Content Source: lanskallan
Företagskällan
På skolsajten Företagskällan (www.foretagskallan.se) har vi på företagsarkivet Centrum för Näringslivshistoria samlat ett omfattande ekonomisk-historiskt skolmaterial i form av färdiga lektionsförslag och lektionsplaner, strukturerat för att användas i undervisning. Materialet är gratis och består av fördjupande artiklar, fotografier, filmer och poddar.
Materialet är kopplat till Gy11 och passar utmärkt för samarbetsprojekt över ämnesgränserna, till exempel företagsekonomi, svenska, engelska, historia, samhällskunskap och de estetiska och naturvetenskapliga ämnena. Ämnesintegrering och entreprenörskap är något som Gy11 särskilt framhåller i de nya kursplanerna.
Vi välkomnar alla att besöka Företagskällan eller boka fysiskt eller digitalt studiebesök i våra arkivlokaler i Stockholm eller Uppsala. På plats kan eleverna se hur ett arkiv fungerar eller få lektioner i källkritik, källmaterialsökningar samt föreläsningar och vägledning i allmän företagshistoria och entreprenörskap.
Företagskällan är ett samarbete mellan företagsarkivet Centrum för Näringslivshistoria och Förening Företagens historia i Uppsala län. Skolmaterialet har tagits fram utifrån de företagsarkiv som vi hanterar i Uppsala respektive Stockholm.
Kontakt
Är du intresserad? Kontakta arkivpedagog Anahi Davila anahi.davila@naringslivshistoria.se
Läs mer om oss här
Lärarmaterial
Tegelbruket som försvann
Lärarmaterialet grundar sig till artikeln "Tegelbruket som försvann". Nedan finns ett lektionsförslag med uppgifter och lärarhandledning.
Lektionsförslag
Låt eleverna arbeta med uppgifterna nedan innan de läser artikeln. Till varje uppgift finns en lärarhandledning.
Uppgift 1: Studera området runt Kalvfjärden på de två historiska kartorna från 1906 och 1748-1752. Gör en lista på de saker, till exempel ortsnamn och industrier, som finns med på båda kartorna.
Lärarhandledning: Flera ortsnamn är sig lika på båda kartorna, exempelvis Kalf-fjärden, Trintorp/Tryntorp, Nytorp och Finnborg. Tegelbruk är också utmarkerat på kartan.
Uppgift 2: Jämför med en nutida karta, till exempel Google maps. Vad på listan finns med på kartan idag?
Lärarhandledning: Kalvfjärden, Nytorp och Trinntorp är namn som finns kvar, liksom Tegelbruket och Tegelbruksvägen som numera är geografiska namn och inte rör någon industriverksamhet.
Uppgift 3: Studera fotografiet på tegelbruket från början av 1900-talet. Hitta samma plats på kartan från 1906.
Lärarhandledning: I bildens nederkant syns ganska tydligt en långsmal byggnad byggt i trubbig vinkel. Den byggnadsformen går också att se i kartan från 1906. Den stora vita byggnaden på fotot kallades Stenvillan och var personalbostad. Den är markerad som en rödaktig kvadrat på kartan.
Uppgift 4: Nämn minst en sak som de tre källorna tillsammans bevisar.
Lärarhandledning: Kustlinjens sträckning, liksom namn och lägen på Nytorp, Trinntorp och tegelbruket, samt förändrad stavning är några exempel på sådant som jämförelsen bevisar.
Tips på hjälp
Om eleverna behöver mer stöd för att dra slutsatser om vad kartorna kan bevisa, kan de resonera om påståendena nedan är sant eller falskt.
Flera ställen i Tyresö har namn som är mer än 100 år gamla.
Stavningen av ord vara annorlunda förr.
Strandlinjen gick på ungefär samma ställe när kartorna gjordes som idag.
De historiska kartorna byggde mest på gissningar.
Tegelbruket som försvann
Publicerad: 22 februari 2023
Tegelbruket som försvann
På Brevikshalvön i Tyresö kommun ligger Tegelbruksvägen. Namnet på vägen är det enda som påminner om nästan 300 år av den här platsens historia. Det finns inga spår kvar av fabriken, ugnarna, tjänstebostäderna eller några andra byggnader. Så hur kan vi veta något om historien när ingenting finns kvar? Vi går till arkiven och letar efter bevis!
Teglebruket vid Kalvfjärden. Tyresö slott skymtar längst in i viken. Fotograf och datum okänt.
Tegelbruksvägen
Vi kan följa Tegelbruksvägen ner mot Kalvfjärden på en nutida karta. Försök sedan hitta samma plats på de äldre kartorna från 1906 och 1748. Tegelbrukets långsmala byggnader finns med på båda de historiska kartorna. På kartan från 1906 har husen på platsen blivit fler och större. Ett av dem är byggt så att det bildar en vinkel.
Den långa byggnaden i vinkel syns tydligt på ett fotografi från början av 1900-talet också. Flera av byggnaderna finns med på kartan från 1906. Längst bort i bilden ser du Tyresö slott med sina ljusa fasader och torn som sticker upp ur skogen.
Kartorna och fotografiet stödjer alltså historien att det funnits ett Finnborgs tegelbruk i Tyresö. Tegelstenarna som tillverkades finns också kvar. De byggde bland annat Tyresö slott och Tyresö kyrka.
Karta över Kalvfjärden från år 1906.
Karta över Tyresö från år 1748.
Massor av tegel
Det var Gabriel Oxenstierna som grundade bruket. Han var en av Sveriges mäktigaste män och ägde det stora godset Tyresö på 1600-talet. När han bestämde sig för att bygga ett slott och en kyrka så grundade han också Finnborgs tegelbruk. Bruket tillverkade 50 000 tegelstenar varje år men det räckte ändå inte riktigt till bygget så Gabirel Oxenstierna köpte ännu mer tegel från tegelbruket Margeretelund på Värmdö.
Tegel görs av lera
För att tillverka tegelsten behövs lera, sand, vatten och värme. Det fanns gott om bra lera i jorden på Brevikshalvön och det var lätt att frakta dit sand med båtar. Arbetarna på tegelbruket blandade sand och lera och slog sedan teglet i formar, ungefär som att baka en kaka. Först fick teglet torka i formen och efter det brändes de i varma ugnar så att de blev hårda som sten.
Leran tog slut
1913 tog leran slut och då stängde tegelbruket. Husen revs och på 1930-talet planerade kommunen för ett sommarstugeområde här. Marken gjordes om till tomter att bygga sommarstugor på. Nu har Tegelbruket blivit en del av Tyresö där det går att bo året runt.
Fundera och samtala
- Varför heter bostadsområdet på Brevikshalvön i Tyresö kommun fortfarande Tegelbruket?
- Vilka andra namn på platser, gator eller torg känner du till som berättar något om historien?
Mer arkivmaterial från Tyresö
Tegelbruket som försvann
Regionarkivet i Stockholm
Regionarkivet bevarar och långtidslagrar den information som finns inom Region Stockholm (före detta Stockholms läns landsting). Sök gärna i Nationella arkivdatabasen och filtrera på ”Förvarande institution” Regionarkivet- Region Stockholm, där kan du se vilken information som finns på Regionarkivet. Regionarkivet förvarar mycket patientjournaler (oftast av lite äldre datum), men det finns även information från andra verksamheter som rör regionplanering, trafik, utbildning och kultur. Regionarkivet är en del av Kulturförvaltningen inom Region Stockholm.
Kontakt
Har du frågor kontakta Regionarkivet via funktionsbrevlådan: registrator.arkiv.kultur@regionstockholm.se. Kontaktperson är Catarina Norell. Beställningar av arkivinformation kan göras från webbsidan som du hittar här nedan.
Exteriörbild från Löwenströmska sjukhuset. Personal står uppställda på gräsmattan framför sjukhuset. Fotograf och upphov okänd. Regionarkivet.
Mer om Regionarkivet i region Stockholm
Lärarmaterial
Kvinnokamp i Täby
Lektionsförslaget fokuserar på hur kvinnors ställning i samhället har förändrats och hur förändringarna gått till. Lärarmaterialet grundar sig på artikeln "Kvinnokamp i Täby".
Lektionsförslag
Flera av de frågor som Socialdemokraterna kämpade för kom att genomföras under 1900-talet. Till exempel rätt till föräldraledighet, allmänt finansierad barnomsorg, särbeskattning samt rätt till preventivmedel och abort.
Samtalsuppgift
Eleverna arbetar i par eller små grupper med att identifiera kopplingen mellan reformer och mänskliga levnadsvillkor.
Förslag till frågeställningar:
Försök att förklara för varandra vad varje reform har inneburit för kvinnors möjligheter att bestämma över sina liv på samma villkor som män.
Varför drev kvinnoförbundet följande frågor, tror ni? Hur har kvinnors liv förändrats på grund av:
- allmän föräldraförsäkring (rätt till föräldraledighet
- allmänt finansierad barnomsorg
- särbeskattning
- rätt till preventivmedel och abort
Vilka politiska frågor tänker ni är viktiga för kvinnor idag?
Vad vill de förändra i samhället? Skiljer de sig åt på något sätt?
Aktionsgrupp räddar Täbys natur
Länskällan och läroplanen
Länskällan i historieundervisningen
Länskällans ambition är att bistå skolan med källmaterial och bidra till att uppfylla läroplanens syfte. Det ska vara lätt att hitta källmaterial och att få det förklarat utan att, som lärare, behöva söka i arkiven och efterforska omständigheterna. Vi tror att möjlighet att leva sig in i det förflutna blir större när källmaterialet handlar om den plats där de befinner sig.
Artiklarna i Länskällan gör de historiska källorna begripliga och sätter in dem i ett sammanhang. Våra två stora teman har valts för att spegla det centrala innehållet i kursplanen i historia. Nedan redovisas vilket innehåll som kan kopplas till vilket tema.
Kontinuitet och förändring
Texterna och källmaterialet i Länskällan kan också bidra med att måla bilden av de ”långa historiska linjer” som ingår i historieämnet.
”Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.” (Lgr 22 kursplan historia)
Nästan var enda källmaterial kan tas som utgångspunkt för en jämförelse med idag. Vad har förändrats? Finns något som är sig likt? Samtalet om dess utvecklingslinjer kan handla om innehållet, om samhället men också om tekniken, hur fotografier tas och dokument upprättas och hanteras.
Lgr22
Kursplanen för historia årkurs 7-9
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna.”
Länskällans teman och koppling till kursplanen
Industrialisering
Temats koppling till kursplanens centrala innehållrn
Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen
rnrn- rn t
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö. rn t
- Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. rn
Aktivism
Temats koppling till kursplanens centrala innehåll
Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen
rnrn- rn t
- Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. rn t
- Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. rn
Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid
rnrn- rn t
- Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. rn t
- Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. rn
Lärarmaterial
Snabbare transporter gav fräschare mjölk
Låt eleverna träna på att bedöma de historiska källornas trovärdighet och användbarhet. Påståendena kan användas efter att ha läst artikeln eller före.
Vad säger källorna?
Fotot på mjölkbilen och rapporten om hygieniska transporter av mjölk är två historiska källor. Båda två berättar om mjölkproduktionen på Ekerö. I den här övningen bedömer du om källorna är trovärdiga och går att använda för att undersöka historien. Vilka av följande meningar stämmer stämmer in på källorna?
- Källorna är oberoende av varandra.
- Källorna ger samma bild av hur mjölk hanterades.
- Källorna handlar om samma sak.
- Källorna handlar om samma plats.
- Källorna handlar om samma tid.
- Källorna är från samma tid.
- Källorna är förstahandskällor.
- Källorna är andrahandskällor.
- Källorna är fulla av åsikter.
- Källorna kan kombineras.
- Källorna stödjer varandra.
