pengar.

Man behöver också behålla värmen i huset och inte elda för kråkorna. I februari skrev jag om värmefotografering för att identifiera var värmeläckagen sker. Nu är det alltså dags att åtgärda problemen så du slipper frysa i vinter. Glöm tilläggsisolering av fasaden och fönsterbyten om du vill värna husets karaktär och kulturhistoriska värden. Det finns många åtgärder som är såväl mer ekonomiska, ekologiska och estetiska som tekniskt enklare att genomföra.

Varje hus är unikt och lär känna ditt hus först innan du bestämmer dig för vad du ska göra. Varje hus fungerar på sitt sätt beroende av konstruktion, stommaterial, isolering och förändringar av desamma som skett under årens lopp. Tänk också på att dina vanor också påverkar husets energiprestanda. Kanske räcker det med att dreva med lindrev mellan fönsterkarm och stomme, eller byta tätningslister mellan karm och fönsterbåge. Är inte detta tillräckligt kanske det är möjligt att byta glas i innerbågen eller tilläggsisolera vinds- eller golvbjälklag.

Underskatta inte low-tech lösningarna. Dessa kan vara både billiga, resursbesparande och dessutom bidra till myskänslan: tofflor, ulltröja och neddragna persienner för fönstren nattetid för att minska utstrålningen av värme (det motsatta fungerar för övrigt bra sommartid – persienner minskar instrålningen av värme så ha dem neddragna dagtid för att sänka inomhustemperaturen och vädra nattetid när det är svalare).

Först och främst, läs dock på! Byggnadsvårdsföreningen gav 2011 ut boken Energiboken. Energieffektivisering för småhusägare som innehåller ett flertal artiklar med råd om hur du kan tänka kring energieffektivisering på husets villkor. Den är fortfarande aktuell och ännu mer relevant idag då vi står inför accelererande klimatförändringar.

 

Länktips

Energimyndigheten: Husguiden. För dig som vill energieffektivisera ditt hus

Riksantikvarieämbetet: Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt 

Länkar till ytterligare information om energieffektivisering

Byggnadsvårdsföreningen: Energieffektivisering

 

close-icon