Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Sök

Författare: Mats Nilsson

Nu & då på tåget till Nynäshamn

Publicerad: 9 juni 2023

Nu & då på tåget till Nynäshamn

Kliv ombord på pendeltåget till Nynäshamn och gör en resa i fantasin. Hur var det att åka med Nynäsbanan för 100 år sedan?
Tema: Industrialisering Nynäshamn
Visa tillhörande Lärarmaterial
Dra i reglaget i bilden och upptäck hur inredningen på tågen har förändrats.
Laddar bildjämförelse…

Höga hastigheter

År 1909 var det inspektion av den åtta år gamla Nynäsbanan. Spåren var i gott skick och tågbolaget fick tillåtelse att höja farten från 30 km/h till 90 km/h. Det var rekordsnabbt och nästan samma fart som idag.

Starka ljud

Tänk dig hur du sitter på de hårda träsätena med din pappersbiljett i handen och väntar på konduktören. Han kontrollerar din biljett och ropar ut vilken nästa station är. Han får höja rösten rejält för det dundrar från loket och rälsen när tåget susar fram genom Södertörn.

Svartvit interörbild som visar vagnens stolar som står löst på golvet, hatthyllorna, gardinerna och en träpanel på väggen av vagnens kortända.

Med en dyrare biljett kunde du välja att resa i en sån här andraklassvagn.

Nya och gamla material

Titta på dörrarna i de gamla vagnarna! De liknar dörrarna i ett hus. Det mesta av vagnens insida är gjort av trä, glas och metall. Idag finns många fler material att välja på. Olika former av plast blev vanligt efter 1950-talet. Nästan allt i den moderna vagnen är plast. Det finns plast i väggar, golv, tak, fönster, lampor och säten. Plast är ett ganska lätt material. Därför är det vanligt i fordon, till exempel bilar och tåg. Plastmaterial är lättare och billigare än metall och lättare att forma än trä eftersom det kan gjutas till olika former.

En bekväm resa?

De nya pendeltågen X60 har bra ventilation och luftkonditionering. Temperaturen är behaglig året om och luften frisk. I de äldre vagnarna fanns istället gardiner att dra för när solen gassade. Om det blev för varmt kunde du öppna ett fönster.  Eller om du ville vädra ut cigarettrök. Rökning var nämligen tillåten i hela tåget och väldigt många var rökare på den tiden. Det sitter askkoppar under varje fönster för att ingen ska kasta ut fimpar och råka starta en brand.

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Fundera och samtala

  1. Finns det fler fördelar med att använda plast i en tågvagn?
  2. Tänk ut ett par saker i ditt hem som är gjorda av plast och fundera på varför de inte är gjorda av trä eller metall istället.

Quiz

Vad minns du av texten?

Starta quizet

Mer nu och då

Arkivbilder från Nynäsbanan

Sjutton rallare står uppställda bakom en häst som spänts för ett litet tåg med tre vagnar fullastade med jord och sten. En av rallarna, en ung pojke står på den främsta vagnen och håller hästens tömmar.
Nynäshamn 1901
Ett ånglok står på spåret som skär genom en tallbevuxen ås. På tågets lastvagnar och framför loket står ett fyrtiotal arbetare uppställda för fotografering. Bildnummer: 38
Nynäshamn 1900
Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.
Nynäshamn 1910
Nynäshamn 1900 – 1930
Visa alla bidrag

Nu & då i Finntorp

Publicerad: 24 maj 2023

Nu & då i Finntorp

Fyravåningshusen på Gamla Värmdövägen i Finntorp är sig ganska lika 70 år efter att de byggdes. Men livet man lever där verkar ha förändrats en hel del. Häng med och se vad bilderna berättar!
Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Husen i backen var nybyggda när fotot togs 1954. De är sig ganska lika 2022 men till höger i bilden har staketet mot skogen försvunnit. Där byggdes några år senare Bergåsens fyra höghus med bostäder, affärer, kontor och garage. Kommunen byggde stora hus så att invånarna skulle ha nära till både arbetsplatser, affärer och nöjen. Finntorp kunde ha blivit hela Nackas centrum. Men planera ändrades på 1980-talet och centrum flyttades längre österut.

…nya levnadsvanor

Det är ganska lätt att se att människorna på den svartvita bilden är från en annan tid. På 1950-talet hade nästan alla män hatt. Det fanns inga färglada dunjackor. För vuxna var det rock eller kappa som gällde. Pojken i förgrunden har mössa med öronlappar, stickade vantar och en fin ryggsäck i läder.

Personerna på bilden verkar inte vara så bekymrade över att stå på vägbanan. År 1954 fanns det ungefär 60 000 personbilar i hela Stockholms län. År 2022 var antalet mer än 16 gånger så många: 965 722 bilar. Inte en enda bil och ingen trafikskylt har fastnat på den äldre bilden. Hur många ser du på nutidsbilden?

Den äldre bilden visar också fyra skyltar som var typiska för den tiden. Ofta lyste de av neon på kvällarna.

Butiker och service nu och då
Här kan du se hur utbudet i fyrvåningshuset har förändrats under åren.

År 1954

Stadsbibliotek, post, Ragnarssons möbler, fiskaffär och en fruktaffär.

År 2022

Blomsterhandel, skönhetssalong, thaimassage och sushibar.

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Fundera och samtala

  1. Vad tror du skulle vara mest annorlunda i ditt liv om du levde 1958?
  2. Var stadsmiljön i Finntorp bättre på 1950-talet än i dag tycker du?
  3. Vilka fler skillnader kan du hitta mellan bilderna i artikeln?

Quiz

Vad vet du om skillnaden mellan 1950-talet och idag?

Starta quizet

Mer nu och då

Nu & då på torget i Finntorp

Publicerad: 24 maj 2023

Nu & då på torget i Finntorp

Det lilla torget i Finntorp är sig ganska likt men bostäderna runt omkring är nya precis som människornas sätt att leva.
Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Nya hus med plats för fler

Det röda huset längst till höger i bild gör att vi kan se att bilden är tagen på samma plats. Bänkarna, planteringarna i sandsten och ett gjutjänsstaket längst bort på torget verkar också ha överlevt årtiondena. De tre trähusen i bakgrunden har rivits. De nya husen i betong byggdes 1965 och gav plats för många fler boende i stora moderna lägenheter. De nya husen har också plats för fler butiker än ”Skor och läder”.  

Hemmafruar och snabbmat

När bilden 1958 togs var det sommar och fler barn och mammor med barnvagnar fastnade på bilden. Sådana barnvagnar hittar du bara i antikaffärer idag! Då var det fortfarande vanligt att kvinnor var hemma med barnen på dagtid istället för att lönearbeta. På den moderna bilden är det tomt på folk, men så är det också vinter.

Snabbmat kan du få både på 1950-talet och idag. Den lilla korvkiosken har växt lite och övergått till wok, mat som var helt okänd i Sverige före 1980-talet.

Fundera och samtala

  1. Vad tror du att kommer att säljas på torget om 60 år? Wok, korv eller något annat?
  2. Vilka drivkrafter kan ha legat bakom förändringarna i Finntorp?

Quiz

Vad vet du om torgets förändringar

Starta quizet
UPPDATERAD: 24 juni 2026

Nu & då

Maria Palmqvist, en hjälte i Tyresö

Publicerad: 24 maj 2023

Maria Palmqvist, en hjälte i Tyresö

Vad gör du när du ser två främmande personer gå igenom isen och hamna i vattnet? Om isen är så svag är ju risken stor att du själv trillar i det iskalla vattnet om du försöker ta dig ut dit. Kanske riskerar du att dö själv. Men om du låter bli kanske två personer dör istället. Ett moraliskt dilemma.
Tema: Aktivism Tyresö
Visa tillhörande Lärarmaterial
Civilkurage

Kurage betyder mod. Om du civilkurage är du en modig samhällsmedborgare. Du vågar säga din åsikt eller agera, även om det leder till svårigheter för dig själv. Du tänker mer på vad som är rätt än på att skydda dig själv.

Isen sprack!

Maria Palmqvist visste också hur svaga isar fungerar. Den 16 februari 1919 var hon ute på Kyrkviken i Tyresö och åkte skridskor. En bit längre bort åkte ett par personer spark ute på isen. Plötsligt sprack isen under dem och det bildades en vak. Mannen och kvinnan på sparken hamnade i det iskalla vattnet.

Riskera livet för andra?

Maria Palmqvist såg och hörde vad som hände. Hon var gymnastiklärare och visste garanterat hur svaga isar fungerar. När isen har brustit en gång är det stor risk att den fortsätter att spricka om man närmar sig kanten. Så, om hon försöker att hjälpa de båda främlingarna som hamnat i vattnet, kan det hända att hon själv råkar illa ut. Och om hon inte gör någonting kommer de båda andra säkert att drunkna.

Som tur är hade Maria Palmqvist civilkurage. Hon vågade att göra det rätta, trots att det innebar en risk för henne själv. Hon hjälpte de båda sparkåkarna upp ur vattnet. Alla tre klarade sig.

Belöning till en hjälte

1920 skriver länsstyrelsen till regeringen om Maria Palmqvists hjältedåd. Länsstyrelsen vill att hennes insats ska belönas av civilministern, speciellt eftersom hon gjorde det med fara för sitt eget liv.

Allt står att läsa i en liten i artikel i Dagens Nyheter, 28 januari 1920.

Tidiningsurklipp bestående av ett porträtt av en kvinna.

Maria Palmqvists bild i tidningen Dagens Nyheter 1920.

UPPDATERAD: 10 maj 2026

Fundera och samtala

  1. Hur hade du tänkt och gjort i Maria Palmqvists situation?
  2. Varför ville länsstyrelsen belöna Maria Palmqvists mod?
  3. Vad berättar den här korta nyhetsartikeln om människor och samhället 1919–1920?

Quiz

Vad vet du om hjälten Maria?

Starta quizet

Mer om handlingskraftiga kvinnor

Arkivmaterial från Tyresö

Tyresö 1906 – 1906
Svartvitt fotografi, stort trähus, i bakgrunden vy över vatten.
Tyresö 1940
Svartvitt fotografi, stort trähus i skogsbacke.
Tyresö 1933
Gammal handritad karta.
Tyresö 1906
Vy från hög höjd över vatten till vänster och land till höger där några hus syns i mitten, bland dem långa lador och ett vitt hus på en höjd. I bakgrunden skymtar en vit byggnad längst in i viken.
1880 – 1930
Gammal handritad karta.
Tyresö 1748
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806
Visa alla bidrag

Anna Johansson-Visborg och semesterbyn

Publicerad: 24 maj 2023

Anna Johansson-Visborg och semesterbyn

En bryggeriarbetares kamp för schyssta arbetsvillkor ledde henne till att starta en hel semesterby i Nacka.
Tema: Aktivism Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Tidningartikeln har två bilder, en av Anna Johansson-Visborg och en av Harriet Wallbom. Rubriken lyder: Det började med en envis kvinnas kamp för bryggeriarbeterskornas rätt. Arbetarkvinnornas semesterby Visborgs minne har fyllt 50 år.

"Arbetarkvinnornas semesterby Visborgs minne har fyllt 50 år". Artikel i Dagens Nyheter, 14 juni 1978.

Tidningen berättade att semesterbyn fyllde 50 år

Den 14 juni 1978 skrev Dagens Nyheter (DN) att “Arbetarkvinnornas semesterby Visborgs minne har fyllt 50 år”.

I tidningsartikeln kan vi läsa att semesterbyn består av enkla stugor som går att hyra några veckor på sommaren. Stugorna ligger vid Skurusundet i Nacka. Det är bara kvinnor med låg lön som får hyra dem. Det bestämde nämligen Anna Johansson-Visborg när hon lät bygga semesterbyn 1928.

Artikel i Dagens Nyheter Sydost, 14 juni 1978.

Bryggeriarbeterskan som kämpade för jämställdhet

DN beskriver Anna Johansson Visborg som ”ett geni på att organisera och entusiasmera alla för sina idéer”. Anna Johansson-Visborg jobbade som bryggeriarbeterska i Stockholm. De kvinnliga arbetarna tjänade mindre än sina manliga kollegor. Bryggeriarbetarnas fackförbund ville inte kämpa för att höja kvinnornas löner. Då startade Anna Johansson-Visborg en egen avdelning, där bara kvinnor fick vara med. På så sätt kunde de kvinnliga arbetarna jobba mot de orättvisa villkoren och för större jämställdhet med männen på arbetsplatsen. 1928 fick arbetarna rätt till en veckas semester vid midsommar.

En kvinna sitter på en stol.

Fotot på en ung Anna Johansson är taget på 1900-talets första tio år och finns med i "Festskrift tillägnad Anna Johansson-Visborg" som gavs ut 1946.

Fattiga behöver också åka bort på semestern

Så här tänkte Anna Johansson Visborg: Bra att alla får rätt till semester, men ensamstående kvinnor som tjänade dåligt kan ändå inte åka någonstans. Semesterresor kostar ofta ganska mycket pengar. Så hon lät bygga stugor som låg nära Stockholm, hade låg hyra och som bara fattiga arbetarkvinnor fick boka. Anna Johansson-Visborg startade stiftelsen Visborgs minne, en sorts förening som skulle driva semesterbyn och se till att allt fungerar.

I tidningsartikeln står det att ”stugorna och rummen ska hyras ut till kvinnor och deras familjer till lägsta möjliga kostnad”. Det betyder att stiftelsen alltid har dålig ekonomi och att alla som jobbar med semesterbyn gör det gratis. Ordföranden till exempel:

Det är så fint att ha så många vänner omkring sig att jag gärna jobbar gratis.

Harriet Wallbom
Kuriosa om Anna

Anna Johansson gifte sig med Sven Wisborg och tog hans efternamn samtidigt som hon behöll sitt flicknamn. Makarna stavade det gemensamma namnet olika resten av sina liv, han med det dubbla W och hon med det enkla V.

Anna Johansson-Visborg var också känd som Bryggar-Anna.

UPPDATERAD: 23 maj 2026

Fundera och samtala

  1. Anna Johansson-Visborg såg att många av de kvinnliga bryggeriarbetarna inte kunde åka på semester, trots att de fick rätt till det 1928. Därför byggde hon semesterbyn och bestämde uthyrningsregler som skulle hjälpa just de kvinnorna. Vilka andra saker kan hjälpa fattiga och lågavlönade kvinnor att åka bort på semestern?
  2. Stiftelsen Visborgs minne och semesterbyn vid Skurusundet i Nacka finns fortfarande kvar. Behövs den fortfarande? Varför i så fall?
  3. Källkritik: Vilka nackdelar kan du se med att använda en tidningsartikel från 1978 för att berätta historien om semesterbyn Visborgs minne? Vilka styrkor har tidningsartikeln från 1978?

Quiz

Vad minns du om texten?

Starta quizet

Porträtt av en fattig man

Publicerad: 24 maj 2023

Porträtt av en fattig man

Porträtt av en fattig man

Många människor på 1800-talet levde fattigt. De som inte kunde arbeta och inte heller hade någon släkt som försörjde dem kunde bo i en fattigstuga. Här får du lära känna fattige Lasse Gobort, ett riktigt "original".
Tema: Demokratisering Nynäshamn

En originell person

Mannen på bilden hette Lasse Gobort och var en person som många i Ösmo kände igen i slutet av 1800-talet. Han vandrade runt mellan gårdarna med sin käpp och säck, som du ser på bilden. Om du tittar noga så kan du också upptäcka vad han har på fötterna. Det är inga riktiga skor, utan ett par breda träbitar med fastspikade läderbitar. De är fastknutna på fötterna med trådar.

”Ett original” kallades ibland sådana personer förr. Ett original är en ovanlig person. De flesta av oss är ganska lika, som kopior, men ett original har ingen kopia – hen är originell. Kunskapen och förståelsen för människor med avvikande beteende var mindre förr. Psykiskt sjuka eller funktionsnedsatta kallades ofta nedlåtande för byfånar.

Ett porträttfotografi av man med långt skägg sitter på en stol.

Fotot är från 1880-talet, fotografens namn står på fotografiet.

Lasse Goborts levnadsöde

Gobort föddes år 1821 och hade inte alltid varit hemlös. 1838-1847 bodde han på torpet Fullbro i Sorunda. Torpet var områdets båtsmanstorp. En båtsman var en soldat som när som helst skulle vara beredd att hoppa in i flottan. Båtsmannen fick ett litet hus att bo i, lite jord att odla och ha djur på och en liten lön.

Ordförklaringar

Socken: En socken var ett område med en gemensam kyrka. Innan det fanns kommuner var Sverige indelat i socknar.

Flotta: Den del av armén som strider i båtar på vattnet kallas flottan.

Vem tog hand om fattiga förr?

Många människor på den här tiden levde fattigt. De flesta bodde på torp eller på gårdar, där man antingen hade sin familj eller bodde och arbetade som dräng eller piga. De som inte kunde arbeta och inte heller hade någon släkt som försörjde dem kunde bo i en fattigstuga. Där samsades gamla och personer med funktionsnedsättning och fick hjälp av byn och kyrkan att överleva. Det var länge kyrkan som hade ansvaret för gamla, funktionshindrade och barn som inte hade någon familj. I mitten av 1800-talet bestämde staten att socknen och senare kommunen skulle ta över ansvaret för de fattiga.

Kringvandrande fattiga

Det fanns också människor som inte hörde hemma någonstans. För Lasse Gobort var det så. Hans tjänst som båtsman försvann. Då tog han tillfälliga jobb i jordbruket i Ösmo. När han blev äldre och svagare vandrade han runt och tiggde. En likhet mellan hemlösa och fattiga idag och på 1800-talet är att det finns en del som inte kan eller vill ta emot den hjälp som staten ger.  

Två källor som berättar om Lasse Gobort

Lasse Gobort finns med i flera olika källor. I boken Folklivsskildringar i Ösmotrakten från 1932 berättar författaren Viktor Pettersson att Gobort behandlades illa av många i Ösmo. De söp honom full och spelade honom andra elaka spratt. Ingen satte stopp för pojkar som mobbade honom. ”Råheten och fräckheten florerade mer fritt och öppen förr” står det i boken.

Den kända författaren Ivar Lo-Johansson skriver också i en bok om sin uppväxt på Södertörn att ”Gobert hade dött en ömklig död efter det att pojkarna på Djurnäs kört en vass stör genom grenen på honom.” Vi vet inte om det verkligen var så Gobert dog, enligt andra källor dog han av ålder på ett sjukhem. Men det talar ändå för att det hände att människor som inte passade in behandlas illa.

UPPDATERAD: 16 maj 2026

Fundera och samtala

  1. Vilka likheter och skillnader ser du mellan att vara fattig på 1800-talet och idag?
  2. Vad tror du var sanningen om Goborts död? Varför tror du det?
  3. Det är ganska lätt att bli igenkänd om man inte klär sig och beter sig som alla andra. Är det bra eller dåligt? Är det någon skillnad idag och förr?

Quiz

Har du hängt med i texten?

Starta quizet

Skit i diket spred sjukdomar

Publicerad: 23 maj 2023

Skit i diket spred sjukdomar

Tema: Industrialisering Täby
Vad behövs för att ett nytt samhälle ska fungera? Vägar så klart, för att kunna ta sig fram till den nya huset. Kommunikationer är också bra, som buss eller tåg. Om det finns barn måste det också finnas en skola. Mataffär är också viktigt, precis som tillgång till rent vatten och fungerande avlopp.

Den 27 april 1920 bestämde Täby Hälsovårdsnämnd att alla hus i kommunen behövde fungerande, slutet avlopp. Diskvatten, kiss och bajs och allt annat som går att spola ned får inte hamna ute i naturen. Det måste fångas upp i en speciell avloppsbrunn på tomten. Senast den 15 maj, bara tre veckor senare, skulle alla husägare se till att avloppet inte ledde rakt ut i ett dike bara. Den som bröt mot de nya reglerna kunde få mellan 5 kronor och 1000 kronor i böter.

Risk för sjukdomar och epidemier

Det var förstås inte bra att smuts och skräp hamnade ute i naturen. Det ökade till exempel risken för att sjukdomar skulle spridas. Hälsovårdsnämnden var en del av kommunen som ansvarade för att hälsovård och hygien fungerade. Två månader innan hälsovårdsnämnden krävde att villaägarna skulle ordna sina avlopp, hade de kommit med ett annat meddelande:

Scharlakansfeber och difteri – smittsamma och dödliga sjukdomar – spreds i Täby. Den som blev sjuk skulle hållas isolerad, och alla nya sjukdomsfall skulle anmälas till hälsovårdsnämnden. Människor skulle undvika folksamlingar och undvika att barn från olika familjer lekte med varandra. Den som bröt mot de här reglerna kunde också få böter, mellan 5 och 1000 kronor. Precis som för avloppet.

Kungörelse angående avloppsledningar inom Täby, Näsby och Viggbyholms villasamhällen. Jämlikt paragraf 53 i Hälsovårdsstadgan av den 19 juni 1919, och med stöd av paragraf 49 samma stadga, förbjudes härmed användandet av sådan avloppsledning, som utmynnar i öppet dike. Avloppsledning skall istället före 1 juli 1920 ledas till en sluten uppsamlingsbrunn, som skall vara så beskaffad att den ej genomsläpper orenligheten. Råd och upplysningar angående sådan uppsamlingsbrunns anläggande och utförande lämnas i Täby av E. Lindroth, i Näsby av A Åkesson och i Viggbyholm av Th Andersson. Där avloppsledning nu utmynnar i öppet dike, ålägges respektive tomtägare att omedlebart, senast före den 15 maj detta år, rensa diket samt borföra där befintlig orenlighet. Uraktlåtenhet att ställ sig ovanstående förbud och åläggande till efterrättelse medför, enligt Hälsovårdsstadgans paragraf 52, böter från 5 till och med 1000 kronor. Täby den 27 april 1920. Undertecknat Täby Hälsovårdsnämnd, Elis Lindroth, ordförande.

Efter 1920 blev det förbjudet att ha avloppsrör som gick rakt ut i Täbys diken.

Ett gulnat dokument.

Hälsovårdsnämndens meddelande om epidemier i Täby 1920.

UPPDATERAD: 23 maj 2023

Mer om hygien förr

Historiska källor som berättar om Täbys urbanisering

Reklam för att köpa tomter i Viggbyholm, Täby 1922
Täby 1922
Karta som beskriver Näsby sportstad. Texten lyder: Ovanstående plankarta över Näsby Sportstad utvisar ett förslag att å Näsby på ett särskilt lämpligt område med areal av över 60 tunnland skapa en sportanläggning av för Sverige enastående dimensioner. Förslaget upptager, utom ett antal privata lek- och sportplatser för skolor eller idrottsklubbar, ett stadion med fotbollsplan av internationellt mått samt ett allmänt sportfält, 450 meter långt och 300 meter brett (areal över en och en halv million kvadratfot). Dessutom finnes plats reserverad för större klubbhus med tennisbanor. Utmed sportfältet försäljas ett mindre antal tomter till skolor, idrotts- och tjänstemannaföreningar för uppförande av sportstugor.
Täby 1926
Reklam för att köpa villatomter i Löttinge Täby 1930-tal
Täby 1930 – 1939
Reklam för att köpa villa tomter i Viggbyholm, 1922.
Täby 1938
Visa alla bidrag

Vad ser man från en lyftkran i Nacka?

Publicerad: 23 maj 2023

Vad ser man från en lyftkran i Nacka?

I kranförarens dagbok kan vi läsa om hur en arbetare upplevde att samhället i Nacka förändrades.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial

Lambert skrev dagbok och körde kran

Lambert Wahlberg jobbade som kranförare. Traverskranen som han styrde satt fast på balkar uppe i taket på Dieselverkstaden i Sickla. Den kunde åka fram och tillbaka längs balken, men inte svänga.

Lambert Wahlberg såg en hel del från sin arbetsplats där uppe under taket, 20 meter upp i luften. Under de 39 år han jobbade som kranförare skrev han dagbok om sin vardag på Atlas Copcos monteringsfabrik i Dieselverkstaden och om sin fritid. 

En dagbokssida skriven med blått bläck på linjerat papper.

Odaterad dagboksanteckning av Lambert Wahlberg, 1928-1978.

Förändringar i samhället

I dagboken syns lite av de stora förändringarna i samhället under mitten av 1900-talet: När arbetsvillkoren blev bättre och människor fick bättre ekonomi var det många fler som hade råd att skaffa en egen bil till exempel. Nya stora bilvägar byggdes över hela landet. I Nacka drog bland annat Järlaleden fram:

Invid Planiavägen rasslar maskiner och i sikten över sjön med kyrkan i bakgrunden syns gråa stenvallar på vilka Järlaleden skall gå fram. En mudderskopa schaktar upp fet dy och lastbilar transporterar fram sprängsten som tippas av vid vägbankarnas slut. Ännu finns ett ca 10 m brett sund mellan dessa. [—]

Lambert Wahlberg

50 år på samma fabrik

Lambert Wahlberg arbetade på Dieselfabriken i Sickla under 50 år. Han började på fabriken 1928 när han var 15 år gammal. Under den stora finanskrisen på 1930-talet var han arbetslös och jobbade med annat i några år, men sedan fick han jobb på Atlas Copco igen. Lamberth Wahlberg arbetade både som borrare och svarvare på fabriken men de sista 39 åren jobbade han som förare av den stora traverskranen uppe i taket.

Personbeskrivning över Lambert Wahlberg.

Foto av Lambert Wahlberg på baksidan av den bok som Atlas Copco gav ut med stora delar av Wahlbergs dagböcker.

UPPDATERAD: 23 maj 2026

Fundera och samtala

  1. Dagböcker är bra historiska källor för att det är en person som själv skrivit ner sina tankar eller saker hen varit med om. Vilka nackdelar kan det finnas med berättelser som personer själva har skrivit ned om sitt liv?
  2. Lambert Wahlbergs dagbok finns sparad i Nacka lokalarkiv. Vilka spår kommer du att lämna efter dig om dina tankar och upplevelser?

Quiz

Vad minns du om texten?

Starta quizet

Mer om dagböcker

Historiska källor från Nacka

Barn och kvinnor på ett torg med planteringar och bänkar. I bakgrundens syns tre trähus, ett ligger på en kulle och har fyra våningar och ett torn. De andra ligger mot gatan i torgets fond. Det ena huset har fyra garageportar mot vägen och det andra har en skylt där det står "skor" och "läder".
Nacka 1958
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
Svartvitt fotografi, två kvinnor stryker och hänger tvätt i tvätteriet.
Nacka 1962
Visa alla bidrag

Nu & då vid fotostudion i Ektorp

Publicerad: 9 maj 2023

Nu & då vid fotostudion i Ektorp

Den här artikeln handlar om Nacka Foto som låg på Duvnäsvägen 4 nära Ektorp centrum 1958.
Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Fotobutiken på Duvnäsvägen

På Duvnäsvägen 4 nära Ektorp centrum ligger det idag en fotoateljé. Här fanns det redan på en 1950-talet parfymaffär, frisersalong, möbelaffär och Nacka Foto. Fotografen som drev Nacka Foto då hette Eric Ericsson och han var också grundare till Nacka lokalhistoriska arkiv. Som du kan se på det nyare fotografiet finns det fortfarande en fotograf som arbetar i huset men de andra butikerna har under årens lopp försvunnit.

Ett svartvit foto av Ericsson med vit skjorta, fluga, glasögon och välfriserat hår som riktar kamerautrustning mot en bild på bordet. Två lampor lyser på motivet men vinkeln gör det svårt att urskilja.

Eric Ericsson som hade fotoaffären startade också en hembygdsförening och Nacka lokalhistoriska arkiv.

Grannar har kommit och gått

Även om bilderna visar ett hus som är sig likt har platsen förändrats mycket. Precis bredvid låg tidigare ett hus byggt i början av 1900-talet med en järnaffär och senare pizzeria. Det huset, som låg till höger just utanför bild, förstördes i en brand 2020 och behövde rivas. Utsikten från affären ändrades mycket också på 1970-talet då hela Ektorp centrum byggdes på andra sidan gatan.

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Fundera och samtala

  1. Vilka anledningar finns det till att en stadsdel förändras?
  2. Tycker du att de hus som finns där du bor borde bevaras eller bytas ut?
  3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att hus rivs och nya kommer till?

Quiz

Vad minns du om fotostudion?

Starta quizet

Mer Nu och då

Nu & då – Ceylonbiografen

Publicerad: 8 maj 2023

Nu & då – Ceylonbiografen

Biografen i Finntorp invigdes 1958 men fick snabbt konkurrens av andra sätt att se film på.
Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Te gav namn åt biografen

Ceylon är en särskild sorts te och det är den som har gett biografen sitt namn. På Värmdövägen 115 fanns nämligen ett hus som kallades Ceylon-villan. Anledningen till att huset kallades så var att där bodde en sjökapten som importerade te från ön Ceylon, eller Sri Lanka som vi säger idag. Huset revs för att ge plats åt de moderna hus som byggdes runt Finntorps centrum i början av 1950-talet.

Ett svartvitt foto av två äldre hus. Till höger ett stort hus med fem våningar, till vänster ett mindre hus som ligger uppe på en brant klippa.

Ceylonvillan till vänster. Här kör man idag upp till Finntorp från Gamla Värmdövägen.

Biografdöden

Biografen i Finntorp öppnade under den tid då det fanns som allra flest biografer i Stockholm. Bara i innerstaden fanns det 110 stycken år 1943. Att gå på bio var det enda sättet att få se rörliga bilder. Men på 1960-talet skaffade fler och fler svenskar en TV och kunde se film och andra program hemma. Det ledde till att biograferna sålde färre biljetter och många fick lägga ner. Tidningarna kallade detta för biografdöden och den drabbade även Ceylon som stängde år 1968.

Biografens fasad har en undre del som är inskjuten och en övre del som är en stor, vit slät yta med texten CEYLON i högra hörnet.

Biografens sparsmakade funkisfasad, 1958, samma år som den öppnade.

UPPDATERAD: 24 juni 2026

Fundera och samtala

  1. Hur ofta ser du film på bio eller på TV?
  2. Biografdöden är ett exempel på när en teknik (bio) får konkurrens av en ny (TV). Kan du komma på fler historiska exempel?
  3. Finns det något mer i bilderna som visar att det skiljer 64 år mellan dem?

Quiz

Vad vet du om Ceylonbiografen?

Starta quizet

Mer Nu och då

5 Teman 175 Artiklar 700 Arkivmaterial 87 Lärarmaterial

Länskällan

Lokal historia i Stockholms län

Länskällan bygger på arkivmaterial från kommuner och hembygdsföreningar i Stockholms län. Genom Stockholms läns museum ger Länskällan dig lokal historia som berättar om platsen du bor på. Läs mer om Länskällan

Vill du ta emot nyheter och information om Länskällan?
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev →

Bidra till Länskällan

Din kommun kanske inte är med i Länskällan ännu? Eller vill du tipsa om någon händelse, person eller lokal historia som du tycker ska finnas med i Länskällan?

Bidra med material