Nacka kvarn
Vattenrännor vid Nacka ström 1886.
Vad berättar fotot?
Fotografierna från kvarnen i Nacka ström togs 1886, för omkring 140 år sedan. Vi kan se hur man har byggt dammar i strömmen och hur vattnet leds i olika rännilar och akvedukter, konstruerade av träbjälkar. Det gällde att ta tillvara på så mycket som möjligt av den kraft som uppstod då vattnet forsade ner för strömmen.
Vattenkraft – naturens motor
Nacka ström består av vatten som rinner från Dammtorpssjön till Järlasjön, en fallhöjd på 18 meter. Förr var strömmen betydligt kraftigare än i dag och bestod av flera vattenfall. Redan på 1500-talet började människorna använda vattenkraften för att driva kvarnar och verkstäder i området. Genom vattenhjul omvandlades vattnets rörelse till kraft som kunde sätt tunga kvarnstenar i rörelse eller få stora hammare eller sågar att arbeta. Det var denna tillgång till vattenkraft som gjorde platsen så attraktiv för tidig industri.
Nacka kvarn och arbetet
Nacka kvarn var en mjölkvarn. Här maldes säd till mjöl som sedan transporterades vidare till bagare i Stockholm. Transporterna skedde via sjöar och vintertid även över isarna. Runt kvarnarna växte ett litet samhälle fram. Kvarngården från 1787 är områdets äldsta bevarade hus och där bodde mjölnare och andra arbetare. Arbetet vid kvarnen var fysiskt krävande och beroende av naturen. Vid lågvatten eller torka kunde verksamheten stanna av.
Flera industrier före industrialiseringen
Nacka kvarn var bara en del av den verksamhet som fanns längs Nacka ström. Här anlades på 1500-talet även en hammarsmedja på initiativ av Gustav Vasa. Senare tillkom krutkvarnar, mässingsbruk, pappersbruk, valkkvarnar och fler mjölkvarnar. Under lång tid arbetade omkring 50 personer med olika uppgifter i området. Detta visar att Nacka ström fungerade som ett tidigt industriområde, långt innan den industriella revolutionen nådde Sverige.
Ström: vatten som flyter eller forsar fram, till exempel bäckar, forsar och älvar.
Rännil: ett grunt och smalt vattenflöde.
Akvedukt: konstgjord kanal som är byggd för att vatten ska kunna flöda fritt över hinder, som till exempel vägar och dalgångar.
Träbjälke: trädstam som är huggen och formad för att kunna bära tunga bördor, till exempel tak eller broar.
Kvarnsten: tunga, runda stenar som roterar mot varandra för att krossa och mala ner sädeskornen till mjöl.
Transport: förflyttning av varor
Hammarsmedja: en industriverkstad där man bearbetade järn. I hammarsmedjan formades järnet till långa stänger – stångjärn – som sedan kunde transporteras vidare.
Krutkvarn: Kvarn där man malde och blandade salpeter, kol och svavel – de tre huvudingredienserna i krut.
Mässingsbruk: en industriverkstad där man bearbetade mässing (en legering av grundämnena koppar och zink).
Valkkvarn: kvarn där man bearbetade tyget med såpa och slog (valkade) ylletyg med stora klappträn. På så sätt blev tyget tätt och starkt.
Fundera och samtala
- När industrier började drivas av elektricitet och fossila bränslen avtog vattenkraftens betydelse för industrierna. Varför då, tror du?
- På vilka sätt används vattenkraft än idag?
- Vilka fördelar och nackdelar kan det ha varit att arbeta vid Nacka kvarn?
- Tycker du att man kan kalla verksamheten vid Nacka ström för industri, trots att den är äldre än industrisamhället? Varför? Varför inte?
Relaterat källmaterial
