Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Aktörer, Historiska begrepp, Händelser, Industrialisering

Saltsjöbanan

Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande artikel
Lärarmaterialet tar upp begrepp samt med frågor om artikeln "Saltsjöbanan" stimulerar eleverna till reflektion.

Svar på frågorna

Frågorna till “Fundera och samtala” finns sist i artikeln “Saltsjöbanan”, de stimulerar till reflektion hos eleverna.

Tänkbara svar på frågorna:

  1. Knut Agathon Wallenberg, privata långivare och investerare, målgruppen som köpte bostäder och hotellnätter i Saltsjöbaden
  2. Industrialiseringens teknikutveckling och ökade ekonomiska välstånd hos medel- och överklass, flytt- och bosättningsmönster i urbaniseringens spår

Lektionsförslag: Begrepp

Förklara Saltsjöbanans utveckling med hjälp av begrepp.

Eleverna väljer ett begrepp ur varje kategori för att därefter bygga ett resonemang kring dessa. Kategorierna är Aktör, Resurser och Konsekvenser.

Exempelvis kan 1b, 2a och 3c ge ett resonemang som: Investerarna som köpte obligationer gav företaget tillräckligt mycket kapital för att bygga järnvägen till Saltsjöbaden. De som hade råd kunde ändra sin livsstil och flytta ut från staden och ändå jobba i den.

Begrepp
Eleven väljer ett begrepp ur varje kategori nedan. Kategorierna är Aktör, Resurser och Konsekvenser.

1. Aktörer

1a. Knut Agathon Wallenberg
1b. Järnvägs-Aktiebolaget Stockholm-Saltsjön
1c. Investerarna som köpte obligationer
1d. Målgruppen som flyttade till Saltsjöbaden

2. Resurser

2a. Kapital
2b. Obligationer
2c. Dynamit
2d. Järnvägen

3. Konsekvenser

3a. Transporter
3b. Konsumtion
3c. Livsstil
3d. Urbanisering

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Demokratisering, Historiska källor och källkritik
Ett hus med torn på ett berg.

Ektorps Folkets Hus

Tema: Aktivism Nacka
Visa tillhörande artikel
Har hittar du en transkription av källmaterialet i artikeln "Träslott uthyres – Ektorps Folkets hus" samt ett lektionsförslag med arbetsblad till eleverna.

Bokningskalender Ektorps Folkets hus

Transkriptionen nedan är tänkt som en hjälp att läsa texten i källmaterialet bokningskalendern/loggboken, som finns i artikeln “Träslott uthyres – Ektorps Folkets hus”, men gör inga anspråk på att vara heltäckande. Endast vänstra sidan av det avbildade uppslaget transkriberas.

  • I kolumnen längst till höger i loggboken anges antal sålda biljetter. Det är lätt att felaktigt tolka det som ören.
  • Stavningen av flera ord försvårar läsningen, till exempel skriver man ”trearbetarfackföreningen” med e istället för ä och ”nöjesavton” istället för nöjesafton.
  • Transkriptionen är gjord av vänstra sidan från uppslaget i loggboken.

Transkription av bokningskalendern/loggboken (pdf)

Lektionsförslag

1. Låt eleverna studera bokningskalendern på egen hand först utan att veta något om sammanhanget. Dela antingen ut enbart länken till dokumentet Bokningskalender-Ektorps-Folkets-Hus eller skriv ut några exemplar.

Förslag till frågor att arbeta med.

  • Vilken information finns i källan? Vad finns i de olika kolumnerna.
  • Från vilken tid är källan?
  • Berättar källan om något som ligger nära i tid och rum?
  • Vem kan ha skrivit källan?
  • Varför har källan kommit till?
  • Vad kan källan användas till?
  • Är det en förstahands- eller andrahandskälla?
  • Finns det några åsikter i källan?

2. Läs och arbeta med texten.

3. Låt eleverna värdera olika påståenden om källan med hjälp av tabellen i “Arbetsblad Ektorps Folkets Hus”.

4. Resonera om vilka källor som skulle behövas för att slå fast eller ytterligare stärka några av påståendena i tabellen. Det finns ett lärarfacit i en separat fil.

Lärarmaterial

Ämne: Historia, Teknik
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiska källor och källkritik, Industrialisering, Jämställdhet
Svartvitt fotografi, två kvinnor står och sträcker och viker lakan i tvätteriet.

Tvätteriernas tid

Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande artikel
Sist i artikeln "Tvätteriernas tid" finns frågor som syftar till att stimulera till reflektion. I det här lärarmaterialet finns förslag på rimliga svar till frågorna.

Tänkbara svar på frågorna

Svar 1: Många andra arbetsuppgifter som rörde hemmet och hushållet, som städning, matlagning osv räknades också som kvinnliga sysslor i äldre tider. Många av de ”typiskt kvinnliga” arbetsuppgifterna var mycket tunga och fysiskt krävande, så uppdelningen i manligt och kvinnligt hade inte så mycket att göra med hur mycket muskelkraft som krävdes.

Svar 2: Tvättmaskinen har gjort det lättare att hålla rent, vilket har förbättrat människors hälsa. Det har blivit ett betydligt lättare och mindre tidskrävande arbete att ta hand om tvätten, vilket sparar på människors hälsa.

Svar 3: Förslag på andra verksamheter som har lagts ner när tekniken utvecklats och flyttat in i hemmen:

  • Fotobutiker (fotografier sparas och visas digitalt)
  • Telefonkiosker (mobiler)
  • Videobutiker (film finns via streamtjänster)
  • Isutkörning (det finns frys)
  • Skivbutiken (musik finns via streamingtjänster)
Fundera och samtala
Frågorna finns även i artikeln "Tvätteriernas tid".

Fråga 1: Innan den elektriska tvättmaskinen uppfanns var tvätt ett tungt och krävande, fysiskt arbete. På vintern hackade man hål i isen och tvättade i det iskalla vattnet. Varför tror du att det räknades som en kvinnlig syssla?

Fråga 2: Hans Rosling, som var professor i internationell hälsa, menade att tvättmaskinen var industrialismens allra viktigaste uppfinning. Hur tror du att han menade?

Fråga 3: Kan du komma på andra verksamheter som lagt ner när tekniken utvecklats och flyttat in i hemmen?

Fråga 4: Vilka tjänster som du tycker är självklara idag tror du är överflödiga om 30 år?

Lärarmaterial

Ämne: Bild, Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiebruk, Historiska källor och källkritik, Industrialisering
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.

Arkitektur under industrialiseringen

Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande artikel
Sist i artikeln "Arkitektur under industrialiseringen" finns frågor som syftar till att stimulera till reflektion. I det här lärarmaterialet finns förslag på rimliga svar till frågorna.

Tänkbara svar på frågorna

Svar 1: Jugend hämtade inspiration från naturens former, från växter och blommor. Nationalromantiken var inspirerad av historiska byggnader och stilar, och bidrog till en idylliserad bild av historien och en positiv berättelse om ”typiskt nationella särdrag”. Det är lätt att tänka sig att båda stilarna är en reaktion mot urbanisering och stadsmiljö och istället en lite romantiserad version av naturen och landsbygden. En reaktion mot moderniteten rentav.

Svar 2: Under 1900-och 2000-talet har mycket av stil och mode gått mot enklare former. Inom arkitektur kallas det funktionalism eller funkis – att det ska vara enkelt och inte några onödiga krusiduller eller utsmyckningar, det vackra är en bra funktion.

Svar 3: Här är smaken som baken och det finns inga rätt eller fel.

Fundera och samtala
Frågorna finns även i artikeln "Arkitektur under industrialiseringen".

Fråga 1: Vilka ideer och ideal var trendiga på 1890-talet – om vi utgår från de arkitekturstilar som var moderna då?

Fråga 2: Beskriv hur smaken – vad vi tycker är fult och snyggt – har förändrats sedan 1890-talet?

Fråga 3: Vilket av stationshusen tycker du bäst om?

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiska källor och källkritik, Industrialisering, Jämställdhet, Levnadsvillkor
En grupp unga kvinnor och en förman står uppställda i en verkstad.

Alla tjejer jobbar på fabrik. Eller?

Tema: Industrialisering Nynäshamn
Visa tillhörande artikel
Elevuppgift för reflektion över källanvändning och industrialiseringens könsrollsmönster.

Vad berättar källorna?

Fotografierna och det vi vet om människorna på bilderna ger oss information om livet på 1920-talet. Vad kan vi ta reda på om historien med hjälp av de här bilderna? Markera vilka av följande påståenden som bilderna stödjer. Det finns ett arbetsblad till uppgiften i word- och pdf-format som kom kan användas digitalt eller skrivas ut.

  • Det jobbade bara kvinnor på fabriken.
  • Barnarbete var tillåtet på 1920-talet.
  • Det var ovanligt med kvinnliga chefer.
  • Kvinnor och män hade ofta olika arbetsuppgifter.
  • De anställda hade bra arbetsvillkor.
  • Det var ganska dåligt betalt i fabriken.
  • Det är värdefullt att veta vad personer på bilderna heter för att kunna vara källkritisk.

Alla tjejer jobbar på fabrik. Eller?

Alla tjejer jobbar på fabrik. Eller?

För hundra år sedan slutade de flesta skolan efter sexan. En del började jobba i fabrik.
Tema: Industrialisering Nynäshamn
Visa tillhörande Lärarmaterial
En grupp unga kvinnor och en förman står uppställda i en verkstad.

Interiör från Telegrafverkets hopsättningsavdelning. Året är 1920.

Bilden med tjejerna här ovan är från hopsättningsavdelningen på Telegrafverkets fabrik i Nynäshamn. De flesta vet vi inte namnet på men den tredje flickan från höger och som har ett kryss på det randiga förklädet hette Elsie Maria Svennberg. Hon föddes 1905 och började jobba på fabriken 1919.

Interiörbild från verkstad där kvinnor och män och manliga sitter i rader vid långa arbetsbord.

Interiör från Telegrafverkets verkstad från 1930. Kvinnliga och manliga arbetare sitter vid långa arbetsbord.

Televerkstaden i Nynäshamn

Telegrafverkets verkstad flyttade till Nynäshamn 1913 och byggde bland annat telefoner och utrustning för telefonnätet. Fotografierna är från några olika avdelningar på fabriken på 1910- och 1920-talet.

Svartvitt fotografi, några kvinnor och ett par män arbetar i en verkstad.

Interiör från förnicklingsavdelningen vid Telegrafverkets verkstad från 1914. Kvinnor och män arbetar i en verkstad.

Arbetande kvinnor

Svartvitt fotografi, två kvinnor stryker och hänger tvätt i tvätteriet.
Nacka 1962
Svartvitt fotografi, en kvinna mjölkar en ko på stranden, i bakgrunden ligger en uppdragen roddbåt.
Nynäshamn 1890
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
Svartvitt foto med tretton kvinnor som ställt upp sig för fotografering mot en fond av granar.
Täby 1900 – 1940
En lärarinna står mellan bänkraderna i ett klassrum. Femton elever sitter i bänkarna.
Täby

Lärarmaterial

Ämne: Hem- och konsumentkurnskap, Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Industrialisering, Kontinuitet och förändring, Levnadsvillkor
Svartvitt fotografi, man står på trädäck och flyttar en stor vit kontainer märkt med svart text.

När industrialismen mötte bondesamhället i Nynäshamn

Tema: Industrialisering Nynäshamn
Visa tillhörande artikel
I lärarmaterialet ges bakgrundsinformation till artikeln "När industrialismen mötte bondesamhället i Nynäshamn".

Bakgrundsinformation

Transporter och teknikutveckling har gjort det möjligt till storskaligare livsmedelsproduktion. Idag sker den mesta slakten på några få stora slakterier dit djuren körs och varifrån köttet transporteras för att konsumeras. Sverige importerar både kött och grönsaker från avlägsna delar av Jorden med hjälp av kylcontainrar.

Det skiljer uppskattningsvis 10-15 år på de båda fotografierna, så de är i princip lika gamla. Ändå representerar kylkantinen ett sätt att hantera och transportera livsmedel som är mycket modern och likt vår egen tid. Lokalproducerade råvaror och småskaligt jordbruk med traditionella metoder lyfts i vår egen tid fram som mer hållbara än de stora, industriella jordbruken. De båda bilderna kan också visa hur industrialiseringen i Sverige var en process som pågick under lång tid och inte innebar en snabb förändring över en natt. Det förindustriella och det industriella löpte parallellt långt in på 1900-talet.

Svartvitt fotografi, man står på trädäck och flyttar en stor vit kontainer märkt med svart text.

Gotlandskajen i Nynäshamn. En hamnarbetare flyttar en kylkantin med texten: "Linjetransport Visby-Nynäshamn-Stlm. Kött i kyld kantin. Hygienisk transport. Sverige SNJ Litt. K2, No 601".

Svartvitt fotografi, en kvinna mjölkar en ko på stranden, i bakgrunden ligger en uppdragen roddbåt.

Hamnen, stranden söder om nuvarande Gotlandshamnen (vid den så kallade Mörby brygga) Fotografiet taget innan hamnen byggdes ut omkring 1900.

Lärarmaterial

Ämne: Bild, Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiebruk, Industrialisering, Kontinuitet och förändring, Levnadsvillkor
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.

Grindvakterskan

Tema: Industrialisering Nynäshamn
Visa tillhörande artikel
Här finns förslag på upplägg för två lektioner som grundar sig till artikeln "Grindvakterskan".

Lektionsförslag 1

Hitta på en eller flera pratbubblor till bilden. Som inspiration finns det komiker i många olika medier medier som använder historiska bilder för att skapa memes. 

  • Fredsdruvor på Instagram 
  • Muralgranskaren i Dagens Nyheter
  • Villfarelser på Instagram
  • Krister Kvast på Instagram

Sätt upp elevernas bilder med pratbubblor i klassrummet och samtala till exempel om frågor som: 

  • Vilken bild med pratbubbla är mest historiskt trovärdig? Vilka historiska belägg kan man använda för det? (från texterna, källan eller någon annanstans)
  • Vad tycker ni om det här sättet att använda historia? Är det förfalskning eller ett sätt att förstå?
  • Är er användning av den historiska bilden respektfull mot Hilda Jonsson och hennes släktingar? Hur skulle ni uppleva att bli använda i ett historiematerial i framtiden? Hur skulle ni uppleva det om en död släkting användes på detta sätt?

Lektionsförslag 2

Fördjupa er i dåtidens yrken grindvaktare och banvaktare vid järnvägarna förr.

Grindvakt (jarnvagsmuseet.se)

Banvakt (jarnvagsmuseet.se)

Lektionsförslag 3

Resonera om kontinuitet och förändring. Använd Google Maps och leta reda på platsen Björsta. Hur ser det ut där vägen korsar järnvägen idag?

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Demokratisering, Historiska begrepp, Historiska källor och källkritik
Interiörbild, gruppfoto i logens lokal med sittande och stående finklädda kvinnor, barn och män. I bakgrunden banderoll med texten "Från God Wiljas Basar i Nynäshamn 17 18 april 1915".

Frisk vilja utan sprit och superi

Tema: Aktivism Nynäshamn
Visa tillhörande artikel
Nykterhetslogen Frisk Viljas årsberättelse, som finns att läsa i artikeln "Frisk vilja utan sprit och superi", kan vara svårt att ta till sig med sitt ålderdomliga språk och skrivstil. I den här lärarguiden finns, förutom flera förslag på lektionsupplägg även en transkription av källans text och ett quiz som hjälper eleverna att läsa.

Lektionsförslag 1

Tyda ett handskrivet protokoll

Ett sätt att arbeta med källmaterialet är att skiva ut handskriften och starta med att låta eleverna på egen hand försöka tyda texten och sammanhanget. Alla frågor som uppstår kan antecknas och besvaras senare med hjälp av transkriberingen och artikeln “Frisk vilja utan sprit och superi”. På så sätt kan eleverna få förståelse för hur historiker behöver förstå källmaterial, dess sammanhang och innebörd. Två olika förslag till lektionsupplägg:

  1. Ta 5-10 minuter till att i grupper tyda källan och göra quizet. Arbeta därefter med den transkriberade texten och gör quizet på nytt. Läs slutligen artikeln.
  2. Halva klassen läser transkriberingen och halva klassen bara källmaterialet. Därefter besvarar alla frågorna i quizet, som finns på artikelns sida. Jämför resultatet och uppmärksamma alla framsteg hos den gruppen som haft den svårare uppgiften.

Lektionsförslag 2

Källornas användbarhet

Använd arbetsbladet “Tre historiker” och låt eleverna sätta sig in i situationen att de är anställda på ett arkiv där tre historiker letar efter källmaterial. De ska sedan presentera källorna för historikerna och ge dem en introduktion till vad källorna kan användas till inom deras olika forskningsområden. 

Övningen kan också användas till att eleverna tränar på att använda källhistoriska begrepp som förstahandskälla, andrahandskälla, beroende, närhet och tendens.

Handstil och stavning
Hur skrev man texter förr? Det är en aspekt av källmaterialet som också kan undersökas i undervisningen. Kanske uppmärksammar eleverna själva att stavningen ofta avviker mot dagens stavning som är mycket mer standardiserad. Skrivstilen är skiljer sig förmodligen också mot hur de flesta skriver idag. Antagligen hade man inte tillgång till någon skrivmaskin.

Några frågor att samtala kring:

Är det viktigare att kunna stava idag än 1905?

Vad är viktigast att lära sig? Stavning, handstil eller att uttrycka sig? Är det någon skillnad idag, 1905 eller 1970?

Hur framställs texter vanligast idag, 1905 och 1970?

Vilken teknik har påverkat hur vi skriver? (skrivmaskin, dator, stavningsprogram, smarta telefoner, “auto correct”)

Har tekniken påverkat vad du behöver lära dig i skolan?

Hur kommer vi att framställa texter i framtiden?