Till ekonomibyggnader hör byggnader som exempelvis ladugårdar, stallar, logar, lador, magasin och bodar av olika slag. En ekonomibyggnad är avsedd för driften av jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, djurhållning eller för någon form av handel eller hantverk.
Ekonomibyggnaderna och uthusen var en nödvändighet för djurhållning, förvaring och arbetssysslor i det förindustriella samhället. Alla former av boende eller arbete förenades med förekomsten av uthus.
Äldre tiders gårdar hade en byggnad eller en byggnadsdel för varje ändamål. Självhushållet, som dominerade fram till 1930-talet, präglade bebyggelsemönstret.
Inom Stockholms län finns det flera landskapstyper; slätt- och skogsbygder präglade av mindre jordbruksenheter, herrgårdslandskap och skärgården med sina varierande naturgeografiska förutsättningar. Typerna av ekonomibyggnader och dess placering har varierat och utvecklats beroende på de naturgeografiska förhållandena, traditionerna och näringarnas karaktär. Byggnaderna har även delvis förändrats med tiden och olika influenser, vilket inverkat exempelvis på konstruktionslösningarna och byggnadsmaterialen.
Merparten av de ekonomibyggnader som består idag är uppförda under perioden 1870- och 1940-talen. Ekonomibyggnader från 1700-talet eller äldre är mycket sällsynta och har oftast tillhört gårdens välbyggda och särskilt representativa byggnader, som till exempel magasin eller stallar.
Överloppsbyggnader
Dagens jordbruksdrift, den tekniska utvecklingen, självhushållets försvinnande och rationaliseringar, har medfört att många av landsbygdens traditionella ekonomibyggnader har förlorat sin tidigare funktion. Smedjor, magasin, lador, småfähus, brygghus, kvarnar med flera, har övergivits och brukar därför kallas för överloppsbyggnader. Särskilt problematiskt är bevarandet av de storskaliga jordbruksbyggnaderna som lador och ladugårdar.
Kulturarv
Ekonomibyggnaderna utgör en viktig del av vårt kulturarv. En stor del av byggnaderna står numera utan användning. Jordbrukets äldre byggnadstyper är inte bara viktiga för närmiljön, utan även för helhetsupplevelsen av landskapet. De utgör ett dokument över tidigare generationers byggande och brukande. Behovet av att bevara och underhålla dessa byggnader är i många fall stort. När de äldre ekonomibyggnaderna förfaller och rivs utarmas landsbygdens kulturlandskap.
Med ett gott underhåll av framförallt grund och tak, och användande av traditionella metoder och material, kan byggnaderna stå kvar länge. Att låta ursprungsdetaljer finnas kvar har stor betydelse för byggnadernas helhetsintryck.