Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Sök

Content Source: lanskallan

Tågkrocken

Publicerad: 20 mars 2024

Tågkrocken

Järnvägen gjorde resor och transporter snabbare men det skapade också nya faror.
Tema: Industrialisering Huddinge
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.

Det trasiga loket efter olyckan i Huddinge. I bakgrunden syns döda bron.

Missade stoppsignalen

En lokförare körde den 19 september 1908 ett godståg på väg mot Stockholm. Av någon anledning missade han stoppsignalen vid Huddinge station och körde vidare. Istället för att vänta på det mötande tåget vid stationen så körde han vidare norrut. Tågpersonalen på stationen upptäckte misstaget så de började ropa och vifta med lyktor men föraren hörde och såg det inte. I kurvan efter kyrkan mötte han ett snälltåg på väg mot Malmö. Det var för sent att bromsa och de två tågen kolliderade.

Båda tågen fick mycket stora skador. Flera passagerare och en konduktör skadades men de två lokförarna klarade sig med några skråmor och blåmärken. Eldaren som hade jobbet att lasta in kol i ånglokets motor såg det mötande tåget och hoppade av i farten. Alla överlevde lyckligtvis.

Skrönan om det sjunkna loket

Det cirkulerade länge ett rykte om att det skulle ligga ett sjunket lok norr om Huddinge station. Det är lätt att tänka sig att en sådan skröna hade uppstått efter den dramatiska tågkrocken. I mitten av 1980-talet skulle man gräva ur för ett bygge och då hittade man plåtdelar. Det är okänt om det var ett helt lok eller bara delar från de krockade tågen. Skräpet fick ligga kvar och gjöts in i betong.

När du passerar här med tåget så kan du tänka på att järnvägsspåret vilar stabilt på rester från tågkraschen i sin grav av betong.

En teckning av två tåg som kolliderar på rälsen.

Teckning av tågkollisionen. Olyckan blev en stor nyhet eftersom tågolyckor var något helt nytt.

UPPDATERAD: 3 maj 2026

Fundera och samtala

  1. Skrönan om loket bygger antagligen på tågkraschen i Huddinge. Känner du till andra skrönor eller rykten?
  2. Hur uppstår och sprids skrönor och rykten?

Quiz

Vad vet du om tågkrocken?

Starta quizet

Mer om Huddinge

Källmaterial om järnvägen

Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.
1901
Svartvitt fotografi. En man sitter på gammal perrong med fötterna bredvid rälsen. I bakgrunden stationens väntkur.
Sjutton rallare står uppställda bakom en häst som spänts för ett litet tåg med tre vagnar fullastade med jord och sten. En av rallarna, en ung pojke står på den främsta vagnen och håller hästens tömmar.
Nynäshamn 1901
En svartvit bild av det lilla stationshuset där ett rykande ånglok åker på rälsen bortom huset. Bilden är ett vykort och har en text skriven i nederkanten "Nynäs hafsbad. Järnvägsstationen."
Nynäshamn 1910
Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.
Nacka 1903
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.
Täby 1910
Visa alla bidrag

Nu & då på perrongen i Stuvsta

Publicerad: 20 mars 2024

Nu & då på perrongen i Stuvsta

Två fotografier är tagna på samma plats med ungefär 50 års mellanrum. Vad vet vi om Stuvsta perrong?
Huddinge
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Två bilder av samma plats

De två bilderna ovan är tagna på samma plats med ungefär 50 års mellanrum. Vi vet inte exakt datum för den äldre bilden men det finns en ledtråd på lådan med sand. Det står SL (Stockholms lokaltrafik), så bilden måste vara tagen efter 1964 då det bestämdes att SL skulle ta över passagerartrafiken från SJ (statens järnvägar).

Snabbköp och doktor

Förutom plattformen så ser du ett hus lite till höger om bildens mitt som visar att fotograferna har stått på samma plats. Det var Huddinge kommun som byggde huset. Kommunen ville underlätta för servicen i Stuvsta så de byggde ett hus för en matbutik och en läkarmottagning.

År 1949 var huset klart. Läkare Axelsson flyttade in och öppnade sin mottagning. På bottenvåningen blev det Konsum. Det var Stockholms första snabbköp utanför innerstaden. I ett snabbköp gick du själv och plockade de varor du ville ha och betalade i kassan. Om du istället hade handlat mat före snabbköpens tid så hade du gått fram till expediten som stod bakom en disk. Sedan fick räkna upp alla varor du ville ha. Expediten mätte, vägde och tog betalt. Det gick nog oftast inte så snabbt.

Konsum hade ännu inte flyttat in i det nybyggda huset när detta foto togs år 1949.

Brädgården och Stuvstaleden

Husen som du ser på den äldre bilden är en brädgård, alltså ett ställe där du kunde köpa brädor, plank och andra trävaror. Varorna kom med godståg på järnvägen. Brädgården hade ett eget stickspår där godsvagnarna kunde köra in och lastas av. Stuvstaborna byggde ofta sina egna hus och renoverade dem när det behövdes. Då var det bra att kunna köpa byggvaror på nära håll.

Idag har bilarna tagit över. Brädgårdens tomt har blivit en infartsparkering och en ny bro har byggts. Stuvstaleden går rakt över perrongen. Bilarna på åker över fotografens huvud och fortsätter in i en tunnel på väg mot Huddingevägen bakom fotografens rygg.

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Fundera och samtala

  1. Vad tycker du att de två bilderna berättar om hur samhället har utvecklats?
  2. Vad tror du kommer att ha förändrats på platsen om ytterligare 50 år? Vad kommer att vara sig likt?

Quiz

Vad vet du om Stuvsta centrum?

Starta quizet

Mer nu och då i Huddinge

Trafik

Ett svartvitt foto från en tågperrong. Skylten i perrongens tak lyder: STUVSTA. Ett flebostadshus, några trälador och en villa syns bland snön.
Huddinge 1950 – 1967
En svartvit bild av människor på och runt spåret där ett trasigt ånglok står.
Huddinge 1908
Svartvitt foto av det första eldrivna tåget på Nynäsbanan. En lokförare tittar ut från förarhytten, bredvid tåget står en grupp män.
Nynäshamn 1962
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
Ett svartvitt foto av en buss. En man och en kvinna står bredvid bussen, på främre stänkskärmen står en liten flicka och på motorhuven en schäferhund.
Nacka 1924
Framsidan av en buss. På kofångaren ligger två stora säckar och där sitter också en man iklädd keps, slips, kostym med väst. Längst upp på bussen står linjens nummer och destination. Vindrutan är tvådelad.
Ekerö 1900 – 1949
Nynäshamn 1900 – 1930
En ålderdomlig bil kör genom en helt översvämmad väg över en äng.
Huddinge 1930
Visa alla bidrag

Fullerstagruppen

Publicerad: 14 mars 2024

Fullerstagruppen

Fullersta bio byggdes redan 1933 och är ett vitt hus med putsad fasad i närheten av Fullerstaparken. Till en början låg en biograf på övervåningen och en konsumbutik (mataffär) på undervåningen. I huset har flera olika kulturverksamheter funnits under åren och från 1970-talet och fram till 1990 var Fullerstagruppen baserad där.
Tema: Aktivism Huddinge

Medlemmar i Fullerstagruppen står uppradade utanför Fullersta gård.

En skiva från Fullersta

Fullerstagruppen startade under slutet av 1970-talet när proggen och punken var nya och radikala rörelser. Gruppen höll till på andra våningen i bions tidigare lokaler. En beskrivning av deras verksamhet kan man hitta på omslaget till samlingsskivan ” 302:an från Fullersta – musik från Fullerstagruppen” som kom ut 1980:

”Fullersta är ett ställe där vi sen några år har en allaktivitetsförening. Det kan vara rätt ballt där ibland, folk pysslar med allt möjligt, som vävning, foto, växtfärgning, affischtryckning, elektronikpul, fikande och allt möjligt. Det är öppet hus med fik och ibland musik på söndagskvällarna. Allt detta i syfte att bland annat bryta ned elitkulturens förlamande grepp om befolkningen.”

Fullerstagruppen

På skivan medverkar några band som höll till på Fullersta Bio, bland andra Hela Baletten, Trots Allt och Hela Huset Skakar.

Skivomslag som visar en tecknad bild av en buss och flera bandnamn

Omslag till samlingsskivan 302:an från Fullersta – musik från Fullerstagruppen i Huddinge.

Punken går sin egen väg

De flesta känner nog till att punkare klär annorlunda mot modet i deras samtid. Med hjälp av kläder och musikstil gjorde de uppror mot normer och värderingar i samhället. Om du läser citatet från Fullerstagruppen så ser du att gruppen också var aktiva på andra sätt än att släppa skivor. Punkare och proggare hade en DIY-kultur (do it yourself). De tog det de ville få gjort i egna händer och gjorde det på sitt eget vis. De startade band, arrangerade egna spelningar, gjorde egna tidningar (fanzines) och affischer. De bytte eller sålde kassetter för att sprida sin musik. Några bildade till och med egna skivbolag. Det fanns en demokratisk tanke i DIY-kulturen, att alla skulle få uttryckas sig och spela, sjunga, måla och skriva – inte bara en lite grupp elitmänniskor som gått långa utbildningar.

En plats för unga av unga

På Fullersta bio var det ungdomarna själva som bestämde. Idag finns det inte speciellt många platser kvar där ungdomar helt självständigt styr aktiviteterna men under Fullerstagruppens år i gamla bion var det fortfarande ganska vanligt.

Runt om i Sverige har det funnits många liknande platser där ungdomar har engagerat sig i kulturaktiviteter. Ofta hade de inget stöd från vuxna. Deras aktivism i föreningar och ungdomsgårdar är en viktig del av musikhistorien.

Fullersta bio fotograferad 1985. Foto: Ingvar Lundkvist.

UPPDATERAD: 3 maj 2026

Fundera och samtala

  1. Vad hindrar dig från att skapa kultur idag?
  2. Tror du att den tekniska utvecklingen har gjort det lättare eller svårare att skapa kultur och nå andra med den?

Quiz

Vad vet du om Fullerstagruppen?

Starta quizet

Mer aktivism i Huddinge

Källor som berättar om föreningsliv

En sida ur gammal handskriven årsberättelse med snirklig handstil.
Nynäshamn 1904 – 1905
Gruppbild, de sju orkestermedlemmarna ömsöm sitter, ömsom står uppställda med sina instrument i händerna.
Nynäshamn 1911
Interiörbild, gruppfoto i logens lokal med sittande och stående finklädda kvinnor, barn och män. I bakgrunden banderoll med texten "Från God Wiljas Basar i Nynäshamn 17 18 april 1915".
Nynäshamn 1915
Ett uppslag i liggande format med lista på handskrivna bokningar i snirklig handstil.
Nacka 1912
Ett hus med torn på ett berg.
Nacka 1910 – 1921
Skylt med texten: Vi vill ej se Mälaren genom ett nyckelhål. Inga hus vid Mälaren. Stoppa Byggplanen. Skyltens har en teckning av ett nyckelhål, igenom vilket vattnet skymtar mellan två höghus.
Huddinge 1970 – 1975
12 personer, varav en i barnvagn vid herregårdens flagnade fasad med igenspikade dörrar. Några har satt sig i gräset med kaffetermosar.
Huddinge 1970 – 1975
Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.
Täby 1934
Visa alla bidrag

Nannas bildskatt

Publicerad: 8 mars 2024

Nannas bildskatt

Det har gått flera år sedan Nannas Tingvalls död när hennes son Gunnar gör ett ovanligt fynd uppe på vinden. I en tung, avlång trälåda hittar han något som få andra mammor från den här tiden lämnade efter sig. Något som ger honom möjlighet att blicka tillbaka på tiden innan han föddes. Det var 280 bilder som Nanna hade tagit mellan åren 1905 och 1911.
Sigtuna

Ludvig Richnau spelar grammofon. De dansande personerna är troligtvis Richtenaus dotter och hennes man. Foto: Nanna Tingvall. Sigtuna museum.

Nannas ovanliga bilder

För de flesta är det spännande att se gamla fotografier från föräldrar eller släktingars liv men skatten Gunnar hittade var extra speciell. Den kommer nämligen från en tid när kvinnor inte brukade äga kameror och nästan ingen brukade ta vardagsbilder. Därför kan Nannas fotografier ge oss en ovanlig inblick i hur livet var för en ung kvinna i början av 1900-talet. 

Under 1800-talet uppfanns ny teknik som förändrade människors liv i grunden, till exempel ångmaskinen, elektriciteten, telefonen och kameran. Yrket fotograf uppstod efter hand och påverkades inte av det gamla ”skråväsendets” konventioner. Från ungefär mitten av 1800-talet började därför många kvinnor starta egna fotoateljéer.

Nanna Tingvall självporträtt

Nanna Tingvall, självporträtt. Nanna föddes 1873 och dog 1925.

Ateljéfoto

Till fotoateljéerna kom uppklädda människor för att få sina porträtt tagna. De hade på sig sina bästa kläder och poserade raka i ryggen. Även om det fanns möjlighet att driva företag som fotograf och det var populärt att betala för att få sin bild tagen så var det fortfarande dyr teknik som få personer kunna unna sig att syssla med på fritiden. De som hade råd att köpa kamera och som tyckte att det var rimligt att ta konstnärliga bilder som hobby var oftast män.

Nanna Tingvall arbetade inte som fotograf utan som husföreståndarinna hos sprängmedelsinspektör L. Richnau och hon bröt normer genom att fota på fritiden. Hon tog inte den typen av bilder som fotades i ateljéer på uppklädda personer utan fotade tvätterskor i arbete, sin dansande familj, släktens barn och husdjur mitt i vardagen.

Tvätterskor vid bryggan. Kurre simmar mot kameran.

Tvättbryggan vid Stallgårdsbryggan. "Kurre simmar från höga bryggan". Foto: Nanna Tingvall, 1905. Sigtuna museum

Bilderna glöms och återupptäcks

Nanna slutade fotografera när hon gifte sig och fick barn. Hon packade ned sina bilder, många med anteckningar om motiven, och lådan där de låg glömdes bort. Sen dröjde det till efter hennes död innan Gunnar skulle hitta hennes bilder där uppe på vinden. Nannas gamla trälåda blev till en skattkista full av en ovanlig kvinnas blick på vardagslivet.

Idag finns alla Nanna Tingvalls bilder på Sigtuna museum.

Nanna Tingvall och Ludvig Richnau

Nanna Tingvall och Ludvig Richnau. Foto: Troligen Emma Norrsell, 1907. Sigtuna museum.

Skråväsendet

Skrån var en sorts yrkesspecifika föreningar. De bestämde bland annat vilken utbildning som krävdes för yrket och vilka som fick arbeta med det. Alla hantverkare i Sverige tvungna att vara organiserade i skrån fram till år 1846.

UPPDATERAD: 25 april 2026

Fundera och samtala

  1. Varför tror du att Nanna slutade fotografera?
  2. Finns det några fritidsintressen idag som är ovanliga för antingen tjejer eller killar?
  3. Hur skiljer sig vårt sätt att fotografera idag från Nannas tid?

Quiz

Vad vet du om Nanna och hennes bilder?

Starta quizet

Bilder som berättar

Fler bilder av och med Nanna

1905
1908
1904
1906
1907
1908
Sigtuna 1907
Visa alla bidrag
5 Teman 179 Artiklar 716 Arkivmaterial 94 Lärarmaterial

Länskällan

Lokal historia i Stockholms län

Länskällan bygger på arkivmaterial från kommuner och hembygdsföreningar i Stockholms län. Genom Stockholms läns museum ger Länskällan dig lokal historia som berättar om platsen du bor på. Läs mer om Länskällan

Vill du ta emot nyheter och information om Länskällan?
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev →

Bidra till Länskällan

Din kommun kanske inte är med i Länskällan ännu? Eller vill du tipsa om någon händelse, person eller lokal historia som du tycker ska finnas med i Länskällan?

Bidra med material