Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 4-6, 7-9
Koppling till läroplan: Jämställdhet, Levnadsvillkor
Svartvitt foto av en kvinna och ett barn vid en handpump med hink.

Torparfamiljens liv

Hur levde en torparfamilj i slutet av 1800-talet? Här ger vi förslag på hur ett arbetsområde kan läggas upp utifrån tre olika texter. De olika stegen kan göras i följd eller var för sig.
Tema: Om du hade levt förr Huddinge Sigtuna Tyresö
Anpassningar för olika läsare

Låt elever som får tid över läsa samtliga texter. Eller ge alla i läxa att läsa inför nästa steg.

Det går också att lyssna på texterna och repetera dess innehåll med hjälp av medföljande quiz.

Läs och återberätta en text

Tilldela varje elev en av de tre texterna. Välj om de ska arbeta enskilt med texten eller par. De här frågorna kan besvaras oavsett vilken text man läser.

  1. Vilka tillhörde torparfamiljen?
  2. Vad får vi veta om deras arbete?
  3. Vad får vi veta om vad de ägde?
  4. Vem ägde marken där de bodde och arbetade?
  5. Var de fria att styra sitt liv som de ville eller styrde någon annan över hur de hade det?
  6. Vilka källor berättar om torparfamiljens levnadsvillkor?

Låt eleverna återberätta och för varandra i grupper om tre där alla har läst olika texter. Trion får i uppgift att skriva ner 4 (förslagsvis) levnadsvillkor som verkar gälla alla torparfamiljer och 1-2 saker som skiljer sig.

Sant eller falskt?

Arbeta med följande påståenden för att befästa elevernas kunskaper och få en snabb repetition för de grupper som inte lärt sig tillräckligt vid arbetet med texterna. Skriv ut påståendena (men ta bort f/s för falskt/sant) på små lappar och låt eleverna dra var sin och försöka besvara dem inför klassen.

Om någon svarar fel: samtala om ifall någon sammanblandning uppstått eller hur slutsatsen kunde bli fel. När någon kan besvara frågan: fråga den som svarar rätt hur den vet att det är rätt (uppmuntra dem att hänvisa till texterna eller källorna).

  1. Torparfamiljen fick inte ägan någonting (f)
  2. Torparfamiljen hade rätt att bo kvar så länge de ville (f)
  3. Alla i torparfamiljen behövde hjälpa till för att klara försörjningen (s)
  4. Torparbarn fick inte gå i skola (f)
  5. Männen arbetade mer än kvinnorna (f)
  6. Arbetet var uppdelat så att män och kvinnor gjorde olika sysslor (s)
  7. Torparfamiljen brukade någon annans mark (s)
  8. Torparfamiljen tog ofta hjälp av andra (drängar och pigor) för att klara av att försörja sig och göra dagsverken. (s)
  9. Torparna tog sig lätt fram långa sträckor eftersom de ofta hade häst (f)

Resonera om torparfamiljens levnadsvillkor

Avsluta med att resonera om några av frågorna (till exempel i helklass, mindre grupper, eller enskilt genom en skrivuppgift).

  1. Vilka fördelar- och nackdelar fanns med att vara många barn i torparfamiljen?
  2. På vilket sätt hängde arbete och bostad ihop för torparfamiljen? Hur hänger de ihop idag?
  3. Vilka problem hade torparna i berättelserna? Finns det familjer med samma problem idag? Vilka i så fall?
  4. Utgå från följande begrepp och jämför torparfamiljers levnadsvillkor med familjer som lever idag?
  • Hälsa
  • Frihet
  • Gemenskap
  • Arbete
  • Livslängd
  • Utbildning
  • Risker och faror
  • Frisk luft
  • Fritid
  • Intressen

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 4-6, 7-9
Koppling till läroplan: Industrialisering
En man med händerna på ryggen bredvid en meter högre struts.
Här redovisar vi källorna som artikeln bygger på och ger några tänkbara svar på samtalsfrågorna.
Solna
Visa tillhörande artikel

Vad tycker du att berättelsen om strutsfarmen avslöjar om sin tid?

Några tänkbara svar:

  • Att hattar och fjädrar var högsta mode.
  • Det fanns en marknad för lyxartiklar.
  • Nya företag kunde etablera sig, men också lätt gå i konkurs.
  • Det fanns personer som var villiga att satsa pengar på nya affärsidéer.
  • Platsen var mycket mindre stad än landsbygd 1910.
  • Strutsar ansågs vara en stor sensation och något som mänga inte sett i verkligheten.

Skulle en strutsfarm kunna finnas i Råsunda idag?

Skäl som talar för:

  • Det finns flera strutsfarmar i Sverige idag.
  • Det finns viss efterfrågan på strutskött.
  • Möjligheterna att bygga uppvärmda struts-stall är större idag.

Skäl som talar mot:

  • Strutsfjädrar är inte mode längre.
  • Råsunda är idag stadsbebyggelse med höga markpriser.
  • Verksamheter som låter, luktar eller behöver mycket yta förläggs ofta till platser långt ifrån bebyggelse.

Källor
Informationen i artikeln bygger på:
  • Gamla Solna-vykort berättar, Paul Gustafsson (s 44)
  • Bilder från Solna stads bildarkiv

Strutsar i Råsunda

Strutsar i Råsunda

Strutsar lever naturligt på savannen i Afrika. Men på 1910-talet kunde du se dem i Råsunda där de spelade en kortvarig roll inom modeindustrin.
Tema: Industrialisering Solna
Visa tillhörande Lärarmaterial
En man med händerna på ryggen bredvid en meter högre struts.

Strutsfarmen blev ingen ekonomisk succé men de exotiska djuren väckte mycket uppmärksamhet och blev en stor attraktion.

Strutsar i nordligt klimat

Strutsen är världens största fågel. De kan inte flyga men springa 60 km/h och sparka ihjäl ett lejon – eller en människa. Strutsarna i Råsunda bodde i världens nordligaste strutsfarm. Tyvärr mådde de inte så bra av det kalla klimatet. Därför blev det inga strutsungar och alltså dålig framgång för Aktiebolaget Strutskompaniet.

En fjäder i hatten

Idag finns flera strutsfarmar runt om i Sverige som säljer strutskött. Men strutsarna i Råsunda skulle inte bli mat, i stället var det fjädrarna som behövdes. Det var nämligen högsta mode med stora hattar smyckade med stora vackra fjädrar.

Strutsnamn

Strutsarna hette Anna, Anders och Amanda. Strutskomaniet hoppades nog på många nya kullar duniga strutsungar som skulle få namn på B och senare hela alfabetet.

Teckning av sex personer utanför staketet och fyra strutsar innanför.

Strutskompaniets vykort visar damer med tidens stora hattar och plymer.

Från strutsfjädrar till kalkonrullar

När modet förändrades och det inte behövdes lika många hattfjädrar så försvann också förutsättningarna för strutsfarmen. Men då hade Råsunda strutsfarm redan lagt ner. År 1919 köpte Svensk filmindustri marken och började bygga filmstaden – som skulle bli Sveriges Hollywood.

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du att berättelsen om strutsfarmen avslöjar om sin tid?
  2. Skulle en strutsfarm kunna finnas i Råsunda idag?

Quiz

Vad vet du om Råsunda strutsfarm?

Starta quizet

Djur i källmaterialet

En man rider på en struts.
Solna 1910 – 1922
Svartvitt fotografi, en pojke och två män står och håller i en ko respektive en tjur i grimma.
Nynäshamn 1920
Tre herrar med hatt i en vagn som körs av en kusk och dras av två hästar.
Nynäshamn 1901 – 1922
Norrtälje
Sjutton rallare står uppställda bakom en häst som spänts för ett litet tåg med tre vagnar fullastade med jord och sten. En av rallarna, en ung pojke står på den främsta vagnen och håller hästens tömmar.
Nynäshamn 1901
1908
Bakom trästaketet i förgrunden syns en åker där några personer och en häst arbetar. I bakgrunden syns Danvikshems pampiga sjukhusbyggnad på ett berg.
Nacka 1937
Svartvitt fotografi, en kvinna mjölkar en ko på stranden, i bakgrunden ligger en uppdragen roddbåt.
Nynäshamn 1890

Lärarmaterial

Ämne: Bild, Geografi
Årskurs: 4-6, 7-9
Färgfoto av huset i trä målat gult och rött.
Tema: Arkitektur Nacka
Visa tillhörande artikel
”Smaken är som baken – delad” säger ordspråket. En del tycker si och andra tycker så. Arkitektur engagerar många! Rörelser som ”Renoveringsraseriet” och ”Arkitektupproret” samlar följare i sociala medier mot att förändra utseendet på äldre hus eller mot nyare hus som inte liknar den äldre arkitekturen. Andra tycker att det är snyggt med moderna hus i stål och glas.

Argumentera: Fult eller funkis?

Vad tycker du? Och hur tänker andra?

Å ena sidan: Många gillar äldre byggnadsstilar. När Saltsjöbaden var nytt var det populärt med sirliga dekorationer på husen. Burspråk, torn, spiror och utstickande balkonger var vanliga. Detaljer på fasaden kunde ha olika färg, till exempel fönsterbågarna, fodren som ramar in dem, sockeln närmast marken och staket och räcke på balkonger och vid trappor. På ett stort hus blev det många detaljer att fästa blicken på. Och mycket jobb varje gång det skulle målas om…

Å andra sidan: På 1930-talet slog funktionalismen igenom, eller funkis som den kallas i folkmun. Idealet var ”praktiskt och enkelt” med släta ytor utan krusiduller. Allting skulle ha en funktion, annars var det onödigt. Hörn på byggnader, trappor eller rum fick gärna vara runda. Det är praktiskt, för då samlas inte smuts lika lätt. På så sätt blev funktionen också en utsmyckning, fast praktisk. Den släta fasaden målades i en enda, ljus färg, men fönstren och sockeln kunde ha en annan färg.

En hund, en pojke på cykel och en kvinna på en gård som omges av tvåvåningshus.

Ljuskärrsberget i Saltsjöbaden.

I nästa steg av funkisen kunde husen massproduceras i fabriker, lastas på lastbilar och byggas ihop som stora pussel på plats. Praktiskt och funktionellt! Det gick snabbt att bygga och blev billigare. Men vissa tycker att husen blev enformiga och tråkiga att titta på.

  1.  Vilken sida är du mest på: team ”Gammalt är snyggast” eller ”Modernt är bäst”? Motivera ditt val och ange minst två skäl.
  2. Fundera ut tre argument för den andra sidan.
  3. Vilka poänger finns det med att tänka sig in i hur de som tycker annorlunda mot dig själv tänker?
Färgfoto av huset i trä målat gult och rött.

Sjuvilla 2 i Saltsjöbaden.

Intressen

Sist i texten finns tre frågor under rubriken “Fundera och samtala”. En av dem handlar om vilka intressen som kan finnas bakom rivning av äldre hus. Eleverna kan nog själva komma på några sådana intressen, till exempel:

  • Det är dyrt och krångligt för ägaren att anpassa äldre byggnader till nutida standard och behov.
  • Det kan vara svårt att få tillstånd att bygga ut eller förändra ett äldre hus. Om det rivs eller brinner upp så upphör reglerna och markägaren kan bygga ett nytt hus, kanske med hjälp av försäkringspengar.
  • Markägare vill öka värdet på marken genom att utnyttja den bättre, med större eller fler byggnader.
  • Samhället vill utnyttja marken för att invånarna behöver bostäder, vägare, skolor eller annan service.
  • Äldre hus som inte tas om hand kan bli både fula och farliga. De kan till exempel utsättas för klotter, inbrott eller brand.

Vanding i Boo

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiska källor och källkritik, Händelser, Levnadsvillkor
Flygbild med hus och vatten. Texten säger historiska vandringar och Boo gård, rysshärjningarna och slaget vid Stäket.

Kulturhistorisk vandring: Boo

Lektionsförslagen här utgår ifrån den kulturhistoriska vandringen i Boo, Nacka. Vandringen kan bokas av skolor genom Kulturhuset Dieselverkstaden.

Kulturhistoriska vandringar | Nacka kommun

Quiz

Frågorna testar grundläggande historiska kunskaper från vandringen i Boo.

Sortera historien

Välj ut 5 källmaterial som eleverna möter under vandringen. Sortera källmaterialen i ordning:

  • kronologiskt I: från äldst till yngst.
  • kronologiskt II: i samma ordning de berättades under vandringen.
  • viktigast: om någon bara får känna till en sak om platsen, vad skulle det vara?
  • hur användbart källmaterialet är som historiskt bevismaterial, i fallande skala från mest till minst användbart.
  • från mest till minst känt.
Svartvit kopia av en målning. Båtar i förgrunden, en gård skymtar bakom träden i fonden.
Täckningen faller från stenmonumentet. Militärer med flaggor och kransar. Kungaparet sittande.
En del en runsten med runraden ifylld med rött. Endast ett fragment syns i nederkant. Stenen står på några brädor.
Nio personer på rad drar i ett nät som ligger i vattnet.
Porträtt i olja, mörk bakgrund, man med skägg och guldkedjor.

Berätta själv! Vad blir det för historia?

Välj ut tre av källmaterialen i vandringen för att berätta om vattnets betydelse genom historien i Boo.

Nio personer på rad drar i ett nät som ligger i vattnet.
Vykort med en naturbild, vatten, träd och båtar. Texten "Från Stockholms Omgivningar, Parti från Stäket" finns tryckt på kortet.
Täckningen faller från stenmonumentet. Militärer med flaggor och kransar. Kungaparet sittande.
Ett blått trähus med två våningar och souterrain-våning. Stor balkong och veranda.

Förslag på svar

Fisket har försörjt många generationer människor i Boo. Skogsömonumentet påminner om Slaget vid Stäket 1719 då ryska soldater gick i land efter att ha närmat sig sjövägen. Farleden har förlorat sin betydelse som handelstransportled, men har istället blivit populärt för fritidsbåtar och utflykter. Sommarnöjet Lilla Lännersta och många andra, byggdes i slutet av 1800-talet längs farleden som gjorde det lätt att ta sig för förmögna stockholmare som ville lämna staden på somrarna.

Vad ska bort?

Källor från Boo 3

De här källmaterialen har vissa saker gemensamt, och en del som skiljer dem åt. Välj ut tre som hör ihop och motivera på vilket sätt. Obs! Det finns mer än ett sätt att göra rätt, den här övningen går framförallt ut på att du ska resonera om hur du valt och förklara likheter och skillnader.

Porträtt i olja, mörk bakgrund, man med skägg och guldkedjor.

1

Nio personer på rad drar i ett nät som ligger i vattnet.

3

Täckningen faller från stenmonumentet. Militärer med flaggor och kransar. Kungaparet sittande.

2

Flygbild. Smalt sund med skog på båda sidor.

4

Förslag på svar

  • Bild 1, 2 och 3 har personer på bild, nr 4 har bara natur
  • Bild 2, 3 och 4 är svartvita, nr 1 i färg
  • Bild nr 1, 3 och 4 visar ingen kung, det gör bara nr 2
  • 2, 3 och 4 föreställer händelser eller platser för händelser, inte nr 1

Lärarmaterial

Ämne: Historia, Samhällskunskap, Svenska
Årskurs: 4-6, 7-9
Koppling till läroplan: Industrialisering
Två båtar på land, uppstagade med träpålar.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande artikel

Tänkbara svar på frågorna under “reflektera och samtala”

1. Produkten beck är inte så vanlig längre, men vi använder ordet ändå – i sammansättningar för att förstärka någonting. Vad?
Förslag till svar: becksvart, beckmörkt

2. Vilka verksamheter lägger vi utanför eller i utkanten av städer idag, för att de är farliga att ha i tättbebyggda områden?
Förslag på svar: bensinmackar, bränsledepåer, kärnkraftverk, industriområden

Ord för färger

Eftersom de flesta båtar är gjorda av metall eller plast nu för tiden är det inte så många som vet vad beck är längre. Men ordet “beck” används ändå. Ett ord som beskriver att något är väldigt svart – becksvart!

  1. Vilka av de här beskrivningsorden för färger känner du igen?
  2. Googla eller slå upp de ord du inte kan i en etymologisk ordbok där ordens historia förklaras.
  3. Varför används de här andra orden för att beskriva eller definiera färger och kulörer? Förklara alla ord du kan för en kompis och slå upp resten tillsammans i en ordbok.
  4. Är det några av orden som förklarar en färg genom att använda något som inte är så vanligt längre?
  • kritvit
  • nattsvart
  • kolsvart
  • neongul
  • lejongul
  • brandgul
  • kanariegul
  • himmelsblå
  • azurblå
  • isblå
  • koboltblå
  • petroleumblå
  • buteljgrön
  • mossgrön

Läs mer

En rikt illustrerad genomgång av Nackas varv hittar du här: DigitaltMuseum

Becksvart i Finnboda

Becksvart i Finnboda

På 1640-talet tillverkades beck i Finnboda. Beck är en trögflytande massa som används för att täta träbåtar.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Två båtar på land, uppstagade med träpålar.

Båtbygge på Finnboda varv på 1890-talet.

Att koka beck

Beck tillverkas av kåda från gran och tall. Kådan kokas först till tjära som blir som en sorts målarfärg. Tjäran kan i sin tur kokas tills den bli beck. Beck är en svart, trögflytande massa. Kåda, tjära och beck brinner lätt. Därför var det vanligt att becktillverkningen låg utanför, eller i utkanten av städer. 

Vad användes beck och tjära till?

Tjära skyddar virke och trä från att ruttna om det blir blött. Det var vanligt att smeta tjära på bryggor för att de skulle hålla längre. Tjäran har en speciell, lite rökig lukt. Beck fungerar på samma sätt som tjära, men användes framför allt för att täta båtar av trä. Om du hade ett hål eller en spricka i din träbåt så kunde du stoppa in lite beck så att båten inte tog in vatten.

Beck och båtar tillverkades i Finnboda

I Finnboda fanns ett beckbruk som kokade tjära till beck mellan 1642 och 1873. Sedan tog ett skeppsvarv över, som började bygga båtar i järnplåt istället. När fartygens skrov var gjorda i metall istället för trä behövde man inte tillverka lika mycket beck längre.

Fundera och samtala

  1. Produkten beck är inte så vanlig längre, men vi använder ordet ändå – i sammansättningar för att förstärka någonting. Vad?
  2. Vilka verksamheter lägger vi utanför eller i utkanten av städer idag, för att de är farliga att ha i tättbebyggda områden?

Quiz

Vad vet du om beck?

Starta quizet

Båtar och varv

Svartvitt foto av elva pojkar i badbyxor som klättrar på en kran intill vattnet.
Ekerö 1920
Ett hundratal män står uppställda på skeppsvarvets. Ett tjugotal pojkar sitter i skräddarställning längst fram. I bakgrunden syns byggnadsställningar av trä och havet.
Nacka 1895
Ett svartivtt foto av båtar vid Skeppsbron. Fyra stora lyftkranar finns på kajen och vattnet är fullt av båtar.
Stockholm 1955
Svartvit bild av fiskeläget med små bodar, träbåtar och bryggor. Två barn leker vid vattnet.
Nynäshamn 1910 – 1934
En pojke i sjömanskostym står med ryggen mot fotografen och tittar på en ångbåt och en segelbåt med hissat segel.
Huddinge 1901
Nynäshamn
Män och kvinnor, varav två med parasoller står i solskenet på bryggan där en ångbåt ligger förtöjd och lastad med varor.
Sigtuna 1906
Ett svartvitt foto av några hus vid vattnet omgivna av högar av trä och virke.
Ekerö 1905

Lärarmaterial

Ämne: Historia
Årskurs: 7-9
Koppling till läroplan: Historiebruk
Täckningen faller från stenmonumentet. Militärer med flaggor och kransar. Kungaparet sittande.

Skogsömonumentet

Det här lärarmaterialet innehåller två sektioner med frågor för reflektion och tänkbara elevsvar. Några av frågorna finns även längst ner i artikeln.
Nacka
Visa tillhörande artikel

Minnesstenen

När minnesstenen på Skogsö invigdes 1905 hade det gått nästan 186 år sedan Slaget vid Stäket. Samtidigt pågick unionsupplösningen med Norge – det norska Stortinget hade avsatt Oscar II som norsk kung och en del svenska politiker argumenterade för krig mot Norge.

Vilken version av historien berättar minnesstenen om slaget vid Stäket?

Förslag på svar: Minnesstenen berättar om versionen där Sverige stoppade ett ryskt anfall mot Stockholm som bygger på Rutger Fuchs och Baltzar von Dahlheims tendentiösa versioner av vad som hände.

Resonera: Hur kan minnesstenen över slaget vid Stäket hänga samman med unionskrisen 1905?

Förslag på svar: Många svenska nationalister såg det som ett nederlag att Norge lämnade unionen och då passade det att uppmärksamma gamla nationella segrar istället.

Resonera: Minnesstenen handlar om en historia från 1719. Men vad berättar monumentet om Sverige 1905?

Förslag till svar: Nationalismen var stark och historia användes för att skapa en bild av Sverige som en segerrik nation med ett storslaget förflutet.

Motivera: Skulle du välja att göra ett minnesmonument över slaget vid Stäket idag, om du fick bestämma? Vad skulle det i så fall stå på det?

Gatunamn

Rutger Fuchs var en av de tre officerare som tackas på minnesstenen över Slaget vid Stäket. Han har fått en gata uppkallad efter sig i både Saltsjö-Boo och i Stockholm.

Fundera: Varför fick Rutger Fuchs en gata, men inte de andra två officerarna som nämns på minnesstenen?

Förslag på svar: Vi kan inte veta säkert, men efter slaget vid Stäket blev både Fuchs och von Essen belönade av drottningen, men inte von Dahlheim. Hans roll i historien uppgraderades först senare, efter att hans version gavs ut på 1750-talet.

Resonera: Varför har vi en tradition att ge namn på gator efter vissa personer men inte andra?

Förslag på svar: Det är ett sätt att hedra eller lyfta fram personer som gjort något viktigt eller bra. Vad som är viktigt eller bra kan skilja sig åt mellan olika tider.

Motivera: Vem skulle du uppkalla en gata efter om du fick bestämma?

Boka en vandring – studera fler källor

Skogsömonumentet

Skogsömonumentet

I juli 1905 invigde kung Oscar II ett monument på Skogsö, precis intill Baggenstäket där ryska och svenska trupper stred mot varandra år 1719.
Tema: I krigets skugga Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Täckningen faller från stenmonumentet. Militärer med flaggor och kransar. Kungaparet sittande.

Stenen påminner om slaget

På stenen står det:

Till minne af

Stockholms stads tappre räddare

den 13 augusti 1719

Rutger Fuchs och

Johan Henrik v. Essen med

K. Södermanlands Reg:te samt

Baltzar v. Dahlheim med

Östgöta Tremänningar

Aftäcktes denna sten af

H.M. Konung Oscar II den 8 juli 1905

Ryska soldater klev iland vid Stäket

Den 13 augusti 1719 hade de snabba och smidiga ryska galärskeppen nått Stäket utanför Boo i dagens Nacka kommun. Den svenska militären hade spärrat av den större farleden förbi Vaxholm så nu var det trånga sundet mellan Boo och Skogsö bästa vägen mot Stockholm för båtar. Ryska soldater steg i land och det blev skottlossning när svenskarna försvarade sig.

Slaget vid Stäket pågick under kvällen den 13 augusti 1719. När det var över lämnade de ryska trupperna Stockholmstrakten. I Sverige har historieskrivningen berättat om slaget vid Stäket som en stor seger. Det svenska försvaret hindrade ryssarna från att anfalla Stockholm och drev dem tillbaka ut på Östersjön. 

Stockholm räddades! Eller?

Men var det verkligen så att Stockholm räddades från ett ryskt anfall 1719? En del menar att ryssarna aldrig hade planer på att attackera Stockholm. De ville bara skrämma den svenska regeringen genom att visa att de kunde anfalla och gå iland så nära huvudstaden. De ryska härjningarna längs kusten var ett sätt att visa att Sverige inte var säkert, och att Ryssland kunde anfalla var som helst, när de ville. Härjningarna fortsatte ända fram till det blev fred 1721 och var ett sätt att sätta press inför fredsförhandlingarna.

I mer än 200 år beskrevs detta som Sveriges sista stora seger över Ryssland och att den svenska armén hade hindrat ett ryskt anfall mot huvudstaden Stockholm. Den versionen av historien bygger bland annat på Rutger Fuchs och Baltzar von Dalheims berättelser. I slutet av 1900-talet visade militärhistorikern Arne Stade att båda hade överdrivit sina versioner och framhävt sina egna prestationer. Dalheims berättelse verkar dessutom vara skriven långt i efterhand av en släkting till honom.

Fundera och samtala

  1. Vilken version av historien berättar minnesstenen om Slaget vid Stäket?
  2. Hur kan minnesstenen över Slaget vid Stäket hänga samman med unionskrisen 1905?
  3. Minnesstenen handlar om en historia från 1719. Men vad berättar minnesstenen om Sverige 1905?
  4. Skulle du välja att göra ett minnesmonument över Slaget vid Stäket idag, om du fick bestämma? Vad skulle det i så fall stå på det?

Quiz

Vad vet du om Skogsömonumentet?

Starta quizet