Undersök två historiska källor som berättar om Trollbäckens och Tyresös historia.
Vad berättar källorna om Trollbäckens historia?
Låt eleverna studera de två historiska källorna, framsidan från en broschyr om tomtförsäljning från 1930-talet och flygfotot från 1936, innan de tar del av artikeln om Trollbäckens historia. En första frågeställning kan vara helt öppen:
Vad kan källorna berätta om Trollbäckens historia?
Låt därefter eleverna fundera på källornas närhet, beroende och tendens. Deras svar kan då gå i följande banor:
Källorna är samtida och kan säga något om hur det var i Trollbäcken på 1930-talet.
Källorna är inte beroende av varandra.
De är föstahandskällor.
Broschyren är framtagen för att locka till köp. Det kan påverka innehållet. Avsändaren har starkt intresse av att få resan mellan Kumla och Stockholm att verka smidig, få området att verka trevligt och så vidare.
Avsluta med att resonera om ifall bilderna ger olika bilder av området på 1930-talet. Kanske uppmärksammar eleverna att broschyrens bild av Tyresö är ännu lantligare än fotot och nästan verkar föreställa en vildmark.
Källkritik med stöd av påståenden
Låt eleverna ta ställning till påståendena nedan ifall de behöver mer stöd för sina resonemang. Påståendena kan också användas ifall eleverna redan har läst artikeln.
Källorna ger stöd för att namnet Trollbäcken inte fanns på 1930-talet. (sant)
Källorna ger stöd för att Kumlagodsets mark såldes ut på 1930-talet. (sant)
Källorna ger stöd för att många tomter såldes i Trollbäcken på 1930-talet. (falskt)
Källorna ger stöd för att det byggdes mest sommarstugor i Trollbäcken på 1930-talet (falskt)
Ta hjälp av stödorden eller skriv egna och träna på att berätta om Näset. Skapa tvärgrupper om två eller fyra elever som har läst om olika äldre boställen i Tyresö, till exempel Näset och Karlberg.
Stödord
Personer på Näset
Djur på näset
Sovplats
Pigan som “kom i olycka”
Tvätt
Djur
Källkritik
Resonera om fördelar och nackdelar med muntliga berättande källor. Utgå från begreppen närhet, beroende, tendens och representativitet. Samtalet kan till exempel komma in på resonemang som dessa.
Närhet. Ella berättar 80-85 år gamla minnen. De är förvisso hennes egna och upplevda i första hand men både Ella och världen har förändrats. Dessutom har det gått lång tid och minnen kan förändras, förenklas, läggas till rätta med mera, för varje gång de återberättas.
Beroende. En hel del som återges är förstahandsuppgifter, alltså sånt som Ella själv har upplevt. Det ger trovärdighet åt berättelsen. Någon uppgift kan också vara sånt som har berättats för Ella som då blir en andrahandskälla.
Tendens. Det finns ingen stark kontrovers som ger Ella skäl att vinkla sin berättelse. Men det finns en tendens att svåra och tråkiga minnen glöms bort. Minnen som framställer människor som dåliga kanske undviks när man ska prata i radion, göra en intervju som sparas, hörs av massor av människor och delta i ett samtal som ska vara trevligt. I radio vill man kanske inte berätta privata eller pinsamma minnen.
Representativitet. Ellas berättelse ger ett exempel på hur det var att växa upp på landet på 1910-talet. Den kan säga att något förekom men inte att det var så för många eller alla. Det fanns säkert barn som fick arbeta hårt, trots att inte Ella fick göra det.
Näset – Ellas barndom i Tyresö
Publicerad: 21 september 2026 | Skribent: Mats T Nilsson
Näset – Ellas barndom i Tyresö
Ella Andersson föddes 1909 och bodde en stor del av sin barndom hos sin morfar och mormor i Tyresö. Hör henne själv berätta om livet, arbetet och Tyresö.
Näset, på en bild som ska ha tillhört Ellas bonusbror Karl-Gustav som bodde med hennes morföräldrar på Näset år 1911-1919.
En intervju från 1998
I ljudklippen här kan du höra Ella Andersson berätta om livet på gården Näset vid Drevviken. Gården ligger i Trollbäcken på det som idag kallas Persudde. Näset syns tydligt på kartan från slutet av 1800-talet. I det första klippet berättar Ella om var Näset låg och vilka som bodde där. Åke Sandin på Tyresöradion intervjuar:
Ella Andersson i Tyresöradion 1
På häradskartan från 1900-taltets första år ser du sjön Drevviken, Näset och Trångsunds herrgård till vänster. Vilka andra stora gårdar och mindre torp ser du i nuvarande Trollbäcken?
Jordbruk, djur och tvätt
I nästa klipp berättar Ella om djuren på gården och arbetet där. Vi får veta mer om det lilla jordbruket på landet, lite utanför stan, för lite mer än hundra år sedan. Många gårdar och torp i närheten av stan kombinerade odling och djur med andra sätt att tjäna pengar.
Ella Andersson i Tyresöradion 2
Ella berättar också hur hon fick en kompis att leka med och vad de gjorde.
Ella Andersson i Tyresöradion 3
Vad hände med Näset?
Ellas morföräldrar dog omkring år 1920. Det fanns ingen i släkten som kunde ta över gården eller köpa den, som ägarna på Trångsunds gård föreslog. Ella återvände till stan, men kom ändå tillbaka till Tyresö när hennes föräldrar köpte en tomt och byggde en sommarstuga på Berganäsvägen.
När radioprogrammet med intervjun spelades in (1998) så hade bostadshuset Näset monterats ner. Tomtens ägare ville bygga en modern villa på platsen, men några tyresöbor ville spara huset. De planerade att sätta upp den i närheten av Tyresö kyrka men så blev det aldrig. I en repris av programmet i Tyresöradion berättar programledarna att stugan försvann, och nämner att ryktet säger att den blev sommarstuga i Norrland någonstans.
Näset fotograferat innan huset flyttades till okänd plats i slutet av 1990-talet.
Fundera och samtala
Finns det några upplevelser ur Ellas berättelse som du tror delas av många från samma tid?
Vad tror du skulle vara den största skillnaden för dig om du skulle leva på 1910-talet istället för idag?
Låt eleverna arbeta med de fem historiska källorna nedan och sortera dem enligt någon princip till exempel:
Kronologiskt 1: från äldst till yngst.
Kronologiskt 2: i samma ordning de berättades under vandringen.
Viktigast: om någon bara får känna till en sak om platsen, vad skulle det vara?
Hur användbart källmaterialet är som historiskt bevismaterial, i fallande skala från mest till minst användbart.
Från mest till minst känt.
Älta ångtvätt.
Älta skola.
Jättegrytor i Ältadalen.
Anna Lindqvist vid Älta telefonväxel.
Älta centrum.
3. Berätta själv! Vad blir det för historia?
Välj ut tre av de fyra källmaterialen nedan för att berätta om industrialiseringens historia i Älta.
Älta ångtvätt.
Anna Lindqvist vid Älta telefonväxel.
Älta skola.
Gula faran, Älta kollektivtrafik.
Förslag på svar
Ångtvätten är industrialiserad tvätt med hjälp av maskiner, telefonen är ett resultat av teknisk utveckling och industriell tillverkning, skolan byggdes bland annat med industriellt tillverkat tegel och den dieseldrivna bussen är ett exempel på förbättrade kommunikationer som både är ett resultat och en förutsättning för industrialiseringen.
4. Vad ska bort?
De här källmaterialen har vissa saker gemensamt, och en del som skiljer dem åt. Välj ut tre som hör ihop och motivera på vilket sätt. Obs! Det finns mer än ett sätt att göra rätt, den här övningen går framförallt ut på att du ska resonera om hur du valt och förklara likheter och skillnader.
Älta ångtvätt.
Anna Lindqvist vid Älta telefonväxel.
Älta skola.
Gula faran, Älta kollektivtrafik.
Förslag på svar
Bild 1, 2 och 3 visar byggnader, in- eller utvändigt, bild nummer 4 bara ett fordon.
Bild 2, 3 och 4 avbildar synliga människor, i bild nummer 1 går det bara att ana.
Bild 2, 3 och 4 är fotografier, bild nummer 1 är en tryckt annons som kombinerar bild och text.
2, 3 och 4 är från 1920-talet, nummer 1 från 1950-talet.
Koppling till läroplan:
Historiska källor och källkritik, Händelser, Levnadsvillkor
Kulturhistorisk vandring: Nacka ström
Lektionsförslagen här utgår ifrån den kulturhistoriska vandringen vid Nacka ström, Nacka. Vandringen kan bokas av skolor genom Kulturhuset Dieselverkstaden.
Besök Nacka kommuns webbplats för kontaktuppgifter till Kulturhuset Dieselverkstaden: Kulturhistoriska vandringar
1. Quiz om Nacka ström
Frågorna testar grundläggande historiska kunskaper från vandringen vid Nacka ström.
Låt eleverna arbeta med de fem historiska källorna nedan och sortera dem enligt någon princip till exempel:
Kronologiskt 1: från äldst till yngst.
Kronologiskt 2: i samma ordning de berättades under vandringen.
Viktigast: om någon bara får känna till en sak om platsen, vad skulle det vara?
Hur användbart källmaterialet är som historiskt bevismaterial, i fallande skala från mest till minst användbart.
Från mest till minst känt.
Hellasgården.
Kulknapp från mässingsbruket.
Övre kvarnrännan vid Nacka ström.
Nacka gamla kapell.
Begravningskapellet på Nacka södra kyrkogård.
3. Berätta själv! Vad blir det för historia?
Välj ut tre av de fyra källmaterialen nedan för att berätta om industrialiseringens historia i Nacka ström.
Kulknapp från mässingsbruket.
Övre kvarnrännan vid Nacka ström.
Situationsplan över kvarnarna längs Nacka ström.
Målning av Kvarndammen vid Nacka ström.
Förslag på svar
Ritningen och bilderna på kvarndammen visar hur människor utnyttjat de geografiska förutsättningarna för att förstärka den naturliga forsen och utnyttja kraften för flera verksamheter. Kulknappen kan representera en produkt av den förindustriella produktionen. När nyare kraftslag som ånga och elektricitet blev vanliga konkurrerade de ut de vattendrivna verksamheterna längs Nacka ström.
4. Vad ska bort?
De fyra källorna nedan har vissa saker gemensamt, och en del som skiljer dem åt. Välj ut tre som hör ihop och motivera på vilket sätt. Obs! Det finns mer än ett sätt att göra rätt, den här övningen går framförallt ut på att du ska resonera om hur du valt och förklara likheter och skillnader.
Hellasgården.
Nacka gamla kapell.
Situationsplan över kvarnarna längs Nacka ström.
Målning av Kvarndammen vid Nacka ström.
Förslag på svar
Bild 2, 3 och 4 har koppling till livet vid Nacka bruk och kvarnar.
Motiven i bilderna 2 och 4 finns markerade i bild 3. Kapellet finns med i bild 2, 3 och 4. Motivet i bild 1 är det enda som är från 1900-talet.
Koppling till läroplan:
Historiska källor och källkritik, Händelser, Levnadsvillkor
Kulturhistorisk vandring: Saltsjöbaden
Lektionsförslagen här utgår ifrån den kulturhistoriska vandringen i Saltsjöbaden, Nacka. Vandringen kan bokas av skolor genom Kulturhuset Dieselverkstaden.
Besök Nacka kommuns webbplats för kontaktuppgifter till Kulturhuset Diselverkstaden: Kulturhistoriska vandringar
1. Quiz om Saltsjöbaden
Frågorna testar grundläggande historiska kunskaper från vandringen i Saltsjöbaden.
Låt eleverna arbeta med de fem historiska bilderna nedan och sortera dem enligt någon princip, till exempel:
Kronologiskt 1: från äldst till yngst.
Kronologiskt 2: i samma ordning de berättades under vandringen.
Viktigast: om någon bara får känna till en sak om platsen, vad skulle det vara?
Hur användbart källmaterialet är som historiskt bevismaterial, i fallande skala från mest till minst användbart.
Från mest till minst känt.
Ernest Thiels Villa Bikupan.
Järnvägsstationen.
Saltsjöbadens elverk.
Simstadion på Restaurangholmen.
Villa Skärtofta.
3. Berätta själv! Vad blir det för historia?
Välj ut tre av de fyra historiska bilderna nedan för att berätta om industrialiseringens historia i Saltsjöbaden.
Villa Bikupan på Sjöudden.
Järnvägsstationen.
Saltsjöbadens elverk.
Vy över Restaurangholmen.
Förslag på svar
Bankdirektören Ernest Thiel var engagerad i att anlägga Saltsjöbaden på 1890-talet. Bankerna gav lån och investerade i olika projekt som drev på industrialiseringen. Järnvägen och elektriciteten är både förutsättningar för och resultat av industrialiseringen och den utveckling av samhället och nya samhällen under slutet på 1800-talet och en bit in på 1900-talet.
4. Vad ska bort?
De fyra historiska bilderna nedan har vissa saker gemensamt, och en del som skiljer dem åt. Välj ut tre som hör ihop och motivera på vilket sätt. Obs! Det finns mer än ett sätt att göra rätt, den här övningen går framförallt ut på att du ska resonera om hur du valt och förklara likheter och skillnader.
Ernest Thiels Villa Bikupan.
Järnvägsstationen.
Villa Skärtofta på Ringvägen.
Vy över Restaurangholmen.
Förslag på svar
Byggnaderna på bild 1, 2 och 3 finns kvar men de i bild 4 är rivna.
Bild 1, 2 och 4 innehåller bara byggnader, bild nummer 3 också människor.
Koppling till läroplan:
Historiska källor och källkritik, Händelser, Levnadsvillkor
Kulturhistorisk vandring: Fisksätra
Lektionsförslagen här utgår ifrån den kulturhistoriska vandringen i Fisksätra, Nacka. Vandringen kan bokas av skolor genom Kulturhuset Dieselverkstaden.
Besök Nacka kommuns webbplats för kontaktuppgifter till Kulturhuset Diselverkstaden: Kulturhistoriska vandringar
1. Quiz om Fisksätra
Frågorna testar grundläggande historiska kunskaper från vandringen i Fisksätra.
Låt eleverna arbeta med de fem historiska bilderna nedan och sortera dem enligt någon princip, till exempel:
Kronologiskt 1: från äldst till yngst.
Kronologiskt 2: i samma ordning de berättades under vandringen.
Viktigast: om någon bara får känna till en sak om platsen, vad skulle det vara?
Hur användbart källmaterialet är som historiskt bevismaterial, i fallande skala från mest till minst användbart.
Från mest till minst känt.
Fisksätra gård år.
Drängstugan på Fisksätra gård.
Familjen Lindström på handelsträdgården.
Fisksätra från ovan.
Motocrossbanan på Fisksätrabanan.
3. Berätta själv! Vad blir det för historia?
Välj ut tre av de fyra historiska bilderna nedan för att berätta om Fisksätras utveckling genom historien.
Fornlämning i Fisksätra.
Drängstugan på Fisksätra gård.
Motocrossbanan på Fisksätrabanan.
Miljonprogramsområdet Fisksätra.
Förslag på svar
Fisksätras historia sträcker sig över tusen år tillbaka i tiden, för på platsen där dagens bostadshus nu står så fanns det fornlämningar, till exempel i form av gravhögar. Människor brukade jorden i Fisksätra ända fram till mitten av 1900-talet. Under några år låg här då en motocrossbana på den gamla åkermarken, innan den moderna bebyggelsen uppfördes, 1971–1974.
4. Vad ska bort?
De fyra historiska bilderna nedan har vissa saker gemensamt, och en del som skiljer dem åt. Välj ut tre som hör ihop och motivera på vilket sätt. Obs! Det finns mer än ett sätt att göra rätt, den här övningen går framförallt ut på att du ska resonera om hur du valt och förklara likheter och skillnader.
Arrendatorsparet, Julia och Johan Jansson.
Drängstugan på Fisksätra gård.
Motocrossbanan på Fisksätrabanan.
Miljonprogramsområdet Fisksätra.
Förslag på svar
Bild 1 visar djur, det gör inte övriga bilder.
Bild 4 visar inte några människor, det gör övriga bilder.
Koppling till läroplan:
Historiska källor och källkritik, Händelser, Levnadsvillkor
Kulturhistorisk vandring: Finnboda
Lektionsförslagen här utgår ifrån den kulturhistoriska vandringen i Finnboda, Nacka. Vandringen kan bokas av skolor genom Kulturhuset Dieselverkstaden.
Besök Nacka kommuns webbplats för kontaktuppgifter till Kulturhuset Diselverkstaden: Kulturhistoriska vandringar.
1. Quiz om Finnboda
Frågorna testar grundläggande historiska kunskaper från vandringen i Finnboda.
Låt eleverna arbeta med de historiska bilderna nedan och sortera dem enligt någon princip till exempel:
Kronologiskt 1: från äldst till yngst.
Kronologiskt 2: i samma ordning de berättades under vandringen.
Viktigast: om någon bara får känna till en sak om platsen, vad skulle det vara?
Hur användbart källmaterialet är som historiskt bevismaterial, i fallande skala från mest till minst användbart.
Från mest till minst känt.
Bild 1. Danvikens begravningsplats.
Bild 2. Pansarbåten “Thule”.
Bild 3. Arbetarnas matsal.
Bild 4. Danvikshem.
Bild 5. Saltsjöqvarn.
3. Berätta själv! Vad blir det för historia?
Välj ut tre av de fyra historiska bilderna nedan för att berätta om industrialiseringens historia i Finnboda.
Bild 1. Arbetare vid Finnboda varv.
Bild 2. Saltsjöqwarn.
Bild 4. Danvikshem.
Bild 3. Arbetarnas matsal.
Förslag på svar
Arbetarna på varvet 1895 möjliggjorde fabrikens förtjänst, genom långa arbetsdagar med löner som var lägre än vinsten. Kvarnen drevs med ånga och låg vid vattnet för att underlätta transporter. Danvikshem byggdes 1912–1915 efter att Danviks kanal behövde byggas för att större fartyg skulle kunna ta sig in i Mälaren utan att passera Slussen. Arbetarna 1949 byggde fortfarande båtar men med helt andra, mer industriella metoder än 1895.
4. Vad ska bort?
Bilderna nedan har vissa saker gemensamt, och en del som skiljer dem åt. Välj ut tre som hör ihop och motivera på vilket sätt.
Obs! Det finns mer än ett sätt att göra rätt, den här övningen går framförallt ut på att du ska resonera om hur du valt och förklara likheter och skillnader.
Bild 1. Pansarbåten “Thule”.
Bild 2. Arbetarnas matsal.
Bild 3. Personalfoto Finnboda varv.
Bild 4. Matbespisningen.
Förslag på svar
Bild 1, 2 och 4 är svartvita, bild nummer 3 har en gulare färg.
Bild nummer 2, 3 och 4 avbildar synliga människor, i bild 1 går det inte att urskilja någon.
Bild 1, 2 och 4 visar någon form av arbete, verksamhet eller rörelse, i bild nummer 3 är det ingen som gör något.
