Vad ser man från en lyftkran i Nacka?

Vad ser man från en lyftkran i Nacka?

I kranförarens dagbok kan vi läsa om hur en arbetare upplevde att samhället i Nacka förändrades.
Tema: Industrialisering Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial

Lambert skrev dagbok och körde kran

Lambert Wahlberg jobbade som kranförare. Traverskranen som han styrde satt fast på balkar uppe i taket på Dieselverkstaden i Sickla. Den kunde åka fram och tillbaka längs balken, men inte svänga.

Lambert Wahlberg såg en hel del från sin arbetsplats där uppe under taket, 20 meter upp i luften. Under de 39 år han jobbade som kranförare skrev han dagbok om sin vardag på Atlas Copcos monteringsfabrik i Dieselverkstaden och om sin fritid. 

En dagbokssida skriven med blått bläck på linjerat papper.

Odaterad dagboksanteckning av Lambert Wahlberg, 1928-1978.

Förändringar i samhället

I dagboken syns lite av de stora förändringarna i samhället under mitten av 1900-talet: När arbetsvillkoren blev bättre och människor fick bättre ekonomi var det många fler som hade råd att skaffa en egen bil till exempel. Nya stora bilvägar byggdes över hela landet. I Nacka drog bland annat Järlaleden fram:

Invid Planiavägen rasslar maskiner och i sikten över sjön med kyrkan i bakgrunden syns gråa stenvallar på vilka Järlaleden skall gå fram. En mudderskopa schaktar upp fet dy och lastbilar transporterar fram sprängsten som tippas av vid vägbankarnas slut. Ännu finns ett ca 10 m brett sund mellan dessa. [—]

Lambert Wahlberg

50 år på samma fabrik

Lambert Wahlberg arbetade på Dieselfabriken i Sickla under 50 år. Han började på fabriken 1928 när han var 15 år gammal. Under den stora finanskrisen på 1930-talet var han arbetslös och jobbade med annat i några år, men sedan fick han jobb på Atlas Copco igen. Lamberth Wahlberg arbetade både som borrare och svarvare på fabriken men de sista 39 åren jobbade han som förare av den stora traverskranen uppe i taket.

Personbeskrivning över Lambert Wahlberg.

Foto av Lambert Wahlberg på baksidan av den bok som Atlas Copco gav ut med stora delar av Wahlbergs dagböcker.

Fundera och samtala

  1. Dagböcker är bra historiska källor för att det är en person som själv skrivit ner sina tankar eller saker hen varit med om. Vilka nackdelar kan det finnas med berättelser som personer själva har skrivit ned om sitt liv?
  2. Lambert Wahlbergs dagbok finns sparad i Nacka lokalarkiv. Vilka spår kommer du att lämna efter dig om dina tankar och upplevelser?

Quiz

Vad minns du om texten?

Starta quizet

Historiska källor från Nacka

Barn och kvinnor på ett torg med planteringar och bänkar. I bakgrundens syns tre trähus, ett ligger på en kulle och har fyra våningar och ett torn. De andra ligger mot gatan i torgets fond. Det ena huset har fyra garageportar mot vägen och det andra har en skylt där det står "skor" och "läder".
Nacka 1958
Svartvitt fotografi. 6 män i arbetskläder, uniform, står uppställda framför Saltsjöbadens gamla stationshus.
Nacka 1921
Svartvitt fotografi, två kvinnor stryker och hänger tvätt i tvätteriet.
Nacka 1962

Nu & då vid fotostudion i Ektorp

Nu & då vid fotostudion i Ektorp

Den här artikeln handlar om Nacka Foto som låg på Duvnäsvägen 4 nära Ektorp centrum 1958.
Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Fotobutiken på Duvnäsvägen

På Duvnäsvägen 4 nära Ektorp centrum ligger det idag en fotoateljé. Här fanns det redan på en 1950-talet parfymaffär, frisersalong, möbelaffär och Nacka Foto. Fotografen som drev Nacka Foto då hette Eric Ericsson och han var också grundare till Nacka lokalhistoriska arkiv. Som du kan se på det nyare fotografiet finns det fortfarande en fotograf som arbetar i huset men de andra butikerna har under årens lopp försvunnit.

Ett svartvit foto av Ericsson med vit skjorta, fluga, glasögon och välfriserat hår som riktar kamerautrustning mot en bild på bordet. Två lampor lyser på motivet men vinkeln gör det svårt att urskilja.

Eric Ericsson som hade fotoaffären startade också en hembygdsförening och Nacka lokalhistoriska arkiv.

Grannar har kommit och gått

Även om bilderna visar ett hus som är sig likt har platsen förändrats mycket. Precis bredvid låg tidigare ett hus byggt i början av 1900-talet med en järnaffär och senare pizzeria. Det huset, som låg till höger just utanför bild, förstördes i en brand 2020 och behövde rivas. Utsikten från affären ändrades mycket också på 1970-talet då hela Ektorp centrum byggdes på andra sidan gatan.

Fundera och samtala

  1. Vilka anledningar finns det till att en stadsdel förändras?
  2. Tycker du att de hus som finns där du bor borde bevaras eller bytas ut?
  3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att hus rivs och nya kommer till?

Quiz

Vad minns du om fotostudion?

Starta quizet

Nu & då – Ceylonbiografen

Nu & då – Ceylonbiografen

Biografen i Finntorp invigdes 1958 men fick snabbt konkurrens av andra sätt att se film på.
Nacka
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Te gav namn åt biografen

Ceylon är en särskild sorts te och det är den som har gett biografen sitt namn. På Värmdövägen 115 fanns nämligen ett hus som kallades Ceylon-villan. Anledningen till att huset kallades så var att där bodde en sjökapten som importerade te från ön Ceylon, eller Sri Lanka som vi säger idag. Huset revs för att ge plats åt de moderna hus som byggdes runt Finntorps centrum i början av 1950-talet.

Ett svartvitt foto av två äldre hus. Till höger ett stort hus med fem våningar, till vänster ett mindre hus som ligger uppe på en brant klippa.

Ceylonvillan till vänster. Här kör man idag upp till Finntorp från Gamla Värmdövägen.

Biografdöden

Biografen i Finntorp öppnade under den tid då det fanns som allra flest biografer i Stockholm. Bara i innerstaden fanns det 110 stycken år 1943. Att gå på bio var det enda sättet att få se rörliga bilder. Men på 1960-talet skaffade fler och fler svenskar en TV och kunde se film och andra program hemma. Det ledde till att biograferna sålde färre biljetter och många fick lägga ner. Tidningarna kallade detta för biografdöden och den drabbade även Ceylon som stängde år 1968.

Biografens fasad har en undre del som är inskjuten och en övre del som är en stor, vit slät yta med texten CEYLON i högra hörnet.

Biografens sparsmakade funkisfasad, 1958, samma år som den öppnade.

Fundera och samtala

  1. Hur ofta ser du film på bio eller på TV?
  2. Biografdöden är ett exempel på när en teknik (bio) får konkurrens av en ny (TV). Kan du komma på fler historiska exempel?
  3. Finns det något mer i bilderna som visar att det skiljer 64 år mellan dem?

Quiz

Vad vet du om Ceylonbiografen?

Starta quizet

Nu & då i Västra hamnen på Landsort

Nu & då i Västra hamnen på Landsort

På Landsort finns en riktig gammaldags fiskehamn. Fotografierna visar ändå att mycket har förändrats på ungefär 100 år.
Nynäshamn
Visa tillhörande Lärarmaterial
Laddar bildjämförelse…

Lotsarna på Landsort

Landsort är namnet på byn och fyren som ligger på ön Öja, söder om Nynäshamn. Söder om ön är det öppet hav. Här har människor fiskat sedan medeltiden. Båtar som seglade över Östersjön norrut mot Stockholm eller Södertälje behövde ofta hjälp för att hitta bland alla öar i Skärgården. Eftersom skärgården började här bestämde staten att det skulle finnas lotsar, alltså personer som hjälpte båtarna att hitta rätt väg.

Förr höll lotsarna utkik efter båtar som dök upp men idag får de fartyg som behöver hjälp ansöka om det långt i förväg via webben. De röda båtarna på det moderna fotot är lotsfartyg. Även om det finns kartor och GPS-utrustning så måste alla stora fartyg ta hjälp av en lots. Lotsen går då ombord på fartygen när det kör genom skärgården.

El, vatten och barn

Ser du de två små flickorna som leker precis vid vattnet till vänster i den äldre bilden? Förhoppningsvis har fotografen lite koll på dem, eller någon annan vuxen precis utanför bilden. Vädret är lite sämre när bilden 2016 tas men de flesta småbarn skulle nog bli tvingade att ha flytväst om de ska leka vid vattnet idag.

Teknikens utveckling syns överallt i bilderna. Båtarnas segel är borta. I masterna sitter istället utrustning för att sända och ta emot information. Vid bryggan till vänster sitter ett elskåp. På den äldre bilden saknar många båtar både segel och motor. Då fick någon ro med åror istället.

Båten närmast i bilden från 2016 står på en trailer, alltså en vagn som kan kopplas till en bil och köras upp på land. Men på slutet av 1800-talet fanns här faktiskt en järnväg som användes för att dra upp båtar och flytta dem mellan västra och östra hamnen. Det var ett sätt att rädda båtarna från att inte blåsa sönder i de hårda stormar som ofta blåser upp så här långt ut i skärgården.

Fundera och samtala

  1. Barn som är för små för att simma leker vid vattnet. Känner du till fler exempel på att vi tänker mer på säkerheten idag än tidigare?
  2. Teknikutvecklingen har gjort att vi använder minder muskelkraft och mer el. Vilket exempel ger artikeln på det? Kan du komma på fler?

Quiz

Vad kan du nu om lotsarna på landsort?

Starta quizet