Lärarmaterial
När Bollmora var Sveriges Silicon Valley
Tips på fördjupande läsning.
Fördjupande läsning
Axel Wenner-Grens visioner var för moderna för sin tid (fortagskallan.se)
Content Source: lanskallan
Dagsverkstorpet Karlberg
Sista torparfamiljen på Wallmyran
Lärarmaterial
Sista torparfamiljen på Wallmyran
Denna lärarsida ger tre olika förslag på lektionsuppgifter där eleverna får arbeta antingen med artikeln eller det historiska källmaterialet.
Lektionsförslag 1: Undersök text
Med följande stödfrågor kan eleverna själva upptäcka den historiska källan innan de har läst artikeln.
- Vad handlar källan om?
- Varför har den kommit till?
- Hur gammal är den?
- Vad kan den berätta om levnadsvillkoren omkring förra sekelskiftet?
Bouppteckningens delar
För den ovane är det svårt att tyda handstilen och språket så en enklare variant är att berätta om vad en bouppteckning är och varför den görs och ge en allmän orientering av dokumentets olika delar.
- En inledning där det står vem som dött, när och vilka som ska ärva.
- Tillgångar. Utmana eleverna att tyda minst 5 olika föremål och vad de är värda. Uppmärksamma att vänsterkolumnen fungerar som en rubrik och att värdet står i kronor och ören i högerkolumnen.
- Skulder.
- Summering och underskrifter.
Sök fakta
I artikeln “Sista torparfamiljen i Wallmyra” finns ett foto på ett dokument. Be eleverna titta på fotot och jaga reda på följande uppgifter:
- Vilket datum dog Johan Johansson? (12 november 1905)
- Vilken är den mest värdefulla tillgången och vad är den värd? (Två arbetsvagnar, 30 kr)
- Vad har hänt med Johan Johanssons kostym? (den är pantsatt)
- Är tillgångarna eller skulderna störst? (Skulderna)
- Vilken släkting har undertecknat bouppteckningen? (makan Josefina Johansson)
Quiz om bouppteckningen
När eleverna besvarat frågorna så kan de bekräfta att de gjort rätt i ett quizet länken nedan leder till.
Lektionsförslag 2: träna källkritisk läsning
Artikeln om den sista torparfamiljen på Wallmyran kan användas för att träna källkritisk läsning. Texten innehåller en massa fakta som läsaren kan ana bygger på någon källa, ibland nämns källan men oftast inte. Det finns också ett par gissningar. Resonera med eleverna om de tycker att det hör hemma i texter som gör anspråk på att berätta sanningen om historien för skolungdomar. Eleverna kan kanske på egen hand resonera sig till att textens spekulationer tydligt markerar att det rör sig om gissningar och att det redovisas vad gissningarna bygger på.
Förslag till elevfrågor
- Är artikeln en förstahands- eller andrahandskälla? (andrahandskälla)
- Är kartan och bouppteckningen förstahands- eller andrahandskällor? (förstahandskällor, eftersom de bygger på observationer snarare än andra källor)
- Är texten beroende av andra källor? (Ja, den är ju en andrahandskälla)
- Vilka? (Kartan underbygger artikelns beskrivning av var torpet låg. Även bouppteckningen bekräftar en del fakta såsom namn, årtal, summan av tillgångar och skulder och att Bertha är gift med en cigarrmakare. Texten refererar också till andra källor även om de inte alltid specificeras.)
- Hur skulle du göra för att kontrollera faktan i artikeln? (Eleven kan föreslå att leta upp källor som nämns, t ex “de militära myndigheternas anteckningar”, “tidningarna” eller så kanske någon elev känner till kyrkböckerna där giftermål, flyttar, födslar och dödsfall antecknades.)
Lektionsförslag 3: Vad kan källan användas till?
Efter att ha studerat bouppteckningen och läst artikeln så är det möjligt att samtala om källans användbarhet. Låt eleverna fundera enskilt först för att sedan jämföra sina tankar i mindre grupper eller i helklass.
Kan källan användas för att få kunskap om:
- Hur människor hade det hemma?
- Olikheterna i levnadsvillkoren för rika och fattiga?
- Hur människor såg på döden?
- Hur torpare fick ekonomin att gå ihop?
- Hur jordbruk bedrevs?
- Arbetsfördelningen mellan män och kvinnor?
Bouppteckning Wallmyran
Ekebyhovs plantskola
Lärarmaterial
Uselt boende på Ekebyhov
Den här lärarvägledningen ger förslag på hur eleverna kan arbeta med det historiska källmaterialet utan att första ha läst artikeln.
Arbeta som en historiker
Låt eleverna undersöka källorna och rekonstruera konflikten om arbetarbostädernas standard på Ekebyhov. Detta arbetssätt förutsätter att eleverna tar del av artikeln först efter att själva gjort det historiska detektivarbetet. I artikeln får de då bekräftat att de lyckats och får hjälp att stänga eventuella kunskapsluckor.
Ett förslag på upplägg är att olika grupper av elever sätter sig in i var sin källa för att sedan presentera för klassen vad de kommit fram till, exempelvis:
- När är källan ifrån?
- Vem är avsändare?
- Vem är mottagare?
- Hur har källan uppstått?
- Vad är källans syfte?
- Vilka intressen har den som skrivit dokumentet?
- Vilka obesvarade frågor har gruppen om källan?
I nästa steg kan tvärgrupper eller hela klassen gemensamt arbeta vidare.
- Vilka säkra slutsatser kan ni dra om standarden i lägenheten efter att ha jämfört källorna?
- Vilka källor stödjer varandra?
- Är källorna beroende av varandra?
- Vilken historisk kunskap kan vi få från dessa källor?
Extra undersökningar
Ytterligare en källa som vittnar om bristerna i bostadsstandarden kan användas som underlag för examination, extra träning eller repetition. Hälsovårdsnämndens årsberättelse här intill bekräftar förekomsten av låg bostadsstandard och pekar ut bostäder inom jordbruket som extra eftersatta. Eleverna kan undersöka källan med hjälp av de källkritiska frågorna om närhet beroende och tendens och mer specifikt undersöka om källan stödjer någon av de tidigare källorna, eller talar emot dem. Nedan redovisas några slutsatser som eleverna kan dra.
Närhet i tid
Källan handlar om ungefär samma tid men är upprättad några år efter de andra källorna och bekräftar att låg bostadsstandard var ett problem även tre år senare.
Närhet i rum
Källan handlar om samma plats, Ekerö kommun men säger inget specifikt om arbetarbostäderna på Ekebyhov.
Beroende
Uppgifterna i källan bygger inte på de andra källorna eftersom den är en årsberättelse bara för år 1950. För att kunna konstatera att problem existerar så bör källan stödja sig på inspektioner som hälsovårdsnämnden gjort det aktuella året.
Tendens
Källan är en officiell skrivelse som har till uppgift att objektivt redovisa vad som har gjorts under året. Hälsovårdsnämnden kan ha intresse av att framhålla att den gjort ett bra arbete med många inspektioner. Det är också tänkbart att myndigheten kan ha varit intresserade av att visa att det finns många problem kvar att åtgärda, för att på så sätt skydda sin verksamhet och dess budget.
Det är rimligt att betrakta uppgiften om problem inom jordbrukets bostäder som trovärdig. Att sådana problem tidigare har funnits bekräftar de andra källorna.
Årsberättelse från Ekerö Hälsovårdsnämnd för 1950. I årsberättelsen redovisar hälsovårdsnämnden sitt arbete och hur det står till med hälsan inom kommunen under år 1950.
Industrialiseringens historia i Stenhamra
Publicerad: 2 november 2023
Industrialiseringens historia i Stenhamra
Stenhamra föddes på grund av industrialiseringen i Stockholm. Tekniken fortsatte att utvecklas även efter starten år 1884. Metoderna att bryta sten blev mer och mer industriella.
Muskelkraft från både hästar och människor byttes ut mot maskiner som drevs av kol och dieselolja.
Stockholm behövde Stenhamra
Stockholm växte snabbt under industrialiseringen. Både hus och vägar byggdes av sten. Asfalt var inte uppfunnet ännu men det gick att göra hårda vägar av sten som grävdes fram ur rullstensåsen som går genom stan, Brunkebergsåsen. Om du har gått på en kullerstensgata någon gång så vet du att det kan vara ganska knöligt. De styrande i Stockholm bestämde därför att gatorna skulle byggas av huggen som ger en mer slät yta. De köpte ett berg på Färingsö där det fanns bra sten som kunde lastas på båtar och fraktas till huvudstaden.
Det var alltså behovet av gatsten som gjorde att ett stenbrott startade här 1884. Utan stenbrottet hade Stenhamra antagligen fortsatt vara en liten gård som hette Stockby och inte Färingsös centralort. En annan viktig orsak var ångmaskinen. Utan starka båtar som kunde dra pråmar lastade med sten så hade det inte gått att ha ett stenbrott så långt bort från Stockholms innerstad.
Stenbrottet år 1897.
En ny ort föddes
När stenbrottet startade så kom industrialiseringen till Färingsö. Ett helt brukssamhälle med arbetarbostäder, matbutik, ångbåtsbrygga och dansbana växte snabbt upp i Stenhamra. Under de 53 år som Stockholm fick sten härifrån så fortsatte industrialiseringen. Om vi tittar närmare på Stenhamra så kan vi få en bild av utvecklingen.
Ångmaskiner, järnväg och tryckluft
I början så förflyttades all sten inom stenbrottet på vagnar som drogs av kusken Svenssons två hästar. 1910 kom istället ett diesellok som körde stenen på en räls ner till vattnet. Två år senare byggdes en ångmaskin upp som gjorde tryckluft. Luften pressades in i ledningar som gick från ångmaskinen nere vid vattnet upp till stenbrottet. Där användes trycket för att driva borrar och en lyftkran. Två nya lok drevs också av tryckluft.
Arbetarna har lastat ett stort granitblock på en vagn som går på räls genom stenbrottet.
Ny teknik gav ny konkurrens
Det var nya tekniker som gjorde att stenbrottet startade men också att det lade ner. Transporterna utvecklades och blev billigare. Därför kunde Stockholm köpa sten från Bohuslän och Blekinge där det fanns lättillgänglig granit och stora stenbrott. Nya material började också konkurrera ut stenen. Asfalt och cement till exempel.
Fundera och samtala
- Hur påverkades Stenhamra av industrialiseringen?
- Påverkades Stenhamra mest positivt eller negativt av industrialiseringen, tycker du?
Relaterat källmaterial
Lärarmaterial
Industrialiseringens historia i Stenhamra
Den här lärarguiden innehåller förslag på hur man kan arbeta med begreppen orsaker och konsekvenser utifrån artikeln.
Orsaker och konsekvenser
Låt eleverna arbeta i mindre grupper och resonera om orsaker och konsekvenser genom att sortera faktakort.
Skriv ut ett av varje dokument för varje grupp. Klipp isär korten (eller låt eleverna göra det och klistra upp dem på papp, så har du en uppsättning att återanvända).
Eleverna kan sedan arbeta med att:
- Placera de olika korten vid den skylt de tycker passar (om någon).
- Undersöka om det finns några kedjor av orsaker där en orsak leder till nästa. Eleverna visar dessa genom att lägga korten på ett vitt papper eller sätta upp dem på tavlan och rita pilar emellan.
Följ upp genom att prata om vilka tveksamheter och meningsskiljaktigheter som kom upp i grupperna och samtala om vad ni kan lära er av dessa.
Svar på frågorna
De två frågorna i artikeln under rubriken “Fundera och samtala” syftar till att främja elevens egen reflektion
Hur påverkades Stenhamra av industrialiseringen?
Artikeln pekar på följande:
- Ett helt brukssamhälle med arbetarbostäder, matbutik, ångbåtsbrygga och dansbana växte snabbt upp i Stenhamra.
- Tekniken i stenbrottet utvecklades och muskelkraft från människor och hästar ersattes av diesellok, ångamaskin och tryckluftsteknik.
- Utvecklingen inom industrin bidrog till billigare alternativ som gjorde att Stockholm lade ner stenbrottet.
- Utvecklingen inom transportsektorn bidrog också till konkurrens.
- Teknikutvecklingen ledde till nya material som ersatte gatstenen.
Påverkades Stenhamra mest positivt eller negativt av industrialiseringen, tycker du?
Här är svaret mer subjektivt och det går att diskutera om olika negativa utfall kan ha andra orsaker. Ju mer eleverna känner till om den lokala historien desto lättare är det att väga olika konsekvenser mot varandra. Punkterna nedan är ett förslag till de mest centrala konsekvenserna och hur de troligen värderas.
- Stenbrottet lade ner på grund av industriell utveckling. (negativt).
- Stenbrottet skapade arbetstillfällen på Mälaröarna. (positivt)
- Stenbrottet bidrog med samhällsutveckling i form av butik och dansbana. (positivt)
- Stenbrottet förändrade landskapet. (fult kan någon mena medan andra kan fokusera på att en unik miljö skapades som använts till filminspelningar och turism).
- Arbetet vid stenbrottet var farligt. Skador och sjukdomar som stendammslunga var vanliga. (negativt)
- Stenbrottet knöt ihop Stenhamra med Stockholm genom ångbåtsförbindelsen. (positivt)
