Till innehållet

November

Elda rätt är lätt 

På förekommen anledning. Det pratas mycket om elpriser och energikris nu och vi läser om hur veden blivit dyrare och till och med tagit slut. November månads praktika för byggnadsvårdaren skulle egentligen ge några råd om hur man i höstrusket kan tänka inför vårens renovering. Istället får det bli några väl valda ord om hur man eldar rätt, det vill säga, eldar effektivt och sparar både på veden, på kakelugnen eller kaminen och klimatet. Har man en kakelugn eller en vedspis så har man goda möjligheter att minska sina uppvärmningskostnader. 

En målning av en kvinna som sitter framför en kamin i brasans sken
Foto: Bohusläns museum CCBY

Lyckans ost, den som har tillgång till en kakelugn, vedkamin eller köksspis. Traditionella eldstäder skänker inte bara glädje och mys utan utgör också en värmekälla att räkna med idag när vi på olika sätt behöver hushålla med energi. Det finns dock bättre och sämre sätt att elda i kakelugnar och kaminer för att få mest effekt utan att skada eldstaden. Genom att elda rätt så minskar du också mängden luftföroreningar.  

En kakelugn i en lägenhet
Kakelugn med skänk 1700–1800 tal. Foto: Mattias Ek.

 

Allt börjar med veden. Förutom att denna måste vara torr, vilket betyder en fukthalt på 15–20 %, så ger olika träslag olika effekt. Riktigt torr ved brinner för snabbt och släpper dessutom ut mer föroreningar än om den är lagom torr. Bäst effekt ger lövträd, i första hand björkved, följt av lönn, rönn och ask. Även träslag som bok och ek fungerar bra att elda med men kräver längre torktider medan gran och tall har en tendens att sprätta iväg gnistor. Ek innehåller också garvsyra som tillsammans med den höga värmen kan skada kakelugnen eller kaminen.  

Ved staplad i en vedbod
Vedbod, Norrby. Foto: Alf Nordström.

 

Hur man ska stapla och torka ved är ett specialområde så här kommer några tumregler. Ved ska staplas och förvaras luftigt. Om du staplats mot en vägg, lämna en luftspalt på cirka 10 cm så fukten kan vädras bort. Veden ska inte heller läggas direkt på marken. Torka i vedbod eller på, lastpall reglar eller annat underlag som hindrar markfukten att krypa upp i träet för då blir torktiden längre och risken för röta ökar 

Hur länge veden ska torka beror av när trädet fälls, vilket träslag det är, hur stora vedklabbarna är och hur fuktigt det är under torktiden. Som en tumregel: ved huggs på vintern, klyvs på våren och torkas under cirka ett år för användas nästkommande höst och vinter. Just Ek och bok behöver närmare tre år för att bli riktig torr men ger år andra sidan brinner denna ved långsamt och ger därmed värme länge. 

När veden torkat ordentligt kan du bära in den i huset. Låt den bli rumsvarm innan du eldar men låt den inte ligga för länge. Då blir den för torr och brinner snabbare och avger därmed mindre värme. Dessutom blir utsläppen av sot och kolväten större när veden blir för torr.  

Dags att tända brasan. Men först ska den staplas – luftigt med tjockare vedträn i botten och finare på toppen. För att brasan enkelt ska fatta eld kan man använda någon form av tändmedel (inte tidningspapper som sotar) som till exempel fint huggna vedträd – späntved, som lätt fattar eld. Tändmedlet ska placeras under den finare veden på toppen.  

Foto: Stina Hagelqvist.

 

Öppna luckan eller luckorna till kaminen eller kakelugnen så elden tar sig. För att rökgaserna ska förbrännas istället för att förångas behöver elden kontinuerlig lufttillförsel så när elden väl tagit sig är det dags att stänga luckorna men se till att spjället är tillräckligt öppen så elden får syre. Elden ska ha klara gula lågor men inte brinna för fullt. För att hålla brasan vid liv kan du fylla på med några vedträn när det skapats en glödbädd – öppna då spjället något så elden tar sig och stryp syretillförseln för att elden inte ska brinna förhäftigt och för snabbt. Att elda med luckorna öppna är att elda för kråkorna.  

En kakelugn eldades traditionellt två gånger per dygn, en gång på kvällen och en gång på morgonen. Elden ska falna mellan gångerna och kakelugnen får inte bli för varm. Du ska fortfarande kunna lägga handen på kaklet. Blir kakelugnen för varm riskerar den att spricka och bli otät. Poängen med kakelugnen är att de varma rökgaserna cirkulerar i rökgångarna och gradvis värmer tegelmassan som fungerar som ett värmemagasin så målsättningen är att få elden att glöda länge genom att reglera lufttillförseln. Först när elden slocknar kan spjället stängas.  

Det är egentligen väldigt logiskt och lätt att elda rätt.  

Eld behöver värme, bränsle och syre.  

Tänk på följande: 

  • Bränsle = torr ved, cirka 15–20 % luftfuktighet. 
  • Syre = stapla luftigt i kaminen eller kakelugnen och reglera syretillförseln med luckor och spjäll. Ju mer syre (öppna luckor och spjäll) desto snabbare förbränning. Lagom är bäst. 
  • Värme = använd någon form av tändmedel som fattar eld snabbt, späntved, braständare eller briketter. Använd aldrig tändvätska! 

Tips på mer läsning:

Om hur du kan elda miljövänligt. Besök Naturvårdsverkets webbsida om vedeldning. 

Elda med ved i kamin, spis och ugn (naturvardsverket.se)

Om du vill installera en kakelugn och en kamin. Då ska du läsa på om vilka regler som gäller på Boverkets hemsida om krav för kaminer och pannor 

Ändrade krav för kaminer och pannor – Boverket

Om du bara vill drömma lite och lära dig mer om traditionella eldstäder. Då kan du besöka Byggwebben.  

Eldstäder | Stockholms läns museum (stockholmslansmuseum.se)

 

 

 

close-icon