En dörr till historien
Historien är ett främmande land. Det är något jag ofta tänker på och föreställer mig hur det var att leva för några hundra år sedan. Då är de historiska spåren oemotståndliga. I februari skrev jag om hur väggarna kunde tala och hur man med hjälp av husets årsringar kunde undersöka det liv som levts i huset, hur man byggt om och inrett med nya tapeter osv. November månads praktika handlar istället om hur man med hjälp av arkiven kan lära sig mer om sin fastighet och sitt hus, vad är det för typ av fastighet, hur gammal är den och huset, hur såg huset ut och vilka som flyttat in och ut. Arkivet kan då bli en dörr till historien – en dörr som låter sig öppnas om du har rätt nyckel. Varsågod – här är den!
Vad passar bättre i novembermörkret än att söka svar på frågor som hur gammalt är mitt hus, vilka bodde där, hur användes det i ljuset av en flimrande skärm. Idag finns många arkiv lättillgängliga på internet vilket gör letandet lättare. Ibland är dokumenten i sig digitaliserade och åtkomliga på internet, ibland finns bara en hänvisning till de fysiska handlingarna hos arkivinstitutionen. Här tipsar jag om några användbara digitala källor som gör resan i historien enklare.
Först och främst vill jag lyfta fram Lantmäteriets tjänst ”Historiska kartor”. Från 1620-talets slut upprättade Lantmäteriet kartor över byar och gårdar för att dessa skulle kunna skattläggas korrekt. Dessa så kallade geometriska jordeböcker finns idag digitaliserade och är möjliga att hitta via söktjänsten. Kartorna visar i första hand på historisk kontinuitet, att fastigheten fanns då kartan ritades men också hur ägogränserna såg ut. Andra intressanta kartor är skifteskartorna från 1700- och 1800-talen som visar hur fastigheten var brukad vid olika tider. I ”Historiska kartor” kan man också hitta avstyckningskartor samt ekonomiska och topografiska kartor som gavs ut av Generalstabens kartverk från 1800-talets mitt. Äldre kartor är mycket informativa och berättar om vägsträckningar, ägogränser, typ av mark och byggnadernas ungefärliga läge. Genom att jämföra kartor av olika ålder är det möjligt att inte bara identifiera eventuella förändringar över tid utan också kontinuitet. Ofta är både ägogränser, gränser mellan olika typer av mark som tomtplats, åker, äng och utägor samt vägsträckningar, relativt oföränderliga.
Också de ordinarie jordeböckerna från 1600- och 1700-talen är delvis digitaliserade och hittas via Nationell Arkiv Databas (NAD) på Riksarkivet. I de ordinarie jordeböckerna hittas uppgifter om fastighetens ekonomiska och skattemässiga förhållanden, det som i äldre tider kallades kamerala uppgifter och mantal. Mantal är en taxeringsenhet och delades upp i åker och äng och beräknades utifrån hur mycket säd som kunde produceras, det vill säga, hur många tunnor. Därmed måttsattes fastigheten i antal tunnland. Mantalet och antalet tunnland berättar om gårdens eller torpets storlek.
Ytterligare ett spännande digitaliserat register är indelningsverkets torpregister som hittas i NAD/Riksarkivet. Vem vill inte veta om huset man äger är ett soldattorp. Soldattorpen hittas genom en sökning på län och/eller socken. Vem som dessutom bodde i soldattorpet eller vilken byggnad som helst för den del går att hitta i kyrkoarkiven. Dessa är också till stor del digitaliserade och finns även de i NAD/Riksarkivet. Här kan man hittar husförhörslängder, födelse- och dopböcker, in- och utflyttningslängder och död- och begravningsböcker. Här kan man alltså hitta information om de människor som bodde i husen.
Ritningar saknas i princip alltid ifråga om landsbygdens byggnader så länge det inte rör sig om mer praktfull bebyggelse som boställen för statens och kyrkans tjänstemän eller arkitektritade herrgårdar. Det kan dock finnas uppmätningar av vissa byar och gårdar i Nordiska museets arkiv. Detta så kallade topografiska bildarkiv är även det sökbart genom NAD vid Riksarkivet men är ännu inte digitaliserat. Inventeringarna och uppmätningarna genomfördes under 1910-, 1920- och 1930-talet då den äldre byggnads- och allmogekulturen på landsbygden började försvinna och visar således på hur bebyggelsen såg ut innan modernismens renoveringar förändrade landsbygdens karaktär. Nordiska museet har också en stor mängd fotografier över allmogebebyggelsen. Tyvärr måste man besöka arkivet för att ta del av materialet. Herrgårdar och större gårdar kan ha egna arkiv som antingen finns kvar på fastigheten hos ägarfamiljen eller är deponerade hos Riksarkivet, Nordiska museet eller ett länsmuseum. Stockholms läns museum hyser inga ritningssamlingar men har ett flertal digitaliserade inventeringar från främst 1960- och 1970-talen av äldre bebyggelse i länet som genomförts på uppdrag av landsantikvarien vid dåvarande Stockholms läns landsting. Inventeringarna innehåller fotografier och ibland skisser över byggnadernas placering på gården och hittas genom en sökning på kommun byggnadsinventering på Kollektivt kulturarv eller Sök i samlingarna här.
Då är det lättare att hitta ritningar över byggnader i städer eller tätorter. Varje kommun har ett arkiv som samlar såväl plankartor som bygglovsritningar. Flera av tätorterna i Stockholms län började som municipalsamhällen kring en järnvägsstation vid 1900-talets början. Samhällena var ofta planlagda redan från början i samband med att avstyckningar gjorts från en större fastighet. Många kommuner i länet hyser plankartor, ritningar och bygglov från municipalsamhällets tid. Vissa kommuner har digitala sökvägar som gör det möjligt att hitta planer och ritningar. För det mesta behöver man dock besöka arkivet för att studera materialet på plats, i vissa kommuner är en del av materialet digitaliserat.
Ett annat spännande digitaliserat arkiv är Brandverkets som innehåller Brandförsäkringsverkets handlingar. Här kan man hitta ritningar, kartor, beskrivningar av de byggnader som Brandförsäkringsverket försäkrade och värderingar som gjordes när byggnaderna försäkrades. Arkivet är inte heltäckande och det är främst större och finare gårdar. Brandkontorets historiska arkiv innehåller motsvarande handlingar för Stockholms stad. Försäkrade byggnader hos Brandkontoret känns igenom genom emblemet med fågel Fenix som fortfarande kan sitta ovanför dörren och ses på promenader genom stan.
Det finns naturligtvis flera andra arkiv som inte nämnts här. För att få ytterligare tips om vilken typ av handlingar som finns och var man kan finna dem, finns det arkivguider att fördjupa sig i. En klassiker är Fredric Bedoires och Elisabeth Stavenow-Hidemarks Arkivguide för byggnadsforskare från 1974. Denna finns digitalt i Nordiska museets och Skanses årsskrift Fataburen. En betydligt yngre och kanske mer lättillgänglig vägledning är Erika Åbergs senaste bok Det sitter i väggarna som publicerades förra året och som utgår från tv-programmet med samma namn. Rekommenderas varmt. Allt eftersom ökar tillgången till digitalt arkivmaterial men redan nu finns det tillräckligt mycket material on-line för att fördriva tiden resten av vintern.
Länkar
Historiska Kartor och Akter (lantmateriet.se)
Jordeböcker – Sök i arkivet (riksarkivet.se)
By-, prästgårds-, stads-, hantverks- och herrgårdsundersökningarna | Nordiska museet
Sök i Indelningsverket (Grill) – Riksarkivet – Sök i arkiven
Byggnadsinventeringar – Sök i samlingarna (stockholmslansmuseum.se)
Vår historia (brandkontoret.se)