Vid de flesta gårdar och torp utfördes långt fram på 1800-talet arbetet med tvätt, slakt, bakning, bryggning och bränning i köket.
Under 1700- och 1800-talen började man uppföra separata byggnader för dessa verksamheter. Beroende på huvudfunktion har dessa byggnader benämnts tvättstugor, kokhus eller ibland brygghus.
Brygghuset var ursprungligen ett hus för ölbryggning, men begreppet har övergått till att alltmer avse tvättstugor. I brygghusets bottenvåning kokades tvätten i ett kopparkärl och på vinden torkades tvätten, på en torkvind. Kärlen försågs ofta med kran som möjliggjorde tömning och i betonggolvet gjordes rännor för att leda bort vattnet. Många bryggstugor är kombinerade med bakstugor.
I bakstugan eller bagarstugan bakades bröd och kokades storkok. I bagarstugorna inrymdes en bakugn och en öppen spis för brödbak, tillredning efter slakt och storkok. Byggnaden skildes från den övriga bebyggelsen på grund av brandfaran. Skorstenen avslöjade förekomsten av en eldstad, vanligen i form av en murad spis med stor kokkittel eller järngryta för uppvärmning av vatten och andra kok.
Byggnaderna var i äldsta tid knuttimrade, men under 1900-talet blev det vanligare att uppföra dem med regelverkstommar som brädkläddes.
Torkhus eller bastu
Torkhuset fick olika benämningar och kallades bland annat för bastu, basta, ria eller kölna beroende på huvudfunktionen.
Linet och den tröskade säden torkades i bastun, ofta den så kallade linbastan. Den otröskade säden däremot torkades i rian. I kölnan mältades kornet som sedan maldes och användes vid ölbryggning. Torkhuset kunde också användas för att torka kött, korv och fisk, samt bark som användes för att garva skinn.
Torkhusets ugn var murad av gråsten utan murbruk, den saknade rökgång och skorsten, eftersom den varma röken användes för torkningen. Byggnaderna var oftast relativt små och tätt timrade och saknade fönster.
Liksom smedjan och tvättstugan placerades torkhuset avskilt från övrig bebyggelse med tanke på brandfaran. Kölnan placerades ofta med gaveln intill en bergknalle, så att en bro lätt kunde anslutas till övervåningen för bärgning av maltet.
