Content Source: lanskallan
Vandring i Saltsjöbaden
Vandring i Fisksätra
Vandring i Finnboda
Vandring i Älta
Trollbäcken 1936
Publicerad: 28 augusti 2026 | Skribent: Mats T Nilsson
Trollbäcken 1936
För nästan 100 år sedan flög Ahrenbergsflyg AB över Hanviksviken och tog ett foto. Här syns torp och gårdar, skog, åkrar och ängar men ännu fanns faktiskt inte Trollbäcken. Området hette Kumla efter herrgården som ägde marken. Några modernare byggnader har just uppförts och finns kvar idag, liksom vägarna. Och badberget förstås. Känner du igen dig?
Hanviken.
Jordbruksbygd blev småhusområde
Dagens Tyresö kommun var i början av 1900-talet uppdelat mellan två stora gods, Tyresö och Kumla. Godsen var stora jordbruk som ägde flera mindre gårdar och torp. Men jordbruket blev allt mindre lönsamt. Kumlas ägare sålde istället marken till företaget Mellersta Sveriges Egnahem AB. De delade upp marken i mindre tomter och sålde till folk som byggde sommarstugor. Men också till trångbodda stockholmare som nu kunde få billiga lån från staten för att kunna bygga sig ett eget hus på landet.
Trollbäcken växte
En busslinje startade år 1919 och det gick också att resa hit med ångbåt på Drevviken. Man tog då tåget till Farsta först. År 1947 fick området namnet Trollbäcken och på 1950-talet byggdes ett centrum. Kedjehusområdet Hanvikens by kom till på 1960-talet och Tyresö växte på flera håll till en modern förort. Kommunförvaltningen flyttade från Trollbäcken till Bollmora centrum som invigdes år 1965. Området fortsatte förändras genom att sommarstugor byggdes om till åretruntbostäder och nya hus byggdes bland de gamla.
Utforska bilden
Klicka på bilden för att ta reda på mer om platserna som syns.
Fundera och samtala
- Vilka samhällsförändringar ligger bakom att Trollbäcken förändrats så mycket?
- Trollbäcken är ett ganska ovanligt ortnamn, som gör det lätt att skilja platsen från andra. Vad skulle orten ha hetat om man valt att använda ett äldre namn som påminner om platsens historia?
Källmaterial från Tyresö
Lärarmaterial
Torparfamiljens liv
Hur levde en torparfamilj i slutet av 1800-talet? Här ger vi förslag på hur ett arbetsområde kan läggas upp utifrån tre olika texter. De olika stegen kan göras i följd eller var för sig.
Anpassningar för olika läsare
Låt elever som får tid över läsa samtliga texter. Eller ge alla i läxa att läsa inför nästa steg.
Det går också att lyssna på texterna och repetera dess innehåll med hjälp av medföljande quiz.
Läs och återberätta en text
Tilldela varje elev en av de tre texterna. Välj om de ska arbeta enskilt med texten eller par. De här frågorna kan besvaras oavsett vilken text man läser.
- Vilka tillhörde torparfamiljen?
- Vad får vi veta om deras arbete?
- Vad får vi veta om vad de ägde?
- Vem ägde marken där de bodde och arbetade?
- Var de fria att styra sitt liv som de ville eller styrde någon annan över hur de hade det?
- Vilka källor berättar om torparfamiljens levnadsvillkor?
Låt eleverna återberätta och för varandra i grupper om tre där alla har läst olika texter. Trion får i uppgift att skriva ner 4 (förslagsvis) levnadsvillkor som verkar gälla alla torparfamiljer och 1-2 saker som skiljer sig.
Sant eller falskt?
Arbeta med följande påståenden för att befästa elevernas kunskaper och få en snabb repetition för de grupper som inte lärt sig tillräckligt vid arbetet med texterna. Skriv ut påståendena (men ta bort f/s för falskt/sant) på små lappar och låt eleverna dra var sin och försöka besvara dem inför klassen.
Om någon svarar fel: samtala om ifall någon sammanblandning uppstått eller hur slutsatsen kunde bli fel. När någon kan besvara frågan: fråga den som svarar rätt hur den vet att det är rätt (uppmuntra dem att hänvisa till texterna eller källorna).
- Torparfamiljen fick inte ägan någonting (f)
- Torparfamiljen hade rätt att bo kvar så länge de ville (f)
- Alla i torparfamiljen behövde hjälpa till för att klara försörjningen (s)
- Torparbarn fick inte gå i skola (f)
- Männen arbetade mer än kvinnorna (f)
- Arbetet var uppdelat så att män och kvinnor gjorde olika sysslor (s)
- Torparfamiljen brukade någon annans mark (s)
- Torparfamiljen tog ofta hjälp av andra (drängar och pigor) för att klara av att försörja sig och göra dagsverken. (s)
- Torparna tog sig lätt fram långa sträckor eftersom de ofta hade häst (f)
Resonera om torparfamiljens levnadsvillkor
Avsluta med att resonera om några av frågorna (till exempel i helklass, mindre grupper, eller enskilt genom en skrivuppgift).
- Vilka fördelar- och nackdelar fanns med att vara många barn i torparfamiljen?
- På vilket sätt hängde arbete och bostad ihop för torparfamiljen? Hur hänger de ihop idag?
- Vilka problem hade torparna i berättelserna? Finns det familjer med samma problem idag? Vilka i så fall?
- Utgå från följande begrepp och jämför torparfamiljers levnadsvillkor med familjer som lever idag?
- Hälsa
- Frihet
- Gemenskap
- Arbete
- Livslängd
- Utbildning
- Risker och faror
- Frisk luft
- Fritid
- Intressen
Lärarmaterial
Här redovisar vi källorna som artikeln bygger på och ger några tänkbara svar på samtalsfrågorna.
Vad tycker du att berättelsen om strutsfarmen avslöjar om sin tid?
Några tänkbara svar:
- Att hattar och fjädrar var högsta mode.
- Det fanns en marknad för lyxartiklar.
- Nya företag kunde etablera sig, men också lätt gå i konkurs.
- Det fanns personer som var villiga att satsa pengar på nya affärsidéer.
- Platsen var mycket mindre stad än landsbygd 1910.
- Strutsar ansågs vara en stor sensation och något som mänga inte sett i verkligheten.
Skulle en strutsfarm kunna finnas i Råsunda idag?
Skäl som talar för:
- Det finns flera strutsfarmar i Sverige idag.
- Det finns viss efterfrågan på strutskött.
- Möjligheterna att bygga uppvärmda struts-stall är större idag.
Skäl som talar mot:
- Strutsfjädrar är inte mode längre.
- Råsunda är idag stadsbebyggelse med höga markpriser.
- Verksamheter som låter, luktar eller behöver mycket yta förläggs ofta till platser långt ifrån bebyggelse.
Källor
Informationen i artikeln bygger på:
- Gamla Solna-vykort berättar, Paul Gustafsson (s 44)
- Bilder från Solna stads bildarkiv
Strutsar i Råsunda
Strutsar i Råsunda
Publicerad: 14 augusti 2026 | Skribent: Mats T Nilsson
Strutsar i Råsunda
Strutsar lever naturligt på savannen i Afrika. Men på 1910-talet kunde du se dem i Råsunda där de spelade en kortvarig roll inom modeindustrin.
Strutsfarmen blev ingen ekonomisk succé men de exotiska djuren väckte mycket uppmärksamhet och blev en stor attraktion.
Strutsar i nordligt klimat
Strutsen är världens största fågel. De kan inte flyga men springa 60 km/h och sparka ihjäl ett lejon – eller en människa. Strutsarna i Råsunda bodde i världens nordligaste strutsfarm. Tyvärr mådde de inte så bra av det kalla klimatet. Därför blev det inga strutsungar och alltså dålig framgång för Aktiebolaget Strutskompaniet.
En fjäder i hatten
Idag finns flera strutsfarmar runt om i Sverige som säljer strutskött. Men strutsarna i Råsunda skulle inte bli mat, i stället var det fjädrarna som behövdes. Det var nämligen högsta mode med stora hattar smyckade med stora vackra fjädrar.
Strutsnamn
Strutsarna hette Anna, Anders och Amanda. Strutskomaniet hoppades nog på många nya kullar duniga strutsungar som skulle få namn på B och senare hela alfabetet.
Strutskompaniets vykort visar damer med tidens stora hattar och plymer.
Från strutsfjädrar till kalkonrullar
När modet förändrades och det inte behövdes lika många hattfjädrar så försvann också förutsättningarna för strutsfarmen. Men då hade Råsunda strutsfarm redan lagt ner. År 1919 köpte Svensk filmindustri marken och började bygga filmstaden – som skulle bli Sveriges Hollywood.
Fundera och samtala
- Vad tycker du att berättelsen om strutsfarmen avslöjar om sin tid?
- Skulle en strutsfarm kunna finnas i Råsunda idag?
Djur i källmaterialet
