Arkivmaterial
Arkivmaterialet i Länskällan är digitaliserade foton, texter, kartor med mera från Stockholms Län. De flesta arkivmaterial på Länskällan ingår i en artikel men inte alla. Här kan du bläddra bland alla arkivmaterial.
Content Source: lanskallan
Stockholms län urbaniseras
Publicerad: 1 december 2022
Stockholms län urbaniseras
Roslags Näsby
Från slottsmark till villastad
Här ser du ett reklamblad, en plan för ett nytt bostadsområde: “Näsby Sportstad” i Roslags-Näsby. År 1901 köpte Carl Lamm Näsby slott. Slottet var nedgånget och i behov av stora renoveringar. Detta finansierade Lamm till stor del genom att stycka av mark från slottets ägor och sedan sälja marken som villatomter. Där det tidigare varit skogar och ängar flyttade från 1920-talet och framåt nya människor in. På många håll blev villastäderna kvar och ser ungefär likadana ut idag, men på andra håll förtätades de senare med ytterligare bebyggelse.
Urbanisering har flera betydelser
Industrialiseringen ledde till att människor flyttade från landet till städerna. Det kallas urbanisering. Men urbanisering har flera betydelser, det betyder också att det blev fler städer och tätorter. Ofta byggdes järnvägen mellan städer och samhällen som redan fanns. Men ibland var det tvärtom. Nya stationssamhällen växte fram längs järnvägen, som till exempel Roslags-Näsby och Viggbyholm längs Roslagsbanan. Urbaniseringen innebar inte bara att människor flyttade till städerna, den innebar också att stadsbebyggelsen med tiden bredde ut sig över stora delar av Stockholmsregionen. Planerna för Näsby-Sportstad är ett exempel på just detta.
Näsby Sportstad, Utdrag ur broschyr från 1926.
Mer källmaterial som berör stadsutveckling
Stockholms län urbaniseras – Roslags Näsby
Lärarmaterial
Gå i hushållsskola och skaffa dig ett yrke! Och frihet
Lärarmaterialet grundar sig på artikeln "Hushållsskolan". Här får eleverna göra ett rollspel i syfte att argumentera.
Rollspel
Eleverna ska arbeta två och två i rollspelet där syftet är att argumentera för, och emot.
En av dem ska spela en av flickorna på fotografiet från Ytterby hushållsskola. Den andra är flickans mor. Du som har rollen som flickans mor tycker att utbildningen är för dyr och vill inte att flickan ska gå på utbildningen utan hellre stanna hemma på gården och hjälpa till i det dagliga arbetet.
Du som spelar en av flickorna på fotografiet ska argumentera för – varför det är en viktigt för dig att gå på utbildningen. Skriv ned några argument var och diskutera med varandra i fem minuter.
Gå ut ur era roller och bli er själva igen. Samtala och resonera med varandra. Motivera svaren.
- Varför finns det inte några hushållsskolor idag?
- Varför kunde det uppfattas som modernt att som flicka gå i hushållsskola under andra halvan av 1800-talet?
- Tycker ni att en hushållsskola vore modernt idag?
När industrialismen mötte bondesamhället i Nynäshamn
Publicerad: 30 november 2022
När industrialismen mötte bondesamhället i Nynäshamn
Under 1800-talet blir transporterna snabbare. Från Nynäshamn byggs järnväg in till Stockholm. Resan med tåg går mycket fortare än med häst och vagn. När fartygen får motorer istället för segel tar det mycket kortare tid att åka båt från Nynäshamn till Visby också.
Mina Strid mjölkar en ko och Maria Plazikowski tittar på.
Maten kunde åka längre med snabba transporten
Fotografiet nedan är taget i början av 1900-talet i hamnen i Nynäshamn, på Gotlandskajen. Köttet i kylkantinen kommer antagligen från djur som är uppfödda på en gotländsk bondgård och som slaktades på ön innan det transporterades därifrån till Stockholm. De snabba transporterna med motorbåt, tåg och kylkantin gjorde det möjligt att få köttet hela vägen från Gotland till Stockholm innan det hann bli gammalt och dåligt.
En hamnarbetare flyttar en kylkantin på Gotlandskajen i Nynäshamn, 1920-tal.
Lokalproducerad mat utan stora transporter
Fast industrialiseringen är i full gång mjölkar Mina Strid en ko för hand och Maria Plazikowski tittar på. Så här har det sett ut på landsbygden i Sverige i hundratals år. Fotot är taget på 1890-talet i Nynäshamn. Precis här ligger Gotlandshamnen idag.
Vad var en kylcontainer?
“Kött i kyld kantin. Hygienisk transport.” Så står det på den vita kylcontainern på bilden.
Kantinen fungerar som en stor termos. När den är kall och packas med kylda eller frysta livsmedel och is, håller den kylan i upp till två dygn.
Det är ett effektivt, praktiskt och ganska billigt sätt att transportera kylda eller frysta livsmedel på, eftersom det inte behövs någon elektricitet för att hålla den kall.
Hela kon kunde bli mat
För många familjer som bodde på landsbygden var en ko den allra mest värdefulla ägodelen de hade, ända in på 1900-talet. Kon kunde nämligen både ge mjölk, nya kalvar och kött. För många människor var det viktiga livsmedel, som både gick att sälja och äta själv.
När en ko slaktades var det många som behövde hjälpa till. Nu för tiden sker slakten oftast på ett slakteri dit man kör djuren. Tidigare var det vanligare att djuret slaktades hemma på gården. Det mesta av djurets delar blev mat. Tarmarna sköljdes rena och användes som fjälster – korvskinn. Mindre köttbitar och sådana delar av djuret som inte var så fina kunde malas ner för att stoppa korvarna med.
Utan kylskåp är färsk mat en lyx
Innan det fanns moderna kylskåp var det svårt att få maten att hålla sig färsk. Kött går att torka eller röka till exempel, för att det ska hålla längre. Färskt kött var en lyx som kanske bara fanns precis efter slakten.
Moderna tekniker och gamla vanor samtidigt
Under industrialismen utvecklades teknik och transporter som gjorde det möjligt att bevara maten färsk under längre tid och transportera den längre sträckor än tidigare. Men samtidigt som den nya tekniken förändrade människors sätt att hantera och frakta mat, levde det gamla sättet kvar som tidigare hade varit det vanligaste. Långt in på 1900-talet var det vanligt att ha egna djur för delar av sin egen matproduktion om man bodde på landsbygden.
Fundera och diskutera
- På vilka sätt har industrialismen påverkat våra matvanor?
- Är kylkantinen ett modernt eller gammaldags sätt att transportera färskvaror?
- Vilka för- och nackdelar ser du med de två sätten att hantera kött som livsmedel?
- Vilka matvaror som vi äter idag har kommit till Sverige i kylcontainer?
Nynäshamn
Fler bilder från Nynäshamns kommuns historiska bildarkiv
Loket går som tåget!
Publicerad: 30 november 2022
Loket går som tåget!
I slutet av 1800-talet byggdes det järnvägar på flera håll i Stockholms län. Om du tittar nära på fotografiet från Nacka 1893 så kan du se hur stolta personerna är över lokomotivet som snart ska gå på Saltsjöbanan. På det andra fotot drar ett av Roslagsbanans ånglok ett tåg över ängarna i Täby, 1910.
Arbetare vid bygget av Saltsjöbanan, Nacka, år 1893. Loket kommer från Nya AB Atlas i Stockholm.
Roslagsbanan gick från gods- till persontransport
Roslagsbanan byggdes mellan 1885 och 1926. Till en början handlade järnvägen om bättre transporter för jordbruksprodukter, tegel och järn från Roslagen in till Stockholm. Men snart insåg bland annat Carl Robert Lamm att järnvägen också var en fördel för att kunna bygga ett helt nytt samhälle där människor kunde bo. Det blev Roslags Näsby – lugnt och skönt ute på landet men bara en kort tågresa ifrån storstaden Stockholm. Här hade det tidigare varit jordbruksmark, ängar och hagar intill järnvägsspåren, men nu blev det ett nytt stationssamhälle. Fotot på Roslagsbanans ångdrivna tåg är taget precis före Roslags Näsby 1910. Den ena av kvinnorna i ljusa klänningar är Dora Lamm, gift med Carl Robert Lamm.
Dora Lamm och en okänd kvinna intill Roslagsbanan strax utanför Roslags Näsby, Täby, år 1910.
Samhällen växer när avstånden blir mindre
Utan ånglokomotivet hade många av de samhällen som nu finns kring Stockholm inte funnits, eller i varje fall inte sett ut som de gör idag. Samhällen som Viggbyholm, Åkersberga, Saltsjöbaden och Nynäshamn utvecklades allt eftersom avstånden krympte till andra orter i länet. En resa som tidigare tog en hel dag med häst och vagn, kunde med ånglokets hjälp genomföras på mindre än en timme.
Ny järnväg lades över ängar, genom skogar och mellan bondgårdar. Stationer placerades med jämna mellanrum och runt dem byggdes nya samhällen – centralorter och villastäder. Allt färre personer i Stockholms län kom att livnära sig på jordbruk och djurhållning. Men allt fler kunde bo en bit utanför närmaste stad och ändå jobba som tjänstemän och ta tåget till och från jobbet. På så vis bidrog ångloket till urbaniseringen där människor lämnade landsbygden för tätorterna.
Staten ansvarade för att bygga de stora järnvägarna genom Sverige under 1800- och 1900-talet. Men lokala järnvägslinjer byggdes av privata företag, som till exempel Saltsjöbanan och Roslagsbanan. Under första halvan av 1900-talet elektrifierades järnvägarna i hela landet, och fick nya lok som drevs av el från ledningar i luften istället för ånglok som eldades med kol.
Fundera och samtala
- Studera fotografiet från Nacka 1893. Varför tror du att järnvägsarbetarna lät sig fotograferas framför ett lokomotiv? Vilken nymodighet skulle det motsvara idag?
- Studera fotografiet från Täby 1910. Det här fotografiet är taget 17 år senare. Finns det något i bilden som skvallrar om att det är taget senare än det första?
- Ge minst två exempel på hur järnvägen påverkade människors liv i slutet av 1800-talet.
Källmaterial
Fler historiska källor som berör de privata järnvägarna Roslagsbanan och Saltsjöbanan.
Kvinnokamp i Täby
Publicerad: 30 november 2022
Kvinnokamp i Täby
Kvinnoförbunden påverkade politiken mycket under 1900-talet och drev igenom många reformer. Här får du läsa om kvinnokampen i Täby.
Demonstrerande kvinnor på lastbilsflak i Täby 1936.
Fotografiet är taget 1936 – och det är riksdagsval i Sverige det året. På bilden syns socialdemokratiska kvinnor från Viggbyholm och trakten omkring. De håller upp en fana och på lastbilsflaket sitter valaffischer. Det var vanligt med lokala politiska kvinnoföreningar. Kvinnoföreningarna var aktiva både i samband med riksdagsval och mellan valen.
1921 införde Sverige allmän och lika rösträtt. Män och kvinnor röstade för första gången på lika villkor. Men de socialdemokratiska kvinnorna på lastbilsflaket var inte nöjda. De kämpade för fler samhällsförändringar, som ännu inte hade ägt rum.
Socialdemokraternas valaffischer
Affischerna på lastbilen berättar om Socialdemokraternas politik 1936. Ett av budskapet lyder:
”Arbete åt alla – ökad köpkraft”.
Budskap på en av Socialdemokraternas valaffisch
Socialdemokraterna ville att staten skulle få fler att börja förvärvsarbeta och tjäna pengar, både kvinnor och män. Ju fler människor som tjänade pengar, desto fler konsumerade och betalade skatt. Skatten behövdes för att finansiera till exempel barnbidrag och höjda pensioner, det vill säga sociala reformer som Socialdemokraterna ville genomföra.
Socialdemokraterna ville också att staten skulle göra mer för att höja standarden i landets bostäder, och minska trångboddheten. Många arbetarhem var dragiga och orenoverade. Bostadsstandarden var väldigt låg för de flesta arbetare, barnfamiljer och gamla. För de socialdemokratiska kvinnorna var detta en huvudfråga eftersom de ofta tillbringade mer tid i hemmet än vad männen gjorde. Hemmet betraktades vid den här tiden som kvinnans huvudansvar, snarare än mannens.
Politiskt engagemang igår, idag och imorgon
De flesta politiska partierna i riksdagen har särskilda kvinnoförbund än idag, men de hade fler engagerade medlemmar på 1930-talet, när bilden togs. En förklaring är att kvinnors och mäns förutsättningar att skapa och påverka sina liv då var mer olika då än vad de är idag. Kvinnlig rösträtt var fortfarande ganska nytt, men med rösträttskampen bakom sig var det tydligt för många kvinnor att det fanns fler rättigheter att kämpa för. I rutan här bredvid ser du en sammanfattning av de viktigaste sakerna
Kvinnor kämpade och vann
Kvinnoförbunden påverkade politiken mycket under 1900-talet och drev igenom många reformer. Till exempel:
Allmän föräldraförsäkring (rätt till föräldraledighet)
Från 1931 till 1974 fanns en moderskapsförsäkring i Sverige. Ursprungligen benämndes den “Moderskapspenning” och var lika hög för alla kvinnor, oavsett om de förvärvsarbetade eller inte. När den infördes på 1930-talet så förväntades inte mödrar arbeta. Från 1955 blir moderskapspenningen baserad på inkomstbortfall. 1974 infördes istället föräldraförsäkringen som även pappor hade rätt till. Den har sedan dess byggts ut vid ett flertal tillfällen. Införandet av moderskapspenning och allmän föräldraförsäkring har möjliggjort för kvinnor att kunna fortsätta förvärvsarbeta även efter att de blivit förälder.
Allmänt finansierad barnomsorgrnrn
År 1943 beslutar regeringen efter en statlig utredning att förskolor och barnkrubbor (daghem) ska få statsbidrag. år 1975 införs allmän förskola, vilket möjliggjorde för allt fler kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden och utvecklas i sin profession, även efter att de fått barn.
Särbeskattning
År 1971 slopades sambeskattningen och istället infördes särbeskattning. Detta innebär att varje individ beskattas utan hänsyn till någon annan persons inkomstförhållanden. Reformen resulterade i att den parten i ett äktenskap som tjänade minst (oftast kvinnan) inte kom i beroendeställning till den som tjänade mest (oftast mannen). Särbeskattningen gav incitament för många kvinnor att ta steget ut på arbetsmarknaden.
Rätt till preventivmedel och abort
Från 1910 till 1938 var information och försäljning av preventivmedel förbjudet enligt svensk lag. Under 1920-talet och 1930-talet förde liberaler och socialdemokrater en intensiv kampanj för att legalisera preventivmedel, vilket också skedde 1938. Från 1964 blev även p-piller tillåtna. År 1975 infördes rätten till fri abort till och med den 18:e graviditetsveckan. Sammantaget gav dessa lagändringar kvinnor betydande möjlighet till familjeplanering och självbestämmande.
Fundera och samtala
- Vilka likheter och skillnader kan du se mellan ungdomarnas engagemang i artikeln och vad du vet om ungdomars engagemang i samhällsfrågor idag?
- Tycker du att de socialdemokratiska kvinnorna i Viggbyholm verkade engagera sig i viktiga frågor?
- Vilka samhällsfrågor engagerar dig?
Fler kvinnor ur historien
Aktionsgrupp räddar Täbys natur
Publicerad: 30 november 2022
Aktionsgrupp räddar Täbys natur
”Hotad natur!” ropar informationsbladet som vill uppmärksamma alla Täbybor på att det finns planer på en ny väg och ett nytt bostadsområde vid Rönningesjön.
År 1972 bildades en grupp med namnet ”Aktion Rönningesjön”. Gruppen bestod av många olika föreningar i Täby som gemensamt protesterade mot kommunens planer på ett nytt bostadsområde. De ville ha kvar området som ett friluftsområde och skydda Rönningesjön. På kartan ser du de tre förslag till den nya Lötvägen och bostadsområdet Löt. I maj 1973 bjöd gruppen in alla som ville protestera till en marsch genom området.
Affisch om hotad natur vid Rönningesjön, 1972.
Politiskt eller opolitiskt?
Den gula affischen poängterar att ”Manifestationen är helt opolitisk!”. Det betydde att alla var välkomna att protestera, oavsett vilket parti de röstade på. Räddandet av skogen var en fråga som kunde förena människor från olika partier och med olika ideologier. Men det går också att säga att det här är politik, om man med politik menar att påverka. I den svenska demokratin måste kommunerna tala om i förväg för invånarna vilka planer som finns för kommunens utveckling, så att invånarna ska kunna påverka planerna, även när det inte är val.
Rönningesjön är ett tecken på demokrati
Om du har promenerat mycket i vid Rönningesjön så vet du kanske redan hur det gick med planerna. Protesterna ledde till att bostadsområdet Löt aldrig byggdes. Det är ett exempel på hur invånarna i en kommun kan påverka politiken och samhällsutvecklingen ifall många tycker lika och visar det. Mer än 5700 personer skrev på en protest mot bygget år 1973.
Täbys befolkning ökar
Täby och andra delar av Storstockholm har växt under stora delar av 1900-talet. Människor vill bo i eller nära stora städer där det finns jobb. Täby hade nyss varit landsbygd men blev mer och mer en del av staden på 1970-talet.
En annan affisch som kunde ses på anslagstavlor i Täby vid samma tid lockade till en utfrågning av kommunalråd från Täby. Hur många invånare tål Täbys natur? Många Täbybor var oroliga för att kommunens byggande skulle förstöra deras naturområden. Diagrammet ger en bild av folkökningen före 70-talets protester men också av hur det gått sedan.
Mer arkivmaterial från Täby
Lärarmaterial
Drömmar och verklighet i Täbys villakvarter
Lektionsförslag som grundar sig till artikeln "Drömmar och verklighet i Täbys villakvarter". Här kan eleverna även arbeta med motstridiga källor.
Motstridiga källor
Broschyrernas lockande reklambild av att bo i Täby står här i kontrast till fastighetsägareföreningens protokoll som tar upp organisatoriska och praktiska problem som fanns i de tidiga villaförorterna.
Ett sätt att arbeta med detta är att börja studera reklambroschyrerna enligt lektionsförslag 1. Den kontrasterande skrivelsen från Täby fastighetsägareförening är ett långt dokument men eleverna kan själva läsa utdraget sist i texten eller få det genomgånget i helklass.
Därefter kan kungörelsen om avloppsledningar i lektionsförslag 2 användas för att ytterligare konkretisera bilden av villaförorternas problem.
En utvärdering av elevernas kunskaper kan utgå ifrån hur de olika källorna ger olika bilder av levnadsvillkoren i Täby, vad det kan bero på och hur källorna kompletterar varandra. Ingen källa ger hela bilden och historikerns roll blir att värdera källorna och väga dem mot varandra.
Lektionsförslag 1
Låt eleverna studera de olika broschyrerna i sin helhet, antingen indelade i grupper eller enskilt. Redovisa resultaten i tvärgrupper.
Förslag till frågeställningar:
- Vilka fördelar finns att köpa en tomt i området? Gör en så lång lista som möjligt och tävla med en annan grupp. Ta bara med fördelar som står i broschyren.
- På vilka andra sätt försöker man övertala läsaren att köpa en tomt?
- Hur många olika sätt att resa till Stockholm nämns och vilka?
- Varför är broschyrerna fulla med listor över tåg och båtavgångar?
- Vad kostar en tomt ungefär? Vad kostar en tågbiljett?
Lektionsförslag 2
Efter att ha tagit del av texten i artikeln “Drömmar och verklighet i Täbys villakvarter” är det möjligt att fokusera på de problem som villaägarna i Täby listar i utdraget ur sin skrivelse. ”Sanitetsförhållanden” nämns där som ett bekymmer.
För att få en bättre bild av vilka förhållanden det kan röra sig om så kan eleverna studera dokumentet om Avloppsledningar från Täby Hälsovårdsnämnd.
Förslag till frågeställningar
- Vad är det som blir förbjudet? (Att leda ut avloppet i ett öppet dike och att ha ”orenlighet” kvar i diken)
- Vad menas med orenlighet som inte får släppas ut och som måste rensas bort före den 15 maj? (Allt som spolas ner i toaletter, handfat, badkar och köksvasken)
- Vad blir straffet? (mellan 5 och 1 000 kr). Här kan det vara intressant att jämföra böter på 1 000 kr med tomtpriserna som nämns i några av broschyrerna och som ligger omkring 1 500–3 500 kr.
Drömmar och verklighet i Täbys villakvarter
Publicerad: 29 november 2022
Drömmar och verklighet i Täbys villakvarter
Täbys villaområden började växa fram på 1920-talet. På bilderna ser du delar av broschyrer som gör reklam för att köpa en tomt i Viggbyholm, Löttinge, Gribbylund och Näsby Slottspark. Täby var en av flera platser runt Stockholm där det såldes många tomter. Men varför just här och då?
Kommunikationer, natur och ett ordnat samhälle
Alla broschyrer här talar om hur lätt det är att ta sig till Stockholm. Närheten till järnvägsstationer är det viktigaste men båt och cykel nämns också. Det var fortfarande mycket ovanligt med bilar. Tomtförsäljarna beskriver de vackra nya bostadsområdena med trädgårdar, skog, fiske och badsjöar. De lockar också med att det finns ledningar för vatten och avlopp, elektrisk ström och vägar.
Reklam för att köpa villatomt i Täby, 1922 (Täby kommunarkiv)
Stockholm blir fullt
När Stockholms län industrialiserades växte befolkningen från 250 000 personer 1885 till en miljon 1950. I och runt Stockholm fanns arbete som lockade människor från hela landet. Men var skulle alla bo? I Stockholms innerstad trängdes stora familjer i små enrumslägenheter. Det var smutsigt och fanns för lite rent vatten. Vid 1800-talets mitt dog fortfarande vart tredje spädbarn före sin ettårsdag. Då var det många som hellre ville bo i ett eget hus i Täby.
Hur fick man råd med ett eget hem?
Det var flera olika saker som bidrog till att det blev möjligt för fler att bygga ett eget hus.
- Staten lånade ut pengar ur en egnahemslånefond. Det blev lättare att låna och billigare.
- Flera företag sålde prefabricerade hus där väggarna byggdes i fabrik och sedan sattes ihop där huset skulle stå.
- Det blev mindre lönsamt att driva jordbruk. Stora bondgårdar i närheten av städerna kunde istället tjäna mycket pengar på att sälja tomter av sina stora markområden.
- Lönerna höjdes så att fler arbetare och lägre tjänstemän fick pengar över i slutet av månaden.
Missnöje i Täby Fastighetsägareförening
I Täbys kommunarkiv finns en skrift som visar att villalivet inte alltid var lika idylliskt som i broschyrerna. De boende är missnöjda med att det säljs allt fler tomter och att det inte finns någon plan för hur området ska byggas ut. Om det blir fler hus hotas den vackra naturen. Dessutom blir det nödvändigt att bygga ett gemensamt avlopp istället för att leda ut sitt smutsiga vatten i ett dike eller en brunn på tomten.
”Det är ett livsvillkor för Täby villasamhälle att få behålla sin karaktär av trädgårdsstad, varigenom ett för såväl den enskilde som för samhället ruinerande kloaknät blir överflödigt.”
Municipalsamhälle
Fastighetsägarna i Täby vill bilda ett municipalsamhälle. Det var en sorts kommun i kommunen som fanns före 1971 och som bildades på platser med en tät befolkning som ändå inte riktigt var städer. Det var fiskebyar, bruksorter och ofta stationssamhällen. Om Täby skulle bli ett municipalsamhälle så skulle de kunna ta upp skatt och bestämma mer över ortens utveckling.
Här kan du läsa ett utdrag ur skriften där villaägarna listar vad de vill använda skatterna till.
Tomter till salu i Löttinge på 30-talet
Fundera och samtala
- Lovar broschyrerna för mycket eller ger de en realistisk bild av villalivet i Täby?
- Det finns många förklaringar till att Täbys villaområden växer på 20-talet. Hur många kan du återberätta?
- Vad tror du att Fastighetsägarföreningen i Täby skulle ha sagt om de sett Täby idag?
Relaterat arkivmaterial
