Content Source: lanskallan
Skolan i Beateberg
Lärarmaterial
Barnarbete i motorfabriken
Den här lärarvägledningen syftar till att ge dig som lärare lite försprång i arbetet med frågorna till artikeln Barnarbete i motorfabriken.
Tänkbara svar på frågorna
Artikeltexten avslutas med tre frågor. Här ges en översikt över rimliga svar.
Svar 1:
- Det rimliga svaret är via brev.
- Telefon är mer otroligt men möjligt. 1889 började telegrafverket koppla ihop de lokala telefonnät som fanns i Stockholm och andra städer.
- Be eleverna tänka sig in i hur långt tid det tog att föra en kommunikation om resan, biljetterna, arbete och boende via brev. Följdfrågor fick svar med minst en veckas fördröjning.
Svar 2:
- Barnens arbete gav inkomst till familjen.
- Arbetsgivarna drog nytta barns billigare arbetskraft.
- Barnen hölls borta från gatorna där de kunde ägna sig åt bus eller ren kriminalitet.
- Barnens arbete introducerade dem i vuxenlivet och de fick anpassa sig till vuxnas normer.
- Barnens arbete kunde leda till karriärsmässigt avancemang.
Svar 3:
- Några exempel är sociala skyddsnät som hindrar hunger och nöd, mediciner och vård. Det är vanligare att barn skjutsas till skola och aktiviteter och inte rör sig lika fritt i varken stad eller landsbygd som förr. Trafiken har blivit farligare men också strikt omgärdad av regler och andra system för skydd. Med modern kommunikationsteknologi som mobiltelefoner och internet kan vi lättare nå varandra. Det medför ibland ett skydd men kan också användas för brottslighet.
- Ett exempel på ökad risk skulle kunna vara den psykiska hälsan. Det finns de som menar att ensamheten har ökat men också att sociala medier får oss att jämföra våra egna liv med ouppnåeliga ideal.
Svar 4:
- Kunskap om fabriksarbetarnas arbetsvillkor, faror i arbetet, buller med mera.
- Tekniska kunskaper om hur fabriken drevs och fungerade.
- Det mest unika är kanske att miljön kan ge möjlighet till inlevelse där ljud, dofter och syn bidrar till ett helhetsintryck av hur arbetet i fabriken kan ha upplevts.
Fundera och samtala
Frågorna finns även i artikeln Barnarbete i motorfabriken.
Fråga 1: Hur tror du att Thor och Valdemar kommunicerade för att planera resan till Norrtälje?
Fråga 2: Vilka fördelar tror du att gårdagens människor såg med barnarbete?
Fråga 3: Känner du till fler områden där människor är mer skyddade idag? Finns det områden där samhället är mer riskfyllt?
Fråga 4: Den bevarande fabriksmiljön är en historisk källa. Vilka kunskaper kan den ge?
Källor till artikeln
Berättelsen om Thor finns i jubileumsboken Norrtälje 400 år – Händelser och ögonblick från fyra sekel. Uppgifter om barnarbetarnas villkor i fabriken kommer från industrimuseet Pythagoras.
Trafik på Mälaröarna
Publicerad: 15 augusti 2024
Trafik på Mälaröarna
Under industrialiseringen började människor resa och transportera på nya sätt. Mälaröarna har ända sedan Birkas tid haft ett bra läge för trafik. Ända fram till 1800-talet var båtar nämligen det snabbaste transportmedlet. Men i början av 1900-talet förändrades detta.
Ångbåten "Nya Enköping" har stannat i isrännan utanför Lundhagen vid Träkvista. Passagerarna får gå på isen ut till fartyget.
Kolla, en omnibuss!
På bilden ser du en av de första bussarna som körde på Mälaröarna. Den väntar på att köra iväg från Träkvista mot Drottningholm, som du ser på skylten. Passagernarna klev på längst bak och satt på två långa bänkar. Tolv personer fick plats och det fanns inga säkerhetsbälten. Idag skulle vi kanske kalla det för en minibuss. De första bussarna var sådana här ombyggda bilar.
Bilden är tagen på 1920-talet. Det var en brytningstid då bilar och bussar började ta över trafiken från båtar och hästskjutsar.
Året är 1920 och på Träkvista torg väntar en omnibuss.
Ångbåtarnas tid
Det tog inte lång tid innan ångbåtslinjerna började lägga ner. Under hundra år var ångbåtarna det viktigaste transportsättet för folk och varor på Mälaröarna. Redan 1820 började de trafikera Mälaren. Där gick de efter tidtabell mellan Stockholm och alla andra städer vid Mälaren, bland annat Uppsala och Södertälje.
På grund av ångbåtstrafiken utvecklades stenbrott, sandtag och handelsträdgårdar på öarna. De sålde sina produkter till Stockholm. En del stockholmare började skaffa sommarhus här. Båtarna körde även på vintrarna som du kan se på bilden högst upp i artikeln.
Ångbåten Ekholmen har lagt till någonstans i Mälaren år 1910. Kan du se vilka varor som lastas?
Olika transportsätt konkurrerade med varandra
Utvecklingen av nya transportsätt gick snabbt under industrialiseringen. Mellan 1860 och 1910 byggdes järnvägsnätet ut i Sverige. Trots det så fanns ångbåtarna kvar. Men på Mälaröarna byggdes inga järnvägar. Det var först på 1920-talet som vägtrafiken började konkurrera med båtarna. De närmaste fyrtio åren blev båtarna färre. På 1950- och 60-talen blev det vanligt att familjer hade en egen bil. Då försvann ångbåtarna helt.
Visste du att…?
Alla broar byggdes för att kunna släppa förbi båtar. Det kostade pengar att åka både över bron och genom den.
Broarna
För att kunna resa till och från Mälaröarna krävdes vägar och broar som höll för bilarna och de allt större bussarna. De första broarna invigdes 1787. Det var kungen som ville kunna resa landvägen mellan Drottningholm och Stockholm. Det var en bro till Kärsön, en till Nockeby och en till Kungsholmen. 1828 byggdes en bro vid Tappström.
Nya krav på vägar och broar
De gamla broarna var byggda för häst och vagn. Ingen visste ju att bilar skulle börja köra på dem. Flera broar var flottbroar som flöt på vattnet och de höll inte för bilar och bussar. Därför förbjöds först all biltrafik längre ut än Drottningholm. Mellan 1925 och 1930 byggdes nya broar till Nockebyhov, Lullehov och vid Tappström. Nu gick det att köra bussar mellan Färingsö, Ekerö, Lovö och fastlandet. Bussarna var ofta överfulla och det sattes in fler och fler fordon. Ibland var det lastbilar där resenärerna fick sitta på flaket.
Nockebybron mellan Kärsön och Bromma drabbades av översvämning. När den gamla träbron inte var full av vatten aktade sig bilförarna för att köra på en av de många spikar som stod upp.
Mälaröarnas Omnibuss AB
År 1930 gick flera olika företag ihop och bildade Mälaröarnas Omnibuss AB. Företaget hade då 19 bussar. Sju av de hade bara tolv sittplatser. Företaget expanderade med fler och större bussar. När tunnelbanan till Bromma öppnade 1952 så sjönk intäkterna. Efter det slog privatbilismen igenom och företaget fick ännu färre passagerare. År 1967 tog Stockholms lokaltrafik (SL) över bussarna.
En av Mälaröarnas Omnibuss fordon med Färentuna som slutstation. Året är omkring 1940.
Busstidtabell från 1938.
Ständiga trafikproblem
Fordonen och broarna har inte alltid räckt till för att transportera alla som vill resa. Göran Eriksson var barn i början av 1940-talet och minns hur det var att åka buss från Älvnäs. Han berättar att bussarna ofta var sena. Bussarna blev ofta fulla med både sittande och stående personer.
Bussen stånkade sedan iväg, men den hade inte tillräcklig ork stannade halvvägs upp i ”Handelsbacken”, det vill säga backen efter gärdet upp mot Hedborgs Filial. Bussen klarade helt enkelt inte backen med sin last av resande. Alla ”gubbar” fick gå ur bussen. Bussen backades sedan tillbaka över halva gärdet (cirka 100 m) och tog ny sats. När farten gick ner i backen fick ”gubbarna” skjuta på så att bussen kom upp för den branta backen.
Göran Erikssons text från 2010 är publicerad av Ekerö-Munsö hembygdsförening.
Var tid har sina problem. Kanske hör du även idag klagomål på köer, vägarbeten och annat?
Framtiden
Hur kommer vi att ta oss fram i framtiden? Om vi tittar på de senaste 200 åren så talar allt för stora förändringar. Kanske kommer nya snabba skiften som när bilarna slog igenom?
Hur tror du att förändringen kommer att se ut? Om hundra år kommer folk säkert att skratta åt några av våra gissningar – medan andra stämmer precis.
Fundera och samtala
- Vad tror du blir nästa förändring av trafiken?
- Hur tror du att vi kommer att resa om hundra år?
- Kan du hitta några historiska belägg som stödjer dina gissningar om framtiden?
Relaterat källmaterial
Trafik på Mälaröarna
Industrialiseringen av jordbruket
Barnarbete i motorfabriken
Publicerad: 14 augusti 2024
Barnarbete i motorfabriken
I oktober år 1898 kliver in liten pojke upp på en hästskjuts i Östergötland. Thor Haglund är 13 år och ska resa till sin kusin Valdemar i Norrtälje för att arbeta på den nyöppnade fabriken Pythagoras.
Norrtälje järnvägsstation år 1900.
Resan tog hela dagen
Thors föräldrar var mycket tveksamma till att låta honom ge sig av på den långa resan från Hävla i Östergötland till Norrtälje. Thor hade sina få ägodelar packade i en sockerlåda när han klev på hästskjutsen som tog honom till Katrineholm. Därifrån tog Thor tåget till Stockholm. I huvudstaden fick han hjälp av kusinen Valdemars fästmö Amanda som hjälpte honom att hitta till Östra station där tåget till Norrtälje gick. Nu skulle han bli fabriksarbetare.
Resan tog hela dagen och vid niotiden kunde Thor kliva av i Norrtälje där kusin Valdemar mötte honom. Thor fick bo hos Valdemar som var verkstadschef på Pythagoras.
Arbetet i fabriken
Thors arbetade i fabriken med att städa, springa ärenden och sköta fotogenlamporna som lyste upp fabrikslokalen.
Thor arbetade i fabriken under den allra första tiden som den fanns men efter ett år fick han sluta. Hans minnen från tiden i Norrtälje var ändå ljusa och han utbildade sig senare och arbetade som ingenjör fram till pension år 1951.
Barnarbete var tillåtet i Sverige fram till 1949 så efter Thor var det många barn som jobbade i fabriken. Alla var pojkar och en del började som lärlingar och blev med tiden skickliga på att sköta de olika svarvar och maskiner som användes för att forma olika metalldelar i fabriken som tillverkade bland annat motorer och lås.
Maskinerna i verkstaden drevs av en stor ångmaskin via remmar i taket. I filmen nedan kan du se hur det såg ut.
Nybörjarnas maskin
I fotografiet nedan ser du en av maskinerna som de yngsta lärlingarna fick börja med. En del var bara 12 år och då var det bra att exempelpressen, som maskinen hette, var ganska enkel att använda. Det maskinen gjorde var att klämma ihop en metallplåt med så stor kraft att den formades om. Det var bara att hålla plåten i rätt läge. Men tyvärr hände det titt som tätt att någon råkade ha handen på fel ställe och blev av med ett eller ett par fingrar. En annan sak gjorde faran ännu större. Det var att pojkarna fick betalt efter hur mycket de tillverkade. Det lönade sig alltså att arbeta snabbt – ända tills någon höll lite slarvigt och tummen blev mosad.
Exempelpressen är den enda maskin som museet inte får ha igång. Den är för farlig enligt arbetsmiljöverket. Dagens museibesökare är mer skyddade än dåtidens barn.
Fundera och samtala
- Hur tror du att Thor och Valdemar kommunicerade för att planera resan till Norrtälje?
- Vilka fördelar tror du att gårdagens människor såg med barnarbete?
- Känner du till fler områden där människor är mer skyddade idag? Finns det områden där samhället är mer riskfyllt?
- Den bevarande fabriksmiljön är en historisk källa. Vilka kunskaper kan den ge?
Mer om maskiner
Fullerstagruppen
Tändkulemotorn
Publicerad: 12 augusti 2024
Tändkulemotorn
Under industrialiseringen tog motorer över en del av arbetet från människor och hästar. Fabriker och fordon drevs först av ångmaskiner. Men under senare delen av 1800-talet kom nya motorer som var mindre och smidigare. De drevs inte av kol utan av olja av olika slag.
Tändkulan som gett motorn sitt namn.
Tändkulemotorer byggdes i Norrtälje
Det fanns flera fabriker i Sverige som tillverkade tändkulemotorer. Pythagoras i Norrtälje var en av dem. Idag finns det motorer som är så små att du kan gömma dem i din hand. Men på den här tiden räknades tändkulemotorerna som små och smidiga. En annan fördel var att den kunde tankas med nästan vilken olja som helst. Allt som brann i en stekpanna kunde också driva tändkulemotorn. Motorerna användes för att driva sågar, kvarnar och tröskverk. Många monterade också in motorn i sina fiskebåtar.
Tändkulan
På den här tiden kunde du inte starta en motor bara genom att trycka på en knapp. Det tog lite tid att få igång en tändkulemotor. För att starta fick du först tända en gaslåga. Sedan riktade du lågans eld mot en metallkula tills den var alldeles het.
Du kan se en sådan “tändkula” på bilden överst i artikeln. När kulan var varm så kunde du starta motorn. Sedan gick den stabilt.
Tändkulemotor dras av en häst. Bilden visar att nya kraftkällor tog över men att gamla (hästar) fortfarande användes.
Tändkulemotorns delar
I behållaren placeras den varma tändkulan. Den tände på oljan som drev maskinen.
Smörjlåda. Den här delen av motorn var Pythagoras egen uppfinning. Genom att fylla på med olja som sakta rann in i maskinen så minskades friktionen och delarna rörde sig lättare mot varandra
Kylsystem. En motor behöver kylas för att inte bli för varm. Tändkulemotorn kyls av vatten. Det vatten som kommer ut ur motorn har värmts upp. I den här anordningen får vattnet droppa ner längst trådarna. När vattnet delas upp i små droppar kyls det snabbt ner igen av den svalare luften. Sedan kan det pumpas in i motorn och användas som kylning igen.
Remskiva. Runt det här hjulet kunde man dra en rem som överförde rörelsen till ett annat hjul eller en annan maskin. På en bondgård kunde samma tändkulemotor driva olika maskiner, till exempel ett tröskverk och en såg.
Lägg på en rem
Har någon sagt till dig att “lägga på en rem” någon gång? Uttrycket betyder just att sätta igång och få något gjort. Förr så kunde du lägga en rem på motorns remskiva och få andra saker att röra sig. Uttrycket lever kvar trots att de flesta av oss knappt har sett en motor med rem.
Fundera och samtala
- Vilka motorer finns i din närhet?
- Hur fungerade grejerna i din närhet innan det fanns motorer? Eller fanns de inte?
Relaterat källmaterial
Lärarmaterial
Besök Pythagoras
Pythagoras industrimuseum är en välbevarad industrimiljö där du fortfarande kan se maskinerna som användes, höra det karaktäristiska dunkande ljudet av tändkulemotorn och känna lukten av motorolja.
Projektuppgift: Undersök en fabrik
I projektuppgiften får eleverna förslag på källor där de kan undersöka hur industrialiseringen tog sig uttryck i ett konkret fall i Stockholmsområdet.