Content Source: lanskallan
Barnarbete i motorfabriken
Mälaröarna var Stockholms trädgård
Publicerad: 1 juli 2024
Mälaröarna var Stockholms trädgård
När du går in i en affär idag så kan du köpa de flesta frukter och grönsaker oavsett om det är vår, sommar, vinter eller höst. Så har det inte alltid varit. Färska tomater och jordgubbar kunde du bara köpa på sommaren. Följ med till tiden när svenskarna började äta frukt och grönt och allt var närodlat.
En man bland drivbänkarna på Westlings. Troligen Sten Westling själv.
Många odlade på Ekerö
På kartan ser du en liten del av Ekerö. I början av 1900-talet fanns här minst sju små handelsträdgårdar som odlade frukt och grönsaker. Det var små industrier som ägdes och sköttes av en familj. Familjerna hjälptes åt att odla, transportera och sälja varorna i Stockholm. De experimenterade med olika produkter och metoder. I början odlades allt på friland, sedan i drivbänkar, en låda med glaslock på marken. Senare byggdes fler och fler växthus som kunde värmas upp av en eldad värmepanna. På flygbilderna från 1940 ser du några av anläggningarna med sina växthus.
Handelsträdgårdarna låg tätt på södra Ekerö. Kartan visar ungefär var. Källa: Ekerö-Munsö hembygdsförening. 1: Westlings. 2: Kindbloms. 3: Erik Larsson. 4: Karlsson Fridhem. 5: Bröderna Lundbergs. 6: Fridolf Larsson. 7: Karlmans
Industrialiseringen förändrade jordbruket
De många handelsträdgårdarna på Mälaröarna uppstod när det gamla jordbrukssamhället var på väg bort. Tidigare hade varje familj odlat sin egen mat men industrialiseringen gjorde att många arbetade med annat, fick lön och köpte sin mat. Jordbruket blev mer effektivt och kunde framställa mat till många fler än en enda familj.
Grönsaker åt folket
Många av trädgårdsmästarna hade tidigare jobbat på någon herrgård och fått kunskap om frukt- och grönsaksodling. Nu var det inte längre bara Herrgårdsägare som hade råd med sådan mat. Stockholm växte och fler fick råd att äta grönsaker. Att grönsaker var nyttigt uppmärksammades också mycket vid den här tiden. Mellan år 1910 och 1948 upptäckte forskarna vitaminerna. De kunde visa att vitaminbrist var orsak till flera sjukdomar.
I närheten av stora städer som Stockholm, började gårdarnas mark delas upp och säljas som mindre tomter för bostäder, sommarstugor, eller som här: för odling.
Två kvinnor lägger rädisor i knippen omkring 1920.
Mälaröarna passade för odling
Varför fanns det så många handelsträdgårdar just på Mälaröarna? En förklaring är klimatet. Närheten till vatten gör vintrarna milda. Dessutom kunde handelsträdgårdarna pumpa upp Mälarens vatten och använda till att vattna i växthusen med.
Kommunikationerna till staden var också bra. Det gick flera ångbåtar varje dag, så att färska varor snabbt kunde komma till kunderna. Även gödsel fraktades med båt. För att få bättre jord användes sopor från Stockholm. Den bestod av avfall från olika kök men också latrintunnor från stadens torrdass. De tömdes på stora båtar som stinkande körde över Mälaren till Lövsta sopstation. Odlarna gick ihop och köpte gemensamt in innehållet i dasstunnorna som blev bra näring till växande mat.
De färdiga växterna fraktades till stan med båt. Med tiden tog lastbilar över. Vägarna och broarna blev också bättre. Familjerna sålde själva varorna på något av stadens torg, där restauranger och handlare köpte dem.
Westlings och Kindbloms (överst i bild) handelsträdgårdar. Skorstenarna berättar att det eldades för att få värme i växthusen.
Samhällsförändringen födde och dödade trädgårdarna
Så här berättar Sten Westling som tog över Westlings handelsträdgård från sin pappa:
Efterhand byggdes Stockholm ut och det blev balkonger för blomlådor och nu blev dessa balkongväxter en stor vara. När jag tog över var vi väldigt stora just på sådana här utplanteringsväxter som pelargonior petunior och lobelior. Gravar började skötas på ett annat sätt och man odlade mycket begonior och penséer härför. Folk fick mer ledighet och mer pengar och åkte till sina gravar. Stockholmarna fick sommarnöjen och det odlades för utplantering i täpporna.
Sten Westling i en intervju gjord av Ekerö-Munsö hembygdsförening 1988
Med hjälp av växthusen kunde odlarna få blommor och grönsaker att växa under längre del av året. De odlare som var lyckades få mogna jordgubbar tidigt på året kunde sälja dem dyrt. Men det gick inte att odla allt hela tiden.
Westlings handelsträdgård omkring år 1950.
På 1960-talet ökade världshandeln. Konsumenterna fick mer blommor, frukt och grönt under hela året. Men för många av Mälaröarnas handelsträdgårdar betydde det hård konkurrens. Efterfrågan på deras varor minskade när butikerna fylldes av nya sorters frukt och grönt från andra länder. Många av trädgårdarna lades ner. Idag står villor och radhus på många av trädgårdarnas mark.
Paus i arbetet på Westlings handelsträdgård omkring år 1950.
Sommarhus på Ekerö
På somrarna kunde trädgårdarnas tjäna lite extra pengar på de många sommargäster som kom till Ekerö. De sålde sina varor men hyrde också ut hus och sålde is som de tagit från Mälaren på vintrarna. Isen sparades under halm och användes för att kyla maten i kylskåp utan el.
Fundera och samtala
- Tänker du på var grönsaker och frukt som du äter har växt?
- Vilka olika utvecklingar av samhället hänger ihop med handelsträdgårdarna?
- Vilka fördelar och nackdelar finns med att odla nära stan?
Arkivbilder från Ekerö kommun
Nu & då på stora torget i Sigtuna
Publicerad: 1 juli 2024
Nu & då på stora torget i Sigtuna
Det är mer än ett sekel mellan fotografierna. Mycket är sig på stora torget och tack vare det strömmar turisterna till Sigtuna för att se den gammaldags staden.
Laddar bildjämförelse…
Stadens centrum
Torget har varit Sigtunas centrum i fyrahundra år och husen är sig lika. Då liksom nu är det en samlingsplats för människor. På den äldre bilden väntar en bil på torget. Kanske hoppas chauffören på en körning till tågstationen i Märsta. Vid den här tiden fanns inga bussar och de flesta tog häst och vagn men bilarna började långsamt bli fler.
En annan modernitet är telefonledningarna som sitter samlade på taket. Inte så vackert men nödvändigt och mycket praktiskt för att kunna boka läkartid, ringa släktingar eller boka en taxi.
Sigtuna missade tåget
I andra städer byggdes en tågstation centralt under 1800-talet. På sådana platser byggdes ofta fabriker vid järnvägen, eftersom varor enkelt kunde fraktas lång väg med tåg.
Men järnvägen mellan Stockholm och Uppsala drogs en annan väg. Det gjordes ordentliga undersökningar av den bästa sträckningen av en järnväg mellan Sigtuna och Märsta. Men järnvägen byggdes aldrig. När bussar och bilar blev vanligare så minskade behovet av en järnväg.
Sigtunas befolkning växte långsamt och staden behöll sin ålderdomliga småstadskaraktär. Det gör den till ett populärt utflyktsmål idag. Närheten till Arlanda gynnar också turismen.
Fundera och samtala
- Hur tror du att Sigtuna hade sett ut idag ifall en järnvägsstation hade byggts?
Relaterat källmaterial
När Sundby gård brann upp
Publicerad: 1 juli 2024
När Sundby gård brann upp
Elden är lös! Larmet kom på julnatten år 1941. Brandkåren ryckte ut och skyndade till Sundby där den nyrenoverade Herrgården brann för fullt.
Bostadshuset vid Sundby gård fanns kvar när denna flygbild togs någon gång på 1920-talet.
På fotot ser du Sundby gårds huvudbyggnad som låg på den stora öppna platsen nära sjön Orlångens strand. Idag finns här en stor gräsmatta där det är populärt att ha picknick på sommaren. Om du har varit här så känner du kanske igen flera av de andra husen, ladugården som är stall idag och köksbyggnaden bredvid badplatsen som är värdshus.
Sundby gård från gårdssidan år 1926.
Sprang ut ur huset
Paret Malm hade gäster den kvällen. Som tur var vaknade de och upptäckte att det brann. De fick springa ut i den iskalla natten i bara nattkläderna. Direktören Carl G Malm hade nyss låtit renovera det stora bostadshuset med sina 24 rum. Nu fick han se allt brinna upp. Han var så upprörd att han kastade sina galoscher i elden innan han gav sig av till sitt kontor i Stockholm. Hans fru Carin Malm åkte till sin syster. När hon kom till Skanstull vände hon sig om. Lågorna från branden syntes på över en mils avstånd!
Svårt att släcka
Det gick inte bra att släcka branden. Det dröjde lång tid för brandkåren att komma fram. Alla brandmännen hann inte med brandbilen utan fick åka häst och vagn. När brandbilen skulle svänga av från Lännavägen så körde den i diket. Det var en väldigt kall och blåsig natt. Det tog lång tid att göra hål i isen på sjön för att kunna pumpa upp vatten. Under arbetet drunknade en person. Dessutom frös isen i slangarna. Gårdens folk bjöd brandmännen på mjölk med konjak ur en stor hink för att de skulle orka arbeta vidare. De lyckades hindra branden att sprida sig till de andra husen men det enda som blev kvar av det pampiga bostadshuset var två skorstenar.
Varför gick det så illa?
Kanske hade Direktör Malm missat att sätta ut gröt till tomten? Eller hade han glömt lägga några mynt underst när de nya skorstenarna byggdes? Det här var vanliga föreställningar om vad som kunde styra ödet. En mer vetenskaplig förklaring var att skorstenarna var dåligt murade och att gnistor av eld nått ut ur skorstenen och tänt på husets trädelar.
Kommunen tog över Sundby
Efter branden sålde familjen Malm Sundby gård och all mark till Huddinge kommun. På 1960-talet fanns planer på att bygga en stor djurpark här med exotiska djur. Tjugo år senare funderade kommunen på att skapa en upplevelsepark med badhus, åkattraktioner, linbana över sjön och en 18-håls golfbana. Men det blev varken något nytt sommarland eller tropiskt zoo i Sundby. Istället blev Sundby en plats för friluftsliv. Om du kommer hit så kan du ganska lätt föreställa dig hur det såg ut när godset var en privat herrgård med en lyxig herrgårdsbyggnad, byggd av lättantändligt trä. Eller hur det kunde ha sett ut med schimpanser, elefanter och en parkering för 5 000 bilar.
Artikel ur Dagens nyheter 17 februari 1960.
Fundera och samtala
- Tror du att eldsvådan hade gått att stoppa idag?
- Vilken teknik har vi till hjälp idag som inte fanns år 1941?
- Vilka följder hade det fått ifall en stor djurpark eller ett sommarland hade byggts vid Sundby?
Andra försvunna hus
Lärarmaterial
Historieanvändning nära dig
Använd historien som finns i ditt närområde i denna uppgift. Uppgiften kan även göras i olika varianter. Förslag till betygskriterier för historiebruk i åk 6 och åk 9 finns med i lärarmaterialet.
Projektuppgift
Ge eleverna i uppgift att hitta exempel på hur historia används i området där de bor i eller omkring skolan. Namn på gator, kvarter, stadsdelar, skolor, företag och institutioner kan bära på berättelser om äldre tider. Har skolan fått sitt namn efter en gård, en närbelägen väg eller någon prominent person?
Uppgiften innehåller tre nivåer:
- Identifiera användning av historia.
- Lista ut vilken historisk epok, händelse, person eller byggnad som används.
- Reflektera över syftet med användningen.
Källor att använda
- Använd en digital karta för att hitta namn som kan vara historiska. Lantmäteriets karttjänst eller kartbild.com kan sedan användas för att hitta äldre ortnamn på samma plats.
- Ta hjälp av biblioteket. Ofta finns en lokalhistorisk avdelning med litteratur om ortnamn. Kommunen har ibland en GIS-karta med kvartersnamn som är tillgänglig på webben.
- Kontakta kommunens kultur- och fritidsförvaltning eller den lokala hembygdsföreningen och fråga om ni kan få intervjua någon person som har kunskaper på området.
- Wikipedia har ibland mycket lokal information.
Varianter på projektuppgiften
Tävling
Uppgiften kan utformas som en tävling där det gäller att komma på så många exempel som möjligt där historia används i området där de bor i eller omkring skolan.
Geografi
Begränsa studiet av namn till ett strikt avgränsat geografiskt område, till exempel inte längre än två kilometer från skolan. Då får uppgiften en mer ämnesövergripande karaktär som ger eleverna fler utmaningar i att använda kartor.
Kontakta kommunen
Hör med anställd hos kommunen om hen kan hjälpa till att ta reda på hur nya platser uppkallats. Ofta finns en namnberedning som kommit med förslag. Kanske arbetar namnberedningen just nu med något nytt område i kommunen. Ställ frågor till de ansvariga om deras åsikter om historieanvändning och om demokratiska processer. Vilken betydelse har det vad platser kallas i ”folkmun”? Hur kan kommuninvånarna få inblick i och påverka vad platser heter? Kanske kan klassen komma med egna förslag?
Avancerade resonemang
För att fördjupa resonemangen om historiebruk kan eleverna presenteras för olika typer av historiebruk, till exempel:
- Existentiellt historiebruk, som syftar till att skapa identitet och gemenskap.
- Kommersiellt historiebruk, som syftar till att sälja en produkt eller tjänst.
- Moraliskt historiebruk, som syfta till att lära ut rätt och fel.
- Ideologiskt historiebruk, som syftar till att legitimera en ideologi eller ett statsskick.
Instruktioner till eleverna
Börja med att undersök vilka namn som finns på din ort (nära skolan, där du bor eller ett geografiskt område som din lärare bestämt). Skriv ner så många som möjligt. Använd olika kartor för att hitta namn på:
- Gator
- Kvarter
- Bostads- och industriområden
- Företag, till exempel restauranger
- Skolor, förskolor och annat
Försök sedan ta reda på historien bakom så många namn som möjligt. Skriv ner vad ni kommer fram till och notera källan, var informationen fanns.
Skriv ner era reflektioner om historieanvändning. De här frågorna kan vara till hjälp:
- Varför används historia i geografiska namn?
- Vad kan vara bra med att påminnas om historien?
- Påminner namnen om positiva eller negativa minnen?
- Finns det någon nackdel eller fara med att använda historia så här?
- Finns det någon historia som aldrig skulle kunna användas i ett ortnamn? I så fall varför?
Förslag till betygskriterier
Historiebruk i åk 6.
Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.
Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i olika sammanhang.
Eleven ger exempel på hur och i vilket syfte historia kan brukas i olika sammanhang.
Förslag till betygskriterier
Historiebruk i åk 9.
Eleven för enkla resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Eleven för utvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Eleven för välutvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Stenhamras vägnamn berättar
Publicerad: 1 juli 2024
Stenhamras vägnamn berättar
I Stenhamra står villorna i rader på vägar med namn som Renettvägen, Melbavägen och Silvavägen. Kanske har du gått förbi där och undrat varför vägarna heter som de gör? Svaret finns i platsens historia, där låg nämligen en av landets största fruktträdgårdar och Renett, Melba och Silva är namn på olika äppelsorter.
Karta med några av vägarna som har fått namn av äppelsorter, som Renettvägen, Melbavägen och Silvavägen.
Innan den stora fruktträdgården som ägdes av företaget Stockmos hade planterats låg en gård på platsen. Den hette Lilla Stockby och när den såldes i början av 1930-talet fanns redan ett hundratal fruktträd på gårdens mark. Lilla Stockbys köpare hette Sven Wretlind och han och familjen ville se till att frukten som träden gav inte skulle gå till spillo. De började därför sälja de äpplen de själva inte hann äta och gjorde äppelmos av den frukt som blev över. De skickade frukt och mos i tunnor med båten till Stockholm och där fick de kontakt med en bagare som uppmanade Wretlinds att börja koka större mängder mos. Familjen antog utmaningen och förvandlingen av deras lilla jordbruk till industriell odling påbörjades.
Från jordbruk till industriell produktion
För att kunna producera mer frukt och mos utökades odlingen med både plommon, päron och fler äppelträd tills man hade cirka 10 000 träd. Gården hade tidigare haft ett fåtal djur men när odlingarna skulle bli större byggdes ladugården om till en industribyggnad och betesmarkerna fick göras om till fruktplantage. På 1950-talet startade produktionen av nya produkter som läsk och äppelmust och Lilla Stockby hade blivit del av den utveckling som skedde över hela landet där jordbruk specialiserades och ställde om från självhushåll till industriell produktion.
Fruktodlingarna blev villakvarter
Fram till 1960-talet använde företaget sin närodlade råvara, frukten från Stenhamra, men fick svårt att få in fruktplockare och började därför köpa färdig fruktjuice utifrån i stället. De stora fruktodlingarna blev då överflödiga och marken såldes till en byggfirma.
Idag är det som återstår av fruktplantagen villagatorna med sina äppelnamn. Fortfarande har många i området Stockmos gamla fruktträd växandes i sina trädgårdar och på så vis syns ännu spår av Mälaröarnas blomstrande odlingshistoria.
Stenhamra då och nu
Dra i reglaget i bilden och upptäck hur Stenhamra har förändrats. Kan du hitta äppelodlingarna, med träden som små prickar, på den svartvita bilden?
Laddar bildjämförelse…
Fundera och samtala
- Vad heter gatorna där du bor och där skolan ligger? Säger de något om platsens historia?
- Vilka samhällsförändringar påverkade livet och arbetet på platsen som en gång var Lilla Stockby?
Relaterat källmaterial
Lärarmaterial
Stenhamras gatunamn berättar
Den här lärarvägledningen ger förslag på hur eleverna kan svara på artiklens frågor och länkar vidare till en uppgift där eleverna undersöker historiebruket i lokalsamhällets namnskick.
Svar på frågorna
Sist i artikeln “Stenhamras vägnamn berättar” finns två frågor under rubriken Fundera och samtala. Här finns tänkbara svar till frågorna.
Vad heter gatorna där du bor och där skolan ligger? Säger de något om platsens historia?
Den här frågan kan eleverna undersöka grundligt och samtidigt lära sig om historieanvändning genom uppgiften Historiebruk nära dig.
Vilka samhällsförändringar påverkade livet och arbetet på platsen som en gång var Lilla Stockby?
Teman som nämns eller kan anas i texten:
- Stockholms befolkning växte och antalet bagerier.
- Jordbruket blev mer specialiserat.
- Konsumentprodukter blev vanligare och självhushållning mindre vanligt.
- Billig import och stigande löner påverkar svensk industri på 1960-talet.
- Urbaniseringen ökar efterfrågan på bostäder.
- Jordbruksmark omvandlas till bostadsfastigheter i huvudstadens närhet.
Projektuppgift: Undersök ortnamn
Använd historien som finns i ditt närområde i denna uppgift. Läs mer på lärarmaterialet nedan:
Lärarmaterial
Berättelser från Ekerös handelsträdgårdar
Låt eleverna undersöka olika källor som berättar om handelsträdgårdarnas epok under början av 1900-talet på Ekerö.
Undersök berättelser
Det här är en gruppuppgift där eleverna får ta del av olika berättelser i form av 16 korta citat från intervjuer med människor som varit en del av handelsträdgårdarna på Ekerö. Undersökningen kan göras först enskilt sedan i mindre grupper eller par innan den summeras i helklass.
Undersökningen kan med fördel göras innan eleverna läser artikeln “Mälaröarna var Stockholms trädgård”. Då blir det gemensamma upptäckandet i fokus. Om eleverna behöver mycket stöd av en historisk kontext så kan man istället börja med att läsa texten.
Undersök enskilt
Skriv ut och klipp isär dokumentet med de 16 citaten. Uppgiften går bra att utföra även om samma citat hamnar i händerna på flera olika elever. Dela ut en eller ett par citat till varje person. Be eleverna fundera över frågorna och skriva ner sina svar.
- Vad berättar citatet om handelsträdgårdarna?
- Kan citatet bidra till att placera någon händelse eller något förhållande i tiden?
Undersök i grupp
Var och en av eleverna läser upp sina citat och berättar vad de antecknat. Resten av gruppen får chans att komma med kompletterande kommentarer som också antecknas.
Summera i helklass
Skriv upp förslag till slutsatser som källorna kan stödja. Vilka citat säger något om:
- Transporter och infrastruktur?
- Arbetets organisation?
- Marknaden?
- Samhällsförändringar?
- Vad personen själv har upplevt?
Samtala om vilka förslag till slutsatser som är hypoteser och skulle behöva ytterligare stöd i en annan källa. Vilken källa skulle kunna användas?
Finns det några citat som stöder varandra?
Anställda vid Westlings handelsträdgård, cirka 1950.
