Till förvaringsbyggnader hör byggnader som exempelvis lador, bodar, magasin, vagnslider, redskapsbodar, vedbodar och jordkällare uppförda till förvaring av mat, foder, säd, redskap. Förvaringsbyggnader är oftast oinredda och ouppvärmda.
Förvaringsbyggnader har i dagens samhälle förlorat sin ursprungliga funktion och har ofta rivits eller blivit förfallna. Ibland finns byggnaderna kvar med ny funktion eller som så kallade överloppsbyggnader.
Lador
Ladan är en ekonomibyggnad som skapades för lagring av hö, otröskad säd, halm och andra åkerbruksprodukter. Det fanns även lador för andra ändamål, så som för förvaring av torv vilken användes till bränsle och torvströ.
Ladan uppfördes som en fristående byggnad i anslutning till gården eller som del i en större ekonomibyggnad. I områdena där ängsmarken låg för långt bort från gården uppfördes även lador i anslutning till ängarna. Denna typ av lador kallades för ängslador. Hö skördades också på myrar och stränder dit det under sommaren kanske inte fanns någon farbar väg för att ta höet till gården direkt efter slåttern. Höet kördes därför hem på vintern när marken var frusen.
Vid gården ingick ladan ibland som en del i en uthuslänga. Inte sällan fanns lador på ömse sidor om logen, där foder och otröskad spannmål förvarades. Under 1800-talets senare del, då spridningen av den nya typen av större ladugårdsbyggnader med flera funktioner tilltog, blev det allt vanligare att fodret förvarades i vindsutrymmet ovanför fähuset på den s.k. höskullen.
Ladorna uppfördes för ett bestämt syfte och gavs en enkel utformning, som skiljde sig något åt beroende på de lokala byggnadstraditionerna. De äldsta ladorna timrades av rundvirke och från 1800-talets slut började de uppföras med regelstomme och gles brädpanel. Ladorna placerades högt, över marken, så att fodret inte skadades av markfukt och timrades glest så att höet luftades. Golvet lades även det glest, ibland endast i form av slanor instoppade mellan de nedersta stockvarven. Ladorna försågs inledningsvis med små luckor. Så småningom fick ladan dubbelportar för genomkörning och körbroar för att förenkla avlastningen.
Under senare delen av 1900-talet förändrades utfodringen av djuren inomhus, vilket medförde att ladorna ersattes av plansilos eller tornsilos i betong, trä eller plåt. På betesmarkerna ersattes efterhand ladorna av ensilage, där höet förpackas i plastbalar som lämnas utomhus.