Korvlinjen i Täby – Stockholms fasta försvar

Korvlinjen i Täby – Stockholms fasta försvar

På flera platser i Täby finns förfallna fort, bunkrar och skyttegravar från första världskrigets tid. De berättar om en orolig tid med snabb teknisk utveckling för ungefär hundra år sedan.
Tema: Aktivism Tema: I krigets skugga Tema: Industrialisering Täby
Visa tillhörande Lärarmaterial

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.

Hemliga dokument berättar

I Riksarkivets krigsarkiv finns kartor som visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Som du ser i bilden nedan var dokumenten hemliga. Senare har någon strukit över ordet hemlig och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.

En etikett med ordet hemlig stämplat och överstruket.

Ett före detta hemligt dokument.

Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

En rad av korvar

De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den norra fronten av korvlinjen gick en bit ifrån Stockholm, genom Täby, Österåker, Upplands Väsby och Sollentuna. Söder om stan gick den södra fronten genom Huddinge och Tyresö. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

En karta med höjdkurvor som visar anläggningen på toppen av kullen.

Ritning över ett av Korvlinjens fort i Täby.

Oro för en invasion

Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför en förening som köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i Norra fronten. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

Södra fronten i Täby

Sommaren 1902 satte ungefär hundra ingenjörssoldater igång att bygga befästning och skyddsrum mellan Hägernäsviken och Vallentunasjön, arbetet pågick i omgångar till 1916. I Hägernäs byggde de ett batteri, ett mindre område där många artillerikanoner kunde ställas upp. Uppgiften för batteriet var att hindra truppers framgång över Ullnasjön.

Markägaren Magnus Brahe gav militären tillåtelse att använda marken på Hägernäs Gård men ville ha en årlig avgift för “intrång”. Carl Robert Lamm på Näsby Slott var en annan stor markägare i Täby som bidrog till norra fronten. I Arninge finn Carl Robert Lamms fort som är uppkallat efter honom.

En karta med röda fort och markeringar av vilket område som kan beskjutas från norra fronten.

Kartan visar försvarsanläggningarna i Täby. Fienden som kom in i det färgade området kunde få en kula i sig från korvlinjen.

Tekniken gick framåt

Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.

Ett fornminne från första världskriget

Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.

Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Forten och skyttegravarna i Täby har utsetts till fornminne. Det betyder att Korvlinjen ska bevaras som en del av kommunens historia.

Fundera och samtala

  1. Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
  2. Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?

Quiz

Vad vet du om korvlinjen?

Starta quizet

Historiska kartor

Karta
1901 – 1906
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
1785
Tyresö 1906 – 1906
Huddinge 1845 – 1893
Karta
Sigtuna 1954

Nu & då på Lillängens station

Nu & då på Lillängens station

Man känner lätt igen skylten och den lilla kuren på Lillängens station. De har sett ungefär likadana ut sedan stationen byggdes.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Ett svartvitt foto av ett litet hus. En man och en kvinna står bland nyplanterade träd.

Valle och Vanja Johansson har planterat träd utanför sin nybyggda villa.

Järnvägen genom Nacka byggdes av industriägaren K A Wallenberg. Den viktigaste anledningen var att skapa ett samhälle i Saltsjöbaden dit man skulle kunna ta sig med tåg från Stockholm. Tåget var snabbare än ångbåtarna. Bussar och bilar var ovanliga ända fram till 1930-talet.

Dra i reglaget i bilden och upptäck hur Lillängens station har förändrats.
Laddar bildjämförelse…

Järnvägens konsekvenser

Längs järnvägen byggdes flera industrier. En annan följd av järnvägen var att nya samhällen med bostäder byggdes. En vanlig lägenhet i stan för en arbetare och hantverkare var oftast bara ett rum eller ett rum och kök. Lillängen kom till när sådana familjer började kunna låna pengar. Då köpte de en tomt och byggde sitt eget hus.

Eget hem i Lillängen

Lillängen började byggas 1937. Överst i artikeln ser du en bild på ett nybyggt hus. Husen var ganska små med källare och en våning där det fick plats 2-3 rum och kök. Aldrig tidigare hade arbetare kunnat bo så rymligt.

Stationskiosken

Enligt en tidningsartikel har den lilla kuren på stationen varit en kiosk tidigare men när insändaren till tidningen Vi skrevs var byggnaden förfallen. Textens författare tyckte att kiosken skulle passa på Skansen, bland andra historiska byggnader. Antagligen ett skämt, men fler verkar ha delat åsikten att huset i funkisstil skulle få finnas kvar för nu har den renoverats och är kvar på perrongen.

Genom en insändare i tidningen Vi får vi veta mer om hur stationskiosken har använts.

Stationsbilder

Svartvitt foto av en perrong med ett litet hus med rundade hörn. Ett tåg kommer in.
Nacka
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
Ett litet stationshus med veranda och en godsbyggnad med lastkaj. Vägen fram till stationen liknar mer en stig och grönskan är ymnig.
Huddinge
Upplands-Bro 1909
Svartvitt foto av ett ånglok med godsvagnar framför järnvägsstationen. Flera män i uniform står uppställda på båda sidor om tåget.
Norrtälje 1900
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910

Järla från luften nu & då

Järla från luften nu & då

År 1938 fotograferade någon ett av Nackas industriområden från ett flygplan. Dra i reglaget på artikelns jämförelsebilder för att undersöka vad som har förändrats i området fram till idag.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Svartivtt foto av hus och skorstenar på andra sidan av en äng.

Här ser du ängen från andra hållet. Fotografen har stått nedanför Järla skola och fotograferat Järla gård och fabrikerna år 1898.

Från jordbruk till industri

På bilden ser du området Järla Sjö i Nacka. Idag finns här lägenheter, butiker och kontor men när fotot togs så var det här ett industriområde.

På flygfotot ser man också spår av det äldre jordbrukssamhället. Längst ner i högra hörnet finns Järla gård. Den stora ängen som du ser på bilden hörde till gårdens ägor. Där ligger idag en brandstation och en sporthall. Genom bilden går Saltsjöbanan och det var faktiskt järnvägen som satte fart på förändringarna i Järla.

Dra i reglaget i bilden och upptäck hur Järla har förändrats uppifrån.
Laddar bildjämförelse…

Sålde gården till järnvägsbolaget

Järla gård har haft många olika ägare, bland annat Gustav Vasa och Sten Sture den äldre. Den sista som odlade Järlas jordar var Johan Ulrik Helén. Markområden när Stockholm ökade i värde, så det blev mer lönsamt att sälja än att bruka jorden. Järnvägsbolaget köpte marken och hoppades kunna sälja industritomter. Om det kom fabriker hit så skulle de säkert använda järnvägen för att frakta varor. Det skulle betyda inkomster för bolaget som ägde Saltsjöbanan.

Nya fabriker och skola

Järnvägsbolagets styrelse hade rätt. När Saltsjöbanan var färdig år 1902 började olika industrier etablera sig. I början av 1900-talet tillverkades bland annat läder, ångturbiner och ättika i Järla. Många av arbetarna bodde också i området. Det behövdes en ny skolbyggnad för att alla arbetarbarn skulle få plats i skolan. Längst till höger i fotot ser du Järla skolas ljusgula huvudbyggnad från år 1924.

Dra i reglaget i bilden och upptäck hur Järna har förändrats.
Laddar bildjämförelse…

Industrier blev bostäder

Under 1900-talets andra hälft förändrades industrin mycket. Många företag flyttade till andra områden och lokalerna stod tomma eller användes till annat. En del revs men många gjordes om när bostadsområdet Järla Sjö skapades. Området stod klart år 2002 och är idag en blandning av nya hus, ombyggda hundraåriga industrilokaler och en herrgård från 1600-talet.

Industrialismens snillen

Under industrialiseringen gjordes nya uppfinningar som gjorde svenska företag stora. Två av uppfinnarna möttes i Järla.

Den ene var Gustav De Lavall som tillverkade turbiner för att skapa el i Järla. Han är också känd för separatorn, uppfinningen som kunde skilja ut grädden från mjölken.

Den andre var Gustav Dalén som började som ingenjör hos De Lavall och senare startade sitt eget företag AGA, som tillverkade gasdrivna fyrar och byggde en stor fabrik på Lidingö.

Fyren behövs inte i lilla Järla sjö. Den står här som ett minne över Gustav Dahlén och hans uppfinning. Foto: Elisabeth Boogh Stockholms läns museum 2013 CC-BY.

Fundera och samtala

  1. Finns det hus eller andra spår från ett äldre jordbrukssamhälle nära där du bor?
  2. Vilka spår från dagens samhälle tror du kommer att finnas kvar om hundra år?

Quiz

Vad vet du om Järlas historia?

Starta quizet

Källor till Nackas historia

Ett svartvitt foto av en fabriksbyggnad på håll. Järnvägsspår och del av en vagn i förgrunden.
Nacka 1900
Svartvitt foto av en fabrikshall där män arbetar vid maskiner med drivremmar som går upp i taket.
Nacka 1920 – 1929
Foto taget ovanifrån som visar en sångare och en ackompanjatör vid piano samt två violinister omgivna av arbetare i en fabrik. På ett plakat står "Musikens vecka 2-9 mars 1947".
Nacka 1947
Nacka 1894
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
En annons med två bilder som föreställer byggnader och tvätt på tork utomhus. Texten lyder: Älta ångtvätt telefon Älta 19. Rekommenderas. Utför all slags tvätt och mangling väl, snabbt och billigt. Modern, ej skadlig tvättmetod. OBS.! Prima insjövatten, luft och soltork vid tvättningen! Hämtning och expediering dagligen. Vördsamt Älta ångtvätt.
Nacka 1950
Ett svartvitt flygfoto där en lång industribyggnad med hög skorsten dominerar bilden.
Nacka 1936

Rylander & Rudolph

Rylander & Rudolph

En av de första industrierna flyttade till Nacka år 1886. Du kan fortfarande se en av fabriksbyggnaderna från 1888 vid Henriksdal.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Ett svartivtt foto med en ung flicka och tre män som arbetare i en fabrik.

Rylander & Rudolphs Fabrik inifrån.

Om du står på perrongen till Saltsjöbanan och kikar mellan husen så ser du en av Nackas första industrier. Batterifabriker är högaktuellt idag men inget nytt. Det fanns i Nacka redan för 140 år sedan.

Tillverkning i väderkvarnen

Rylander & Rudolphs Fabriks AB startade sin verksamhet på Södermalm 1882. De tillverkade olika elektroniska artiklar, som batterier till vevtelefoner och delar till mikrofoner och lampor. I några år använde de en gammal väderkvarn som fabrikslokal. Du ser en väderkvarn på bilden nedan, på klippan vid Danvikstull.

Svartvitt foto av en kvarn på en bergknalle över vattnet.

Utsikt mot danviksklippan över Hammarby sjö.

Ett svartvitt foto där fyra kvinnor och två män arbetar i en fabrikslokal. I förgrunden syns hundratals batterier med initialerna RR.

Batterietillverkning pågår i fabriken på 1910-talet.

Historiska lokaler blev kontor

Fabriksbyggnaden som du kan se i Henriksdal byggdes 1886. Idag är den tillbyggd till på höjden och omgjord till kontorshotellet Henriksborg. Företagen som hyr ett kontor här kan titta på de gamla tegelstenarna i fasaden och tänka på industriarbetarna som jobbade här runt 60 timmar i veckan. På 1910-talet började röster höjas för åtta timmars arbetsdag. Lördagar var också arbetsdagar.

Dra i reglaget i bilden och upptäck hur Stenhamra har förändrats. Kan du hitta äppelodlingarna, med träden som små prickar, på den svartvita bilden?
Laddar bildjämförelse…

Ungefär hälften av de som jobbade på fabriken var kvinnor. Som du ser på bilderna så skulle flera räknas som barn i dag. De ser ut att vara i yngre tonåren. Som mest hade fabriken 90 anställda.

Gruppfoto där fyra rader av anställda står framför en tegelvägg.

Personalfoto från Rylander & Rudolph Fabriks AB år på 1910-talet.

Ny fabrik i Sickla

En av grundarna John Rudolph byggde en pampig villa i området som han kallade Plania, efter ett område i Polen där han också grundat en fabrik. Villa Plania låg mellan dagens Sickla skola och Kyrkviken. I närheten byggde han en till fabrik som tillverkade stålborstar.

Fundera och samtala

  1. Vad i bilderna avslöjar att de inte är tagna i en nutida fabrik?

Quiz

Vad vet du om Rylander & Rudolphs fabrik?

Starta quizet

Relaterat källmaterial

Ett svartvitt foto av en fabriksbyggnad på håll. Järnvägsspår och del av en vagn i förgrunden.
Nacka 1900
En svartvit bild av en tegelfabrik i tre våningar med hög skorsten.
Nacka 1956

Nackas gamla fabriker

Nackas gamla fabriker

I Sickla, Henriksdal, Nacka Strand och på andra platser i västra Nacka finns gamla fabriksbyggnader i rött tegel. Ganska många har nyligen rustats upp men ingen används längre som fabrik. Varför är det så?
Tema: Industrialisering Nacka
En karta

På kartan från 1900-talets första år finns många av industrierna i Nacka utskrivna.

Nacka industrialiserades

När industrialiseringen tog fart i Stockholm från 1870-talet byggdes flera fabriker på malmarna runt staden. Men staden växte och priserna för att köpa en tomt ökade. När industrin behövde mer plats så var det billigare att köpa mark strax utanför stan. Runt Hammarby Sjö och i Nacka var ett bra alternativ eftersom priserna var lägre. Dessutom kunde fabrikerna få tag i arbetare från de små stugorna på Södermalm. Transportmöjligheterna var goda och det gick att lasta varor på båtar. Ännu bättre blev de när Saltsjöbanan byggdes 1893.

Under början av 1900-talet tillverkades allt mer i fabriker, både i Nacka och i resten av Sverige. Företagen kämpade för att hitta de mest lönsamma varorna. Vissa fick lägga ner men ofta uppstod nya företag.

En svartvit bild av en tegelfabrik i tre våningar med hög skorsten.

Ryldander & Rudophs Fabrik AB på Planiavägen är en av dem som rivits. Idag står Akademikerhuset på platsen, längst in i kyrkviken. Om fabriken funnits kvar hade den varit granne med Jensens grundskola.

Tillverkningen flyttade

Efter andra världskriget började förutsättningarna för industrin att förändras. Produktionen var högre än någonsin och lönerna och arbetsvillkoren för arbetarna hade blivit bättre. Men många företag i Nacka fick också konkurrens från andra länder. På platser där lönerna var lägre kunde varor produceras ännu snabbare och billigare. Företagen blev större och mer internationella. Mycket av den produktion som funnits i Nacka började flytta till andra platser. Maskiner och robotar tog över alltmer av det jobb som tidigare krävt så många arbetare.

Ett gulnat färgfoto av fabriksbyggnad med igenspikade fönster.

Fabriksbyggnad i Järla 1984 före upprustningen till kontorsbyggnad.

Husen revs eller omvandlades

När produktionen lämnade Nacka blev lokalerna tomma. Ofta hyrdes de ut till små företag som verkstäder eller till kulturella verksamheter som ateljéer. Byggnaderna började förfalla allt mer. En del revs men de mest rejäla stenbyggnaderna stod kvar. Till slut hade de blivit så gamla så att folk började bli intresserade av deras historia och tycka att det var fint med gammalt tegel.

Idag har många fabriksbyggnader renoverats och omvandlats till bostäder, kontor eller butiker. En del har byggts på med fler våningar för att utnyttja den värdefulla marken i storstaden mer. När husen byggdes fanns det inte så många elektriska lampor. Därför har de gamla fabrikerna har ofta stora fönster som släpper in mycket dagsljus.

Järla sjö. Foto: Elisabeth Boogh, Stockholms läns museum 2007 CC BY.
Kvarnen Tre kronor på Kvarnholmen. Foto: Elisabeth Boogh 2007, Stockholms läns museum CC BY.
Diesleverkstaden i Sickla. Foto: Mattias Ek 2006, Stockholms läns museum CC BY.
Bilfabrik i Nacka Strand, Foto Mats Bäckström 2003, Nacka lokalhistoriska arkiv.

Fundera och samtala

  1. Finns det några gamla byggnader nära där du bor? Eller några byggnader som har fått en ny funktion?
  2. Hur tror du att det kommer sig att intresset för fabriksbyggnaderna har blivit större?

Quiz

Vad vet du om Nackas gamla fabriker?

Starta quizet

Fabriker på annat håll

Ett gulnat vykort med fabriken på en höjd över järnvägsspåret och en åker.
Sigtuna
Kvinnor sitter vid symaskiner i ett stort rum med takfönster.
Huddinge 1945 – 1954
En stor fabriksbyggnad.
Huddinge 1964
En grupp unga kvinnor och en förman står uppställda i en verkstad.
Nynäshamn 1920
Svartvitt foto av en fabrikshall där män arbetar vid maskiner med drivremmar som går upp i taket.
Nacka 1920 – 1929
Sju män i skärmmössor arbetar vid olika maskiner i verkstaden.
Norrtälje
Ett svartvitt foto av några hus vid vattnet omgivna av högar av trä och virke.
Ekerö 1905

Täby centrum nu & då

Täby centrum nu & då

Ett tåg kör ensamt genom landskapet och passerar en bondgård. Året är 1963 och snart ska ett ultramodernt stadscentrum byggas här.
Tema: Industrialisering Täby
Visa tillhörande Lärarmaterial
En svartvit bild där en stor lada står mitt bland moderna byggnader.

Fotot är taget år 1967, ett år innan Täby centrum öppnade. Ett kort tag samsas den gamla ladan med de nya husen i centrum.

Tibble gård

På den äldre bilden ser du en bondgård mellan järnvägsspåren där Roslagsbanan delar på sig. Den revs när det nya centrumet byggdes. Stationen som idag heter Täby Centrum hette tidigare Tibble, som var gårdens namn. Gårdens lada som du ser på de båda äldre bilderna här, stod kvar under byggtiden och arbetarna förvarade material i det.

Täby byggde ett framtidscentrum

När centrumet invigdes år 1968 kunde Täbyborna handla i ett av Europas första inglasade centrumanläggningar. På nästa bild kan du också se att det var ett modernt centrum eftersom det hade en enorm parkering. Det här var under Sveriges rekordår och många familjer fick råd att skaffa en egen bil. Täby och andra stadsdelar planerades för en framtid med många fler bilar än tidigare.

Laddar bildjämförelse…

Jättehuset Storstugan

De som planerade och ritade Täby centrum tänkte att de byggde framtidens bostäder. En idé som de hade var att husen skulle vara rejält stora så att man hann se dem ordentligt när man åkte förbi i en snabb bil. De visste att städerna redan växte snabbt och planerade för att få plats med många människor på liten yta. Om många bodde i samma hus så kunde de kanske lättare känna gemenskap?

Det stora bågformade huset på bilden heter Storstugan. På de första ritningarna hade det 25 våningar men många var kritiska till det stora huset, så det blev bara 17.

Utsikt från en balkong. Vyn domineras av en stor parkeringsplats och på balkongen växer blommor i en låda.

Utsikt från Storstugan. När fotot togs var centrumet nytt. Idag står fler hus som hör till Täby centrum på den stora öppna parkeringsplatsen som syns på bilden.

Fundera och samtala

  1. Hur har synen på vad en bra stad är förändrats från 1960-talet till idag?
  2. Om någon tittar på bilder av Täby centrum om sextio år, vilken samhällsutveckling tror du att de kommer att se spår av då?
  3. Vad tycker du att man ska lära sig av historien för att bygga bra stadsdelar i framtiden?

Quiz

Vad vet du om Täby centrums historia?

Starta quizet

Källor från Täby

Ett svartvitt foto visar en gård med stor lada mitt på en äng som öppnar sig mellan skogen i för- och bakgrunden.
Täby 1963
Täby 1952
Affisch för manifestation mot byggandet av Lötstaden
Täby 1973
Karta som beskriver Näsby sportstad. Texten lyder: Ovanstående plankarta över Näsby Sportstad utvisar ett förslag att å Näsby på ett särskilt lämpligt område med areal av över 60 tunnland skapa en sportanläggning av för Sverige enastående dimensioner. Förslaget upptager, utom ett antal privata lek- och sportplatser för skolor eller idrottsklubbar, ett stadion med fotbollsplan av internationellt mått samt ett allmänt sportfält, 450 meter långt och 300 meter brett (areal över en och en halv million kvadratfot). Dessutom finnes plats reserverad för större klubbhus med tennisbanor. Utmed sportfältet försäljas ett mindre antal tomter till skolor, idrotts- och tjänstemannaföreningar för uppförande av sportstugor.
Täby 1926
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Reklam för att köpa tomter i Viggbyholm, Täby 1922
Täby 1922
Reklam för att köpa villa tomter i Viggbyholm, 1922.
Täby 1938
Täby 1927

Skyddad: Ungdomar på fabrik

This content is password-protected. To view it, please enter the password below.

Roslagsbanan

Roslagsbanan

Om du någon gång har klivit på tåget vid Östra station så har du antagligen hoppat av i Täby, Vallentuna, Djursholm eller Åkersberga. Men visste du att förr hade du kunnat komma mycket längre med Roslagsbanan?
Tema: Industrialisering Norrtälje Täby Vallentuna
Visa tillhörande Lärarmaterial
Ett svartvitt foto med tågvagnar i stadsmiljö.

Fotografen som tog den här bilden stod 1924 på Birger Jarlsgatan. Roslagsbanan slutar vid en stolpe och Humlegården ligger till höger.

Ett stort nät av järnvägar

Idag åker pendlare mellan Stockholm och förorterna med Roslagsbanan men kartan från visar hur stor järnvägen var år 1936. Stockholm-Roslagens järnvägsnät, som det hette sträckte sig från Stockholm till Norrtälje, Uppsala, Hallstavik och ändå upp till gruvan i Dannemora och Lövstabruk. Det var inte pendlare som var orsaken till att de flesta banorna byggdes. Järnvägarna byggdes oftast för att frakta varor under industrialiseringen.

Roslagsbanornas olika linjer skilde sig från de statliga järnvägarna genom att de hade ett smalare avstånd mellan skenorna men också genom att det var privatpersoner som ägde och lät bygga banan.

En karta som visar Roslagsbanans järnvägsnät i rött och hur det sträcker sig genom hela Roslagen.

Roslagsbanans järnvägsnät 1936.

Årtal

1885: Järnvägen Stockholm-Rimbo öppnar.

1890: Djursholmsbanan öppnar.

1901: Kustbanan Näsby-Åkersberga öppnar.

1911: Långsängslinjen Stocksund-Långängstorp öppnar.

1960: Östra station blir slutstation istället för Engelbrektsplan.

1971: SL tar över Roslagsbanan. De planerade att lägga ner den när Täby fick tunnelbana.

1980: Folkomröstningar om Roslagsbanan i Täby och Vallentuna.

1981: Tågen till Rimbo slutar gå och Kårsta blir sista stationen på linjen.

Ekonomiska förändringar

I slutet av 1800-talet blev jordbruket mer effektivt. På många håll fanns ett överskott av produkter som kunde säljas. Samtidigt uppstod fabriker och verkstäder, främst i Stockholm. De efterfrågade varor av olika slag. På så sätt blev det lönsamt att investera i en järnväg. Järnvägarna i Roslagen knöt ihop gruvor, fabriker, städer och hamnar.

För de godsägare som fick en järnvägsstation på sin mark uppstod ett helt nytt sätt att tjäna pengar på. Det var att stycka sin mark till tomter och sälja. Stockholmare och andra som inte hittade en bostad eller ville bo i staden byggde hus runt stationerna och tog tåget till stan. På det sättet uppstod nya orter. Från början växte orterna långsamt till små samhällen. Men efter 1950 växte de till förorter som blev en del av storstaden.

Slutstationen i Stockholm

Före 1960 kunde du också åka längre med Roslagsbanan åt andra hållet. Passagerartågen till Stockholm fortsatte nämligen vidare mot stan efter Östra station och stannade på Engelsbrektsplan, nära Stureplan.

Roslagsbanan blev kortare men överlevde

På 1960-talet blev bilarna, bussarna och motorvägarna fler. SJ, som då ägde roslagsnätet börjad lägga ner linjer och spåren togs bort. Det var nära att även de delar som finns idag försvann. År 1980 var det folkomröstningar om Roslagsbanan i Täby och Vallentuna. En majoritet röstade för att behålla och rusta upp järnvägen.

Idag finns planer på att bygga ut Roslagsbanan igen. Med bara 15 km extra järnväg så skulle banan nå fram till Arlanda. Vid flygplatsen skulle det då bli möjligt att resa vidare med både flyg och pendeltåg. Om allt går enligt planerna så kommer du också att kunna åka Roslagsbana ända till T-centralen år 2038.

Ett färgtryck i grönt och rött med bild på ett enplanshus med valmat tak.

Näsby slott var ett av de gods som satsade på att locka stadsbor till naturen. Broschyr från 1926.

Fundera och samtala

  1. Hur hade det påverkat dig om Roslagsbanan inte fanns?
  2. Vilken betydelse hade det att det gick att tjäna pengar på att bygga nya järnvägar?

Quiz

Vad vet du om Roslagsbanans historia?

Starta quizet

Bilder från Roslagsbanan

Svartvitt foto från en vagn med gardiner och material av trä.
Norrtälje
Svartvitt foto med stadsmiljö med ålderdomliga bilar och två spårvagnar.
Stockholm 1940 – 1949
Ett svartvitt vykort av tre villor på andra sidan en äng. Texten lyder: Parti av Roslags-Näsby.
Täby 1900 – 1973
Ett svartvitt flygfoto. Till höger syns järnvägsspår och i resten av bilden utspridda villor.
Täby 1936
Svartvitt vykort med stationshuset i trä, spår, människor på perrongen.
Täby 1900
Svartvitt flygfoto med järnväg som går genom ett öppet landskap med enstaka villor.
Täby 1936
Ett svartvitt flygfoto
Täby 1965
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910

Korvlinjen i Tyresö – Stockholms fasta försvar

Korvlinjen i Tyresö – Stockholms fasta försvar

På flera platser i Tyresö finns förfallna fort, bunkrar och skyttegravar från första världskrigets tid. De berättar om en orolig tid med snabb teknisk utveckling för ungefär hundra år sedan.
Tema: Aktivism Tema: I krigets skugga Tema: Industrialisering Tyresö
Visa tillhörande Lärarmaterial
En etikett med ordet hemlig stämplat och överstruket.

Ett före detta hemligt dokument.

Hemliga dokument berättar

I Riksarkivets krigsarkiv finns kartor som visar hur militären planerade att försvara Stockholm mot en invasion i början av 1900-talet. Som du ser på första bilden var dokumenten hemliga. Senare har någon strukit över ordet hemlig och nu får vem som helst se de historiska dokumenten.

Kartor i arkiven visar massor av skyttevärn och skyttegravar där soldater skulle ta skydd och skjuta med gevär och kanoner mot fiender. En del skyttevärn hade tak av betong andra var öppna.

Ett öppet skyttevärn ger skydd för soldaterna samtidigt som de kan skjuta mot fienden.

En rad av korvar

De här anläggningarna såg ut som en rad med korvar på kartan och fick därför namnet korvlinjen. Den södra fronten av korvlinjen gick genom Tyresö och Huddinge, en bit söder om huvudstaden. Norr om stan gick den norra fronten genom Österåker, Täby, Upplands Väsby och Sollentuna. Vid de här fronterna skulle soldater ur armén och frivilliga samlas och stoppa armér som försökte invadera Stockholm landvägen.

Oro för en invasion

Början av 1900-talet var en orolig tid. Många länder i Europa byggde upp sina arméer. Idag vet vi att det ledde fram till det första världskriget och att Sverige inte drogs med. Men på den här tiden var många oroliga och ville att även Sverige skulle bygga upp sitt försvar. Några bildade därför föreningen Stockholms fasta försvar. Föreningen köpte in mark, samlade in pengar och betalade för att bygga forten i korvlinjen. Det var alltså en privat finansierad försvarsanläggning. Hela korvlinjen skänktes till staten.

Södra fronten i Tyresö

På kartan ser du ett stort område från Drevviken längs Gudöån och Långsjön. Det färgade området på kartan visar var inkräktare skulle stoppas av skott från kanoner och gevär. De röda strecken visar hur långt kanonerna eld sträckte sig åt olika håll.

Kartan visar hur försvarsanläggningarna stäcker sig genom Tyresö, från Drevviken till vidare förbi Långsjön. De gröna trianglarna visar att forten på uddarna ut i Långsjön hade strålkastare som kunde lysa upp sjön.

Tekniken gick framåt

Under världskriget användes många nya vapen för första gången. I början av kriget förekom fortfarande hästar men i slutet hade de ersatts av stridsvagnar. Andra nyheter var taggtråd, flyg och kulsprutor. Sättet att kriga på förändrades. Nya vapen kunde döda många fler än tidigare. Eftersom många länder hade infört värnplikt så blev antalet soldater större. Aldrig tidigare hade så många dött i ett krig.

Ett fornminne från första världskriget

Korvlinjen berättar om en tid när militära lösningar var populära, när det fanns en stor oro för invasion och om teknikens utveckling. Den förändrade krigföringen gjorde att korvlinjen snabbt blev omodern. Anläggningen var inte gjord för att skydda mot stridsvagnar och flygplan som kunde ta sig förbi försvarslinjen och släppa av soldater, eller släppa bomber. Därför övergav militären forten i slutet av första världskriget. Sedan dess har de växt igen och förfallit.

Nu har korvlinjen fyllt hundra år. Det finns planer på att utnämna korvlinjen till fornminne i Tyresö. Det betyder att den ska bevaras som en del av kommunens historia.

Taket av bunkern sticker upp i skogen och i bakgrunden syns sjön.
Från här betongbunkern på en udde i Långsjön i Tyresö kunde soldaterna skjuta mot fienden på andra sidan vattnet. Foto: Mats T Nilsson, Stockholms läns museum.
Genom skottgluggarna kunde man skjuta mot fienden och ändå vara ganska skyddad. Foto: Mats T Nilsson, Stockholms läns museum.

Fundera och samtala

  1. Om du jämför nutiden med den tid som texten berättar om, vilka likheter och skillnader ser du?
  2. Tycker du att korvlinjen är ett fornminne som är värt att bevara?

Quiz

Vad vet du om korvlinjen?

Starta quizet

Historiska kartor

Karta
1901 – 1906
En karta där järnvägen löper tvärs över bilden med en herrågrdspark på ena sidan och kyrkan på andra sidan. Huddinge station i mitten.
1844 – 1893
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
1785
Tyresö 1906 – 1906
Huddinge 1845 – 1893
Karta
Sigtuna 1954

Dröm om ett eget hem

Dröm om ett eget hem

Det här är berättelsen om familjen Axelsson och deras dröm om ett friare och självständigare liv. Drömmen tar dem från Halland till Upplands-Bro och berättar också om hur samhället förändrades när Sverige industrialiserades.
Tema: Industrialisering Tema: Om du hade levt förr Upplands-Bro
Visa tillhörande Lärarmaterial
Ett foto av en man med keps och mustasch på en åker bakom två hästar.

Alfred plöjer med sina hästar Stjärna och Olga. Han skaffade aldrig någon traktor men arrenderade mer mark för att få jordbruket att gå ihop.

Statarna

Under 1800-talet blev statare ett vanligt yrke. Statarna var jordbruksarbetare på stora lantgårdar. Som betalning fick de mat från jordbruket. Statarna bodde också på gården, ofta i en egen statarlänga där varje familj hade ett litet rum med spis. Gårdens ägare fick på så sätt mycket arbetskraft för lite pengar. Jordbruket blev effektivt men statarna bodde trångt, styrdes helt av arbetsgivaren och kunde knappt leva på sin lön.

Albert och Hulda

År 1912 bodde Albert Natanael Axelsson och hans fru Hulda Teresia på Menlösa gård i Halland med sina barn Elisabeth, tre år och ettåringen Viola. Albert föddes i Västergötland och Hulda kom från Åland. Båda hade jobb på gården. Hulda arbetade i hushållet och Albert var kusk, han körde alltså hästarna som herrskapet åkte med. Jämfört med de andra statarna på gården hade nog Axelssons ganska hög status, men de drömde ändå om ett annat liv.

Egna hem till salu

Vi vet inte hur det gick till men på något sätt fick Albert och Hulda reda på att det fanns mark till salu i det avlägsna Uppland. De kan ha läst i en lokal tidning som skrev om egnahemsrörelsen som kämpade för att arbetare skulle få hjälp att köpa ett eget litet jordbruk. Kanske fanns det andra familjer i bygden som redan hade tagit steget till ett eget hem. Albert och Hulda lyckades i alla fall köpa en bit jord när gården Mariedal skulle styckas upp och säljas som mindre enheter.

Företaget AB Hem på landet hade år 1912 köpt in både Mariedal i Håbo-Tibble kommun och Kvarnibble i Håtuna kommun för att skapa egna hem. Visionen var att människor skulle få hjälp till ett bättre liv utan att behöva söka sig till de smutsiga och osunda städerna, eller utvandra till Amerika. Med lite hjälp av ett statligt lån så skulle unga och driftiga arbetare kunna bygga upp en egen försörjning på ett mer traditionellt sätt.

Ett foto av ett hus som omges av lummig grönska.

Huset som familjen byggde i Mariedal.

Axelssons flyttade till Bro

Hulda och Albert flyttade alltså till det okända Uppland med sina två barn. De är den första familjen som kom till området men snart fick de grannar. I början fick de tränga ihop sig i ett litet torp men efter några år hade Albert byggt både lada och bostadshus. År 1920 kunde familjen flytta in. Huset är det som du ser på bild här. Det finns fortfarande kvar och nya familjer fortsätter att bo i det.

Ett svartvitt foto av fyra flickor i naturen. Texten lyder "Syskonen Lisa, Viola, Inga och Svea Axelsson".

De fyra barnen fick hjälpa till att plocka svamp, bär och blommor. De skötte också mat och hushåll och djuren när mamma var i Stockholm och sålde.

Arbetade hårt för sig själva

När Albert dog år 1934 hade familjen bott och arbetat på sitt egna hem i 22 år. Säkert slet de minst lika mycket som de gjorde i Halland, med jordbruket, med att bygga bostadshus, lada och stall, och med döttrarna som till slut blev fyra stycken. Albert och Hulda var helt beroende av sitt eget arbete, men de behövde inte lyda någon annan och ägde själva allt de byggde upp. I beskrivningen från 1940-talet kan du se vad som ingick i gården ”Hällen”. Där ser vi också att en av döttrarnas män tog över gården, han står som arrendator.

Egna hem – bra eller dåligt?

Egnahemsrörelsen hade velat ge fattiga möjlighet att odla sin egen mat och styra sitt eget arbete men på 1930-talet gav de flesta upp den här idén. Det berodde på att det var för svårt att försörja sig på de små jordbruken. De hade inte råd att effektivisera med hjälp maskiner på samma sätt som de stora jordbruken. Tidigare hade småbönder kunnat tjäna extra pengar med att bygga och förbättra vägar men nu tog staten över det ansvaret. Dessutom blev det allt lättare att få ett jobb i den växande industrin.

Två svartvita foton med en text under som lyder "Sveas mor Hulda Axelsson". En äldre kvinna med vitt hår på bilderna.

Hulda Axelsson reste till Stockholm varje tisdag för att sälja potatis och ärtor på Hötorget. Ofta var hon borta till lördag kväll. Fotona är tagna långt efter flytten till Uppland.

Hällen. Postadress: Bro. Areal: totalt 13,25 hektar, därav 7,2 hektar åker. Taxeringsvärde 7100 kronor. Jordart: Lättjord samt lerjord. Skogsbestånd: Barrskog. Manbyggnad uppförd 1918. Ekonomibyggnad uppförd 1913. ladugård och stall 1931. två hästar, fem kor, två ungdjur, två svin, tjugofem höns. Gården till släkten 1912 genom köp. Arealen helt täckdikad. Ägare: Albert Axelsson stbh. A A död 34. Arrendator: Sven Herbert Gustavsson född 16/3 1914. Son till Hjalmar Gustavsson och hans hustru Alma född Vahlström. Gift 24/6 37 med Svea Margareta född Axelsson.

Ur boken "Gods och gårdar" från år 1938.

Fundera och samtala

  1. Hur ser du på fördelar och nackdelar med alternativen att flytta eller stanna?
  2. Jobba kvar, skaffa eget jordbruk, flytta till stan eller emigrera? Vad hade du gjort?
  3. Vilka egenskaper tror du krävdes av familjen Axelsson för försörja sig på sitt lilla jordbruk?

Quiz

Vad vet du om livet som egnahemsägare i början av 1900-talet?

Starta quizet

Historiska källor från Upplands-Bro

Ett svartvitt foto av ett stationshus där ett ånglok kommer in på perrongen. En ensam man står på perrongen och i bakgrunden syns ett enda annat hus.
Upplands-Bro 1910
Ett svartvitt foto av en stins i uniform som står under en klocka som vilar på en sirlig gjutjärnsarm ut från stationsbyggnaden.
Upplands-Bro 1955
En bil och flera ålderdomliga bussar uppställda framför ett villa liknande hus med flera garageportar.
Upplands-Bro 1930
Stor demonstration i Kungsängen! Med anledning av frihetsdagen hålles Stor Kamratfest i Kungsängen Söndagen den sjunde juni kl. 12:30 eftermiddag. Samling sker vid Kungsängens järnvägsstation klockan 12 och avtågar demonstrationståget kl. 12,30 e.m. till Kungsängens festplats. Stor musikkår från Stockholm medverkar. Anmodade att tala äro: Försvarsministern Per Albin Hansson och Jordbruksministern Sven Linders. Stora festanordningar äro vidtagna. Flera basarnöjen. Vid dansbanan medverkar musikkåren till klockan 11,30. Samtliga kamrater inbjudas att deltaga i demonstrationen. Avdelningarna uppmanas att medtaga sina standar! Välkomna! Kommitterade
Upplands-Bro 1925