Trähus brinner eller ruttnar
Under forntiden var Norden träarkitekturens förlovade land. De milsvida skogarna tillhandahöll ett utmärkt byggnadsmaterial, som i kombination med ett fuktigt klimat gör att våra byggnadstraditioner helt skiljer sig från Medelhavsvärldens arkitektur i sten och soltorkat tegel. För den som letar efter spåren av hyddor och hus är det tyvärr illa; trä brinner upp eller ruttnar och på platsen för det ståtligaste långhus kanske bara finns en slät äng i dag. Den forskare som vill hitta forntidens boplatser måste använda sig av indirekta metoder.
Ledtrådar i landskapet
Var i landskapet var det lämpligt att bosätta sig under olika tidsperioder? Strandförskjutningen har förändrat landskapet dramatiskt från en tid till en annan, och människor har valt olika platser att bo på beroende på sociala behov, försörjningssätt och ideologiska föreställningar. Det gäller att försöka sätta sig in i hur landskapet har sett ut och vart forntidens människor sökte sig. Kanske var slänten intill bergknallen ett stycke från skolan en lämplig säljägarboplats för 5 000 år sedan? Gick vikingatidens kor och betade på skolgården?
Lämningar från boplatser
Forntidens människor byggde gärna gravar som skulle stå i evig tid, i sten och jord som minnesmärken. Eftersom de ofta lades nära gården kan de vara en hjälp för den som söker boplatser. På samma sätt kan forntida hägnader, stensträngar, vara till hjälp. På gårdsplanen slängde människor under vissa perioder skräp i så prydliga högar att de ligger kvar än i dag i form av skärvstenshögar. I enstaka fall byggdes terrasser i sten och jord för husen, och de kan i dag visa den exakta platsen för bostaden. På boplatserna samlades mycket skräp som trampades ned i marken, som sot, kol, stenavfall efter stensmide, krukskärvor och ibland andra trasiga föremål. Sådant skräp syns inte när boplatsen är övervuxen, men om platsen har förvandlats till åker och blivit upplöjd kan man ibland återfinna sådana föremål. Om en väg eller ett dike skurit sönder en del av boplatsen eller en rotvälta vräkt upp jord kan också boplatsens innehåll avslöjas.
Fyra sätt att hitta boplatser
Du kan alltså spåra boplatser genom att:
- med hjälp av kartor, landskapets utseende och kända fornlämningar av annan typ peka ut lämpliga boplatslägen.
- leta i Riksantikvarieämbetets karttjänst. Fornsök
- själv gå ut och leta i markerna.
- titta i arkeologiska rapporter med utgrävda boplatser och andra lämningar.
Tips på boplatser
Våra förslag på boplatser med hjälpmedel att tolka platsen.
Gunnes gård i Upplands Väsby är en rekonstruerad gårdsmiljö från vikingatiden och ett friluftsmuseum. Gunnes gård – Upplands Väsby kommun
Vikingabyn Storholmen i Norrtälje är ett arkeologiskt friluftsmuseum. Ett arkeologiskt friluftsmuseum i Roslagen – Vikingabyn Storholmen
Birka på Björkö i Ekerö kommun har en särställning som boplats genom sin storlek. Här finns rekonstruerade boendemiljöer från vikingatiden och ett museet har modeller över staden Birka. Birka Vikingastaden på Björkö i Mälaren – Stockholm
Ursvik i Sundbyberg. Här finns inga rekonstruerade miljöer men i länken finns en film som beskriver lämningarna från boplatsen. Ursvik – Stockholms läns museum