Content Source: lanskallan
När järnvägen kom till Upplands-Bro
Publicerad: 17 april 2026
När järnvägen kom till Upplands-Bro
På 1800-talet förändrade järnvägen Sverige. Rykande och tjutande tåg började rusa fram över ängar och genom skogar i en hastighet som ingen tidigare hade sett. Många centrala platser förlorade sin betydelse när nya centrum uppstod. Människor, bostäder, vägar och affärer möttes vi järnvägens stationer. Några av dem växte till nya städer och centralorter.
Ett tåg med ånglok kommer in till Bro-Station år 1910. Huset i bakgrunden ser ensamt ut. Orten bestod länge bara av ett fåtal hus.
Stationerna i Upplands-Bro
Kyrkan var centrum i Bro innan järnvägen invigdes år 1876. Men järnvägsstationen hamnade varken där eller vid Bro gård. Istället bestämde man att stationen skulle ligga i byn Härnevi. Den andra stationen, Kungsängen byggdes i ett helt tomt område. Det naturliga hade varit att ha stationen vid det lilla centrum som växt upp vid gården Tibble längs landsvägen mellan Enköping och Stockholm. Att det inte blev så berodde på marken. Det behövdes stabil mark för att bygga en station med dubbla spår, så att två tåg kunde mötas.
Orterna växte långsamt
Stationen i Kungsängen lockade snart till sig några verksamheter till landsbygden. År 1903 startade Ryds Gjuteri sin verksamhet vid stranden strax öster om stationen. På 1910-talet lät prästen bygga några villor som han hyrde ut. Marken tillhörde nämligen prästgården och krångliga regler gjorde det svårt att dela upp den för att sälja som villatomter. Norr om stationen, där Kungsängens torg ligger idag, byggdes de första husen på 1920-talet. År 1952 bodde det ändå bara 270 personer i Kungsängen.
Bro flyttade
Bro station i byn Härnevi växte också långsamt. Långt in på 1900-talet var orten liten. På 1920-talet byggdes några villor. Lokalt blev det ändå så att stationssamhället tog över kyrkans roll som centrum för bygden. Det dröjde till 1950-talet innan stationssamhället Bro började förändras till en tätort.
Kommunen växte
Under 1970-talet växte befolkningen i kommunen Upplands-Bro med omkring 50% och var sedan ganska stabil runt 20 000 personer fram till år 2000. Sedan dess har befolkningen växt med 50% igen och kommunen har under perioder varit en av Sveriges snabbast växande. Allra flest (ca 22 000) bor i de två stationssamhällena Kungsängen och Bro.
Stinsen i Bro gav tecken åt lokförarna och skötte spårväxlarna.
Vykort som visar Kungsängens station år 1915. Stationshuset byggdes efter samma ritningar som i Bro.
Fundera och samtala
- Spelar järnvägen någon roll för din familj? Är den fortfarande viktig för kommunen?
- Vad hade kunna vara annorlunda idag om andra beslut tagits om var spåren skulle dras och stationerna placeras för 150 år sedan?
Bilder från Upplands-Bro
Lärarmaterial
Järnvägen förändrade Ösmo
Låt eleverna använda kartor och flyfoton från artikeln "Järnvägen förändrade Ösmo" för att dra slutsatser om Ösmos historia och göra förutsägelser om ortens framtid.
Ösmos historia
Skriv ut arbetsbladet med kartor och flygfoton från olika tider och låt eleverna själva beskriva hur Ösmo har utvecklats som ort de senaste 120 åren. Uppgiften kräver att de blir medvetna om källornas datering. Den passar att göra innan eleverna läser och arbetar med artikeltexten “Järnvägen förändrade Ösmo”.
Studera de två kartorna och de två flygfotografierna över Ösmo. Ta hjälp av frågorna här för att ta reda på vad som har förändrats i Ösmo. Redovisa genom att rita och visa på kartorna och flygfotona.
- Vad för nytt har kommit till och när?
- Vad har försvunnit och när?
- Finns det namn på kartan som försvunnit eller blivit mindre? Varför har det hänt?
- Finns det någon kontinuitet – något som har förblivit sig likt genom hela den tid som källorna handlar om?
Förslag till gemensam diskussion
- Vilka historiska frågor kan kartor och flygfoton hjälpa till att besvara?
- Vilka problem kan uppstå om man inte är uppmärksam på de fyra källornas datering?
Ösmos framtid
Gör ett eget förslag till hur Ösmo skulle kunna växa i framtiden. Var skulle nya hus och vägar kunna byggas. Fundera på de här frågorna innan du ritar in ett eller flera nya hus och vägar på kartan.
- Vad krävs för att de nya invånarna ska kunna resa till och från hemmet?
- Vilken natur kan offras för bygget?
- Kan den nya bebyggelsen bli en nackdel för dem som redan bor i Ösmo? Trafik som ökar eller promenadvägar som försvinner – Hur kan ni undvika sådana nackdelar?
Förslag till gemensam diskussion
På vilket sätt använde ni kunskaper om historien för att planera eller förutsäga framtiden?
Balingsnäs
Publicerad: 30 mars 2026
Balingsnäs
Balingsnäs är ett bostadsområde i utkanten av Huddinge. Varför ligger det här? Vad kommer namnet ifrån och vad fanns här innan alla hus?
Balingsta gård år 2002. Huset är byggt i slutet av 1700-talet.
Gårdens torp blev bostadsområde
Bostadsomårdet Balingsnäs har fått sitt namn från torpet Balingsnäs som ligger på en udde i sjön Trehörningen. Torpet tillhörde Balingsta gård som har funnits länge. På medeltiden var Balingsta en liten by med tre gårdar. Men på 1600-talet slogs Balingsta ihop med andra gårdar i närheten och blev hem åt en adlig familj. En sådan adelsgård kallades säteri.
Adelsfamiljen på säteriet Balingsta ägde mycket mark. På den marken fanns flera torp, där det bodde familjer som arbetade med Balingstas jordbruk. Torparna hade också lite mark att odla mat på till sig själva. Balingsnäs var ett sådant torp.
Senare blev torpet Balingsnäs en egen gård. Bonden på Balingsnäs ägde då själv sin mark.
Balingsta gård år 1936. Huset längst upp till höger var skola.
Minnet av torpen lever vidare
Många bostadsområden har fått namn från de torp och små gårdar som fanns när området var landsbygd. Här är några exempel i närheten.
Högmora
Kynäs
Visättra
Segeltorp
Hagsätra
Rågsved
Balingsta skola
Innan järnvägen byggdes år 1866 så var Balingsta ett lika viktigt centrum i Huddinge som Fullersta. Balingsta skola var störst i Huddinge socken. Den första skolan i Balingsta byggdes 1840. Den sista skolan lade ner 1940.
Kommunen köpte marken
I mitten av 1900-talet förändrades samhället mycket. Många av människor flyttade från landet till städerna som växte snabbt. Huddinge växte också och kommunen köpte mark för att bygga nya bostäder. Balingsnäs gård sålde all mark utom tomten runt huset. Kommunen köpte både Balingstas mark men också mark från Fullersta gård.
På den marken byggdes redan på 1940- och 50-talen villorna i östra Balingsnäs. På 1960-talet blev det vanligt att varje familj hade en bil. Då kunde fler bo på platser utan järnväg, men ändå ta sig till arbetet. Radhusen i östra Balingsnäs byggdes vid den tiden, tillsammans med fler villor och radhus i Sörskogen. Husen i Västra Balingsnäs kom till under 2000-talet.
Utforska Balingsnästrakten
Kartan här intill är från åren 1901-1906. Den visar vad som fanns i trakten innan den moderna bebyggelsen kom till. Klicka på kartan för att öppna den i en ny flik och välj olika platser att ta reda på mer om.
Fundera och samtala
- Har du någon gång funderat på vad platsers namn kommer ifrån?
- Vad vet du om ditt eget hus historia och platsen där det står?
- Hur tror du att det var att bo i Balingsnäs för 100 år sedan, jämfört med idag?
Relaterat källmaterial
Botkyrkastaden
5 frågor
Lärarmaterial
Städer, kommuner och socknar
Vilken socken befinner sig eleverna i? Vad heter kommunen idag och vad hette den förr? Låt eleverna undersöka med äldre kartor som källa.
Kartstudium
Låt eleverna undersöka den egna platsens historia på kartor. Välj att arbeta med platsen ni befinner er på, elevernas hem eller en plats som de väljer fritt.
- Börja med att läsa artikeln “Städer, kommuner och socknar”. Frågorna under fundera och samtala leder in till uppgiften. Använd quiz:et för att repetera och befästa artikelns innehåll.
- Dela ut länkarna till de olika kartorna. Tyvärr är de rejält stora och därför svåra att skriva ut, ens i A3.
- Undersök
- I vilken kommun ligger platsen idag?
- Vilken socken låg platsen i?
- Vilken härad låg platsen i?
- Går det att se om platsen har varit del av ett municipalsamhälle, köping eller stad tidigare?
- Har en sådan kommun funnits i närheten?
- Avsluta med att resonera om vilka källor som är historiska och vilka som är nutida? Vad gör källorna trovärdiga? Svaren kan handla om att kartorna är daterade och visar samtida förhållanden men att det finns en begränsning i att de bara visar en enda tidpunkt. Wikipedia får sin trovärdighet genom att den bygger på andra historiska källor som oftast redovisas.
Kartor och andra källor
Nutida digital karta (openstreetmap.org)
Uppsala län, år 1714 (historiskakartor.lantmateriet.se)
Uppsala och Stockholms län, runt år 1600 (historiskakartor.lantmateriet.se)
Södertörn, sent 1600-tal (historiskakartor.lantmateriet.se)
Tips till kartbild.com: Håll utkik efter färgade linjer som visar gränser mellan socknar (röd) och härader.
Lista över municipalsamhällen i Sverige (sv.wikipedia.org)
Wikipedia: Sortera listan efter län och leta inom Stockholms län för att hitta municipalsamhällen.
Städer, kommuner och socknar
7 frågor
Städer, kommuner och socknar
Publicerad: 25 mars 2026 | Skribent: Mats T Nilsson
Städer, kommuner och socknar
I alla tider har människor samarbetat för att lösa gemensamma problem. I gårdar och byar här folk samordnat sådd och skörd, hjälpts åt att bygga hus och att försörja de som inte kan jobba. När samhället industrialiserades och många flyttade till städer uppstod nya uppgifter som skulle lösas. Hur skulle de nya samhällena ordnas, med gåtor, skolor, elledningar och sjukvård? Här förklarar vi några viktiga begrepp och hur sättet att styra lokala samhällen har förändrats.
Nära kyrkan fanns ofta fattighus och skola. Sådana kyrkbyar, som här i Ösmo var centrum och mötesplatser för många socknar.
Socknar
Ända sedan medeltiden var Sverige indelat i socknar. Ordet socken kommer av ”söka”. En socken var nämligen ett område där alla sökte sig till samma kyrka. Kyrkan och prästerna hade ett stort ansvar för att ta hand om människor. De organiserade hur fattiga, gamla och sjuka skulle tas om hand. Med tiden fick socknarna mer ansvar. De anställde lärare och barnmorskor och byggde skolor.
Sockenstämman
När något viktigt beslut behövde tas så samlade prästen till ett möte. Det kallades sockenstämman. På mötet diskuterades olika problem i socknen. Det kunde vara en väg som behövde lagas, att man behövde en ny lärare till skolan eller att fattighuset behövde ett nytt tak. Då fick alla som betalade skatt eller ägde mark i socknen diskutera hur problemet skulle lösas. Det här var en sorts demokrati. Många fick vara med i diskussionen och försöka komma fram till bra lösningar som alla var överens om. Men kvinnor, tjänstefolk, torpare och personer som inte ägde någon mark hade inte rösträtt.
Godsägare och andra välbärgade personer, tillsammans med prästen var ofta de som hördes mest på sockenstämman. Det var vanligt att de skänkte ett hus eller en tomt när en skola skulle skapas.
Härader
En härad bestod av flera socknar hade en gemensam domstol. Ett län eller landskap bestod av flera olika härader. Indelningen i härader fanns kvar till år 1971.
På bilden kan du se några härader norr om Stockholm. Det finns många kyrkor i varje härad – alltså många socknar.
Lagar som städerna skulle följa
(och vilket år de började gälla)
- Brandstadgan (1874) – Om skydd mot eld.
- Ordningsstadgan (1868) – Om polisverksamhet.
- Byggnadsstadgan (1874) – Om hur man fick bygga.
- Hälsovårdsstadgan (1874) – Om sjukvård.
- Stadplanelagen (1907) – Om att ha en plan för vad som skulle byggas var.
Kommuner efter 1862
Under 1800-talet blev det fler och fler uppgifter att sköta i samhället. Från år 1862 så delades uppgifterna upp mellan den kyrkliga socknen och den borgliga kommunen. Det fanns tre sorters borgliga kommuner:
- Städer
- Köpingar
- Landskommuner
Städerna var tvungna att följa vissa lagar som handlade om brandkåren, polisen, sjukvård och regler för hur man fick bygga. I en köping gällde alltid brand- och byggnadsstadgan samt stadsplanelagen. De andra var frivilliga. Ansvaret för samhällsfrågorna låg inte längre på de kyrkliga socknarna, som bara hade ansvar för kyrkliga frågor.
Municipalsamhällen
De flesta kommuner hade inga städer eller ens tätorter. De bestod av landsbygd, därför kallades de landskommuner. Många människor flyttade till städer och tätorter under 1900-talet och efter år 1900 kunde sådana nya tätorter bilda ett municipalsamhälle. Invånarna bildade då en kommun i kommunen där lagarna för städer gällde. Ett municipalsamhälle skulle lyda minst en av förordningarna (lagarna i faktarutan här ovan).
Kommunerna slogs ihop 1952
Många kommuner hade bara några hundra invånare. Det var svårt för en liten kommun att ordna grundskola, socialtjänst och allt annat som krävdes. År 1952 bestämde man därför att slå ihop flera kommuner till större kommuner.
Illustration: Portunes, Wikimedia Commons CC BY-SA.
File:Stockholm Kommunkarta 1952.png – Wikimedia Commons
Antal kommuner i Sverige
År 1930: 2532 stycken
År 2026: 290 stycken
Alla kommuner blev lika efter 1971
Efter år 1952 tog Sverige bort de olika lagarna som du ser i faktarutan. I stället kom nya lagar som gällde för alla kommuner. Till slut bestämde staten att det bara skulle finnas en sorts kommuner. Efter 1971 slutade man använda orden stad, köping och municipalsamhälle för att skilja mellan olika kommuner. I vanligt språk kallar vi fortfarande stora tätorter för städer.
Större kommuner sparade pengar
Omkring år 1971 innehöll nästan alla kommuner både landsbygd och en stad eller tätort. Många var fortfarande små. Om de skulle ha råd med politiker, gatukontor, skolor och allt annat så fick invånarna betala höga skatter. Det ledde till att många kommuner gick ihop med en eller flera grann-kommuner.
Stad eller kommun?
Fundera och samtala
- Vet du vilken kommun du bor i? Går i skolan i?
- Vet du något som kommunen beslutar om?
Fittja gård
4 frågor