Publicerad: 8 november 2023
Ingen kolera i Tyresö, tack!
Vad var en sundhetsnämnd?
Protokollet här visar anteckningarna från ett möte och du kan läsa högst upp att det är ”hållit inför sundhetsnämnden i Tyresö församling”.
År 1831 kom en ny lag att kyrkan i vissa församlingar skulle ha en grupp personer som som ansvarade för sundheten (hälsan) i församlingen. Gruppen hette sundhetsnämnd. Anledningen var att sjukdomen kolera bröt ut med jämna mellanrum och dödade många.
Du kanske tycker att det låter konstigt att kyrkan jobbade med det här men på 1800-talet var kyrkan en viktig del av staten. I Tyresö och på andra platser på landet fanns ingen kommun eller annan organisation som tog hand om skola, vård och omsorg. Senare bytte nämnden namn till hälsovårdsnämnd och på 1900-talet tog kommunen och landstinget över ansvaret för vård och hälsa.
Sundhetsnämndens protokoll.
Stoppa smittan från Stockholm
I protokollet diskuteras koleran och vi förstår att det har startat ett nytt utbrott i huvudstaden Stockholm. Vi vet från andra källor att ungefär 3 000 människor dog i Stockholm när koleran kom dit sommaren 1853. Så här bestämde Sundhetsnämnden:
…att de personer, som pläga syselsätta sig med klädtwätt från Hufwudstaden, skola dermed upphöra under den tid Koleran därstädes fortfar, eller intill dess, att någon smitta derifrån icke är att widare befara.
Sundhetsnämndens protokoll
Ingen visste på den här tiden hur koleran smittade så det var en försiktighetsåtgärd att de som tvättade kläder från huvudstaden var tvungna att sluta med det.
Vad bevisar källan?
Det här gamla protokollet är ett av få bevis eller belägg för att det fanns folk som jobbade med att tvätta stockholmarnas kläder i Tyresö redan i mitten av 1800-talet. Vi kan använda begreppen närhet, beroende och tendens för att analysera källan.
Närhet. Källan är tydligt daterad. Personerna i sundhetsnämnden beskriver Tyresö i september 1853. Det var Tyresö som var nämndens ansvar så det finns en närhet mellan platsen och källan. Nämndens medlemmar träffas i Tyresö så det är troligt att de har sett lassen med tvätt från Stockholm och kvinnorna som tvättade eftersom de hör hemma i området.
Beroende. Källan är en förstahandskälla. Den som gjort anteckningarna var med på mötet och har hört med egna öron vad som sagt där.
Tendens. Vad ville sundhetsnämnden med protokollet? Ett protokoll finns till för att alla ska enas om vad man bestämt och att andra ska få reda på det. Det är källans syfte. Kanske ville de också verka handlingskraftiga och bra på sitt jobb. Men det är svårare att komma på varför protokollet skulle ljuga eller hitta på att Tyresöbor tvättar kläder från Stockholm. Där för är källan så trovärdig när det gäller att bevisa att detta pågick redan år 1853.
Redan år 1850 visade forskningsresultat att Koleran spreds via förorenat vatten men den kunskapen spreds mycket långsamt.
Sammanlagt 37 000 svenskar beräknas ha dött av kolera under 1800-talet.
När Stockholm fick ett avloppssystem så minskade smittan snabbt. Då rann inte innehållet från pottor som folk tömde på gatan längre ner i dricksvattenbrunnaa.
Vid nuvarande Gullmarsplan finns en kolerakyrkogård där man skyndade sig att gräva ner de döda för att stoppa smittan.
Fundera och samtala
- Jämför kolera med covid. Vilka likheter och skillnader ser du?
- Vilka fördelar kan du se med att kyrkan tog hand om hälsofrågor på 1800-talet?
- Vad skulle en historiker kunna använda protokoll från olika sundhetsnämnderna till?
Fler hälsovårdsdokument
