Det här lärarmaterialet belyser textens reflektionsfrågor och ger exempel på resonemang.
Tänkbara svar på frågorna
Sist i artikeln finns tre frågor under rubriken Fundera och samtala
Vad tycker du är paret Petterssons största bidrag till Huddinge?
Följande nämns mer eller mindre explicit i texten:
Skapade ett effektivt jordbruk på några av gårdarna.
Sänkte vattennivån i sjön Trehörningen.
Ökade andelen jordbruksmark genom utdikning m.m.
Slog samman flera gårdar under samma ägare.
Påverkade att en väg byggdes till Stockholm.
Påverkade att en station byggdes vid Fullersta gård.
Lånade ut mark gratis till en arbetarförening.
Startade en fond som delade ut pengar för att fattiga Huddingebarn skulle kunna köpa kläder till sin konfirmation.
Gav bort mark till ett nytt skolhus.
Skänkte pengar för att bygga tornet på Huddinge kyrka.
Skänkte pengar till en ny kyrkklocka, ommålning inne i kyrkan.
Skänkte silverljusstakar till kyrkan.
Testamenterade pengar till några av sina trognaste tjänarinnor.
Betalade vård för några av gårdens arbetare.
Tillverkade brännvin och mjölk.
Vad tycker du att Pehr och Britas liv säger om hur det var att vara man och kvinna på 1800-talet?
Brita blev myndig först när hennes man dog. Det nämns inte i texten men fram till 1921 var kvinnor underställda antingen sin man eller sin far. Undantaget var änkor. Exemplet med Brita visar ändå att myndigheten medgav full handlingskraft.
Svaret kan också handla om att parets handlande som format Huddinge sker på olika områden som då ansågs lämpligt för män respektive kvinnor. Brita ägnade sig åt välgörenhet, kyrkliga donationer och stöd åt föreningar. Pehr utvecklade jordbruket och samhällets infrastruktur.
Tror du att det är lättare idag än på 1800-talet att födas fattig och dö rik?
Några saker i texten tala för att den sociala och ekonomiska mobiliteten i samhället var låg på 1800-talet. Det nämns att paret Pettersson var ovanliga som kom från fattiga förhållanden och bodde i en Herrgård. Pehrs ovanliga skrivförmåga visar också en barriär som många inte kom över. Före 1842 var skolgång inte obligatorisk. Kyrkans främsta angelägenhet var att folk lärde sig läsa. Att skriva ansågs vara för mycket begärt av allmogen.
Idag är tillgången till utbildning mycket bättre. Samhället är också rikare. Det finns mer resurser att dela på samtidigt som konkurrensen från andra med samma utbildning är mycket större.
Arbeta med orsakskedjor i tre led och hur man kan formulera dem.
Orsaker och konsekvenser
Använd arbetsbladet där eleverna får träna på att resonera om vad som är rimliga orsaker och konsekvenser till historiska fakta om Märstas historia. Facit ger snabb överblick över de rätta svaren.
Formulera resonemang
Träna eleverna att formulera egna orsakssammanhang med tre led, utifrån arbetsbladet eller fritt utifrån texten, med några av formuleringarna här som stöd.
Det berodde på…
En orsak var…
Eftersom… så…
På grund av det här…
Det var därför som…
En av följderna blev…
Som en konsekvens…
Arbetsblad
Elevarbetsblad i PDF samt tillhörande facit med de rätta svaren i grönt.
Undersök hur det förflutna speglas i skolans närområde och gör ett eget förslag till historiebruk. Artikeln om Vårby slott handlar om hur en aktionsgrupp kämpade för att bevara den historiska byggnaden. De förlorade kampen men texten ger andra exempel på platsens historia har tagits i anspråk.
Historiebruk i närområdet
Förslag till projektuppgift
Ge eleverna i uppgift att hitta exempel på hur historia används i området där de bor i eller omkring skolan. Namn på gator, kvarter, stadsdelar, skolor, företag och institutioner kan bära på berättelser om äldre tider. Har skolan fått sitt namn efter en gård, en närbelägen väg eller någon prominent person?
Uppgiften kan lösas på tre nivåer:
Ge exempel på användning av historia.
Lista ut vilken historisk epok, händelse, person eller byggnad som används.
Reflektera över syftet med användningen.
Uppgiften kan utformas som en tävling där det gäller att komma på så många exempel som möjligt och helst belysa dem på alla de tre nivåerna ovan. Uppgiften kan få en ämnesövergripande inriktning mot geografi om avgränsningen görs så strikt att exempel måste finnas inom en radie av (exempelvis) i kilometer från skolan.
Kontakta eventuellt kommunen för att ta reda på hur nya platser uppkallas. Ofta finns en namnberedning som kommer med förslag. Kanske arbetar namnberedningen just nu med något nytt område i kommunen. Ställ frågor till de ansvariga om deras åsikter om historieanvändning och om demokratiska processer. Vilken betydelse har det vad platser kallas i “folkmun”? Hur kan kommuninvånarna få inblick i och påverka vad platser heter? Kanske kan klassen komma med egna förslag?
Förslag till kreativ gruppuppgift
Låt eleverna fundera på hur de skulle vilja använda historien om aktivistgruppen “Rädda Vårby gård”. Hur ska framtida Vårbybor få veta att det fanns människor som försökte påverka områdets utveckling? Vad i gruppens arbete är värt att minnas och hur skulle det gå till? Vill de resa en staty, ge ut en bok, måla en tavla, namnge en väg? Låt förslagen bli konkreta genom teckningar eller skisser och texter där eleverna motiverar varför denna del av historien är viktig att minnas och varför just deras sätt är lämpligt. Presentera era förslag och skicka dem till Huddinge kommun.
Svar på frågorna
I artikeln “Rädda slottet” finns reflektionsfrågor, en av dem handlar om de exempel på historieanvändning som ges i texten. Svaren på dessa är:
Förorten Vårby gård har fått sitt namn från det gamla godset.
Parken där Vårby slott låg används idag till kolonilotter och rekreation, till viss del i likhet med den tid då gården fanns.
Parken heter idag Herrgårdsparken.
Båtsmanstorpet Myrstugan har bevarats men flyttats.
Bostadsområdet Myrstuguberget har fått uppkallats efter torpet Myrstugan.
Betygskriterier för historiebruk i åk 6
Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.
Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i olika sammanhang.
Eleven ger exempel på hur och i vilket syfte historia kan brukas i olika sammanhang.
Betygskriterier för historiebruk i åk 9
Eleven för enkla resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Eleven för utvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Eleven för välutvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Hjalmar Wreth jobbade på det stora bageriet Kungsbröd AB i Märsta. Han minns hur det var att köra omkring med brödbil på 1920-talet när bilar och lastbilar fortfarande var ovanliga.
Tema: Industrialisering
Sigtuna
Den här bilen av samma modell som Hjalmars lastbil kör på en lerig väg i Småland vid samma tid. Kexfabrikens bilar hade antagligen ett skåp som höll brödet torrt.
Transporterna moderniserades
Ångbåtar och tåg gjorde transporterna mycket lättare under 1800-talet. Men på vägarna var häst och vagn vanligt långt in på 1900-talet. Före andra världskriget var det bara de allra rikaste som hade en egen bil i familjen. I städerna kunde du nu beställa en taxi-bil istället för häst och vagn som tidigare. På 1930-talet började bussar bli vanligare i Stockholmstrakten. Tåget var viktigt för transporter men där det inte fanns järnväg så blev lastbilar vanligare.
Hjalmar berättar
Hjalmar Wreth var en av dem som körde en sådan lastbil. Han berättar om sitt jobb på bageriet i slutet av 1920-talet. Kunderna Hjalmar nämner var olika affärer och handelsbodar:
Arbetet började klockan 07:00 på morgonen. Bilarna hämtades ut ur sina garage vid brödfabriken och lastades med bröd. Det fanns fyra Chevrolet-lastbilar. Till en början körde vi ut utan beställningar och sålde direkt från bilen till kunderna.
Hjalmar Wreth
Problem med grindar
Hjalmar minns hur dåliga vägarna var på den tiden. Hastighetsbegränsningen var 50 km/timmen. Ofta fick han köra långsammare och på landet var det många grindar, där han fick stanna för att öppna, köra igenom och sedan stänga igen. Men Hjalmar hade en bra lösning på det problemet: han tog upp liftare. Det var ovanligt med bilar och det vanligaste sättet att ta sig fram var att gå.
Det var många människor som gick utefter vägarna på den tiden och de var glada om de fick lift. Dessa liftare var då till god hjälp som grindöppnare.
Hjalmar
Nöjda med jobbet
När dagen var slut skulle bilen vara tom och allt bröd sålt. När fabriken blev mer känd så började kunderna göra beställningar och ringa till fabriken för att beställa bröd.
Både Hjalmar och hans fru Linnea arbetade i fabriken. De tyckte att det var ett ganska bra jobb och tryggare än många andra anställningar, för även om det blev dåliga tider som efter finanskrisen 1929 eller under världskrigen så behövdes bröd. Tyvärr gick ägaren till Kungsbröd i konkurs, så fabriken fick lägga ner (år 1932) trots att den var lönsam. Trots att brödet från Märsta sålde bra så hade ägaren andra företag som inte gick bra och orsakade konkursen.
Kexfabriken byggdes 1916. Fotot är från 1920.
Personalen vid Kungsbröd omkring 1930. Antagligen är Hjalmar och Linnea med på fotot.
Fundera och samtala
Vilka skillnader kan du se i sättet att transportera varor idag jämfört med Hjalmars tid?
Att lifta är inte så vanligt idag. Vilka olika anledningar tror du finns till den förändringen?
Inne i färgfabriken. En axel i taket drev olika maskiner med hjälp av remmar.
Kom och köp industritomter!
I början var det ganska tomt runt Märsta station. Men på 1920-talet började markägaren sälja industritomter. Företag som köpte en tomt kunde enkelt transportera sina varor med järnvägen. På den här tiden fraktades de flesta varor fortfarande i en vagn som skumpade fram på grusvägar. När Märsta började industrialiseras växte också orten. Arbetarna på fabrikerna och verkstäderna började nämligen bosätta sig i närheten.
Färg och fernissafabriken
Arvid Lindgren och Gunnar Björklund var några som nappade på erbjudandet om att köpa en tomt i Märsta. De hade jobbat på färgfabrik och bestämt sig för att starta eget. År 1923 startade Färg- och fernissafabriken och växte under 1920-talet till 20 anställda. De jobbade kl 07:00 – 17:00 och hade tre dagar semester per år. Många blev sjuka av ångorna från olika ämnen värmdes i lokalerna som hade dålig ventilation. Personalen hade sammanlagt en timmes rast för lunch och middag. I början fanns ingen matsal utan de åt måltiderna i pannrummet.
Företaget växte och anställde skickliga kemister som utvecklade nya varianter av färg, lack och emalj. Efterfrågan var ibland så stor att fabriken inte kunde tillverka så mycket som kunderna ville ha. Färgfabriken har bytt namn men finns fortfarande kvar vid Märsta station. Det var järnvägen som lockade Arvid och Gunnar till Märsta men när företaget startade så körde de ut färg med häst och vagn. Hästen lånade de av en av stationskarlarna vid Märsta station.
Kexfabriken som blev kommunhus
Märstas första fabrik började byggas år 1916 av Carl Östen Schaumann, ägaren till Steninge. Omkring 80 anställda arbetade i det storskaliga bageriet. Företaget hette Svenska Kexfabriken AB och gick i konkurs år 1922. Fabriken stod tom ett tag innan AB Kungsbröd flyttade in år 1927 och började baka spisbröd (knäckebröd) och kex. Mariekex, Albertkex och Märstakex såldes i plåtburkar som tillverkats i ett annat industriområde längs järnvägen: Upplands Väsby.
Efter andra världskriget lade Kungsbröd ner bageriet. Istället flyttade Matsilverfabriken AB in. De tillverkade bestick och hade, som mest 170 anställda. Arbetsmiljön var ohälsosam, bullrig och smutsig. Slipdamm och lösningsmedel fyllde luften och gjorde den farlig för den som andades in den hela dagarna. Arbetskläder fick de anställda fixa själva. På 1970-talet blev det vanligt med billiga produkter som importerades från andra delar av världen. I många länder i Asien var lönerna låga. Det blev billigare för företag att tillverka bestick och andra produkter där och transportera dem till Sverige där de såldes. Matsilverfabriken klarade inte konkurrensen och lades ner. Den gamla kexfabriken byggdes då om till kommunhus.
Kexfabriken var länge den största och mest synliga byggnaden i Märsta med sin höga skorsten.
Kexfabriken är idag Sigtunas kommunhus. Foto: Brorsson, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.
Vykort med Kexfabriken fotograferad från andra sidan järnvägsspåren. Klicka på Bildinformation för att se bilderna i större format.
Plåtburk för Albertkex. Kungsbröd tillverkade också Märtakex, Mariekex och knäckebröd.
Flygfoto över Märsta från omkring 1940.
Sörlings
I närheten av Märstas gästgiveri, på Odenvägen 7, flyttade en hovslagare in 1924. Johan Primus Sörling skodde hästar och jobbade som smed åt bönderna i trakten. När bilar började ersätta hästarna kom Sörling på en uppfinning som gjorde det lätt att montera ett flak som gick att tippa, på bilarna. År 1936 hade hovslageriet växt till en verkstad med 20 anställda. Många kunder kom från Stockholm. Ibland kom de körande med chassit till en bil. Då satt de vid ratten på en upp-och-nervänd låda. Sörlings byggde både förarhytter och tippbara flak. I början var mycket av trä. Företaget utvecklades vidare och började tillverka svarvar. År 1965 hade Sörlings 170 anställda och flyttade till industriområdet i Brista.
När efterfrågan på bilar sjönk under kriget började Sörlings tillverka svarvar istället. Här står fyra arbetare och en svarv på Sörlings gård.
Längst upp till vänster i bilden ser du lastbilarna på Sörlings gård. Det är glest mellan bostäderna i centrala Märsta.
Anställda vid Sörlings år 1943.
I mitten av femtiotalet drevs både belysning och maskiner med el.
Märsta såg
Under 1910-talet fanns en man som hette C J Svensson. Han hade en ångsåg som han baxade runt i skogarna i Uppland. En ångsåg eldas med kvistar och grenar som värmer vatten. Vattenångan driver sedan en sågklinga som effektivt kan såga stora trästockar till mindre bitar eller till brädor. Med mycket arbete och fem hästar gick det att flytta sågverket mellan olika platser där skogen avverkades.
C J Svenssons son, Nils berättar att hans pappa köpte en tomt i Märsta år 1922 och började bygga upp en mer permanent såg där. Märsta såg fick många kunder och anställde fler arbetare. Den blev kvar ända till 1960-talet. C J Svensson drev den till 1941. Han var också byggmästare och ansvarig för bygget av Centralskolan i Märsta. Det var han som gjorde ritningar, räknade på hur mycket material som skulle gå åt och vad det skulle kosta. Han hade gått fyra år i skolan.
C J Svensson är mannen som sitter ner på bilden.
Anställda på Märsta såg med sina arbetsredskap bland annat en häst och en stor rund sågklinga.
Arbetare håller på att bygga Märsta Centralskola år 1923 eller 1924.
Märsta såg år 1955.
Liknande utveckling i olika fabriker
Märstas första industrier var ganska olika. Några var små enmansverkstäder som växte. Kexfabriken var en bakfabrik från början, där en jättelik deg skopades upp på rullband som åkte på en jäsningsbana. Gemensamt för alla industrier var att de använde moderna maskiner och transporter för att tillverka mycket av en produkt.
Fabrikerna drog också människor till Märsta. Både Sörlings och Färgfabriken byggde hus till sina anställda och många tjänstemän byggde egna villor (Sörlings på Södergatan och färgfabriken på Sätunavägen).
På 1930-talet bildades fackföreningar på de flesta industrier. Arbetarna gick ihop och ställde krav på bättre arbetsvillkor och löner.
Närmast järnvägen mitt ligger Märsta såg och längre bort färgfabrikens olika byggnader. Foto från 1949.
Fundera och samtala
På vilket sätt påverkade industrierna Märsta?
Texten ger flera förslag på att företagen i Märsta utvecklade sina produkter. Varför är det viktigt för ett företag?
Hur tror du att C J Svensson kunde bli både byggmästare och företagsledare trots att han bara gått fyra år i skolan?
På 1960-talet växte Märsta snabbt. Den äldre bilden är tagen år 1967. Då hade bilar blivit så vanliga att de fanns i nästan var enda familj. Ungefär 14 000 människor flyttade till Märsta under 60-talet. Det byggdes massor av hus men också vägar. För att trafiken skulle flyta och de nya Märstaborna skulle kunna gå och cykla så byggdes många korsningar på det här sättet. I bostadsområden från 60- och 70-talet är bilvägarna ofta en våning ner och området närmast husen är bilfria.
Spår av det gamla samhället
Om du åker på vägbron över Centrumleden uppför backen så är du på väg mot Sigtuna. Om du följer fotografens blick rakt fram kommer du till Valsta. På fotot från 1967 fanns inget bostadsområde där utan bara Valsta gård. Gården hade legat där sedan järnåldern eller ännu längre. När bilden togs hade kommunen köpt marken. En lada syns fortfarande på bilden. Där var det betongfabrik tills den försvann i en brand i slutet av 1960-talet.
Branden i Valsta gårds lada år 1966.
På Västra Bangatan några hundra meter bort ser du ett bra exempel på de nya bostadsmiljöerna. Mitt på innergården ligger en lekplats. Det finns hinder för bilarna att köra in. De står istället på en rymlig parkering som syns mellan husen.
Fundera och samtala
Hur ser trafiken ut där du bor? Är det säkert att släppa ut små barn eller är biltrafiken farlig?
Vet du när huset du bor i är byggt?
Finns det spår av äldre hus eller namn från gamla gårdar i ditt bostadsområde?
På det äldre fotot nedanför ser du Valsta gårds lada. Runt gården finns gravfält som visar att människor har bott och odlat här i 1 500 år. På 1700-talet var Valsta en liten by med fyra gårdar. Idag finns bara några husgrunder kvar men namnet lever vidare i stadsdelen där en stor del av Märstas befolkning idag bor.
Fotografiet visar Valsta gårds lada någon gång före 1911.
By blir stad
Den äldre bilden över Märstadalen är tagen påsken 1967. I september samma år gick Sverige över till att köra på höger sida istället för vänster. Norge, Danmark och Finland hade redan lagt om trafiken från vänstertrafik till högertrafik.
Lite till höger om bildens mitt ser du “Bananhuset” i området Tingvalla. Det var klart redan år 1963. Under 1960-talet växte Märsta från en liten by till en stad. År 1960 bodde 2 882 personer i Märsta. På tio år växte befolkningen till mer än det femdubbla.
Fundera och samtala
Kan du se fler saker som har förändrats på platsen?
Vilka samhällsförändringar kan du se i de två fotona från olika tider?
