Vet du vad en nagelapa är?

Publicerad: 6 december 2022

Vet du vad en nagelapa är?

Bilden nedan är tagen i Nacka 1897. Personerna på fotografiet arbetade med att bygga båtar på varvet i Finnboda.

Tema: Industrialisering Nacka

Ett hundratal män står uppställda på skeppsvarvets. Ett tjugotal pojkar sitter i skräddarställning längst fram. I bakgrunden syns byggnadsställningar av trä och havet.

Personalfoto från Finnboda varv i Nacka, fotografiet taget virka 1895.

Även barn arbetade på varvet och i fabriker. Sverige införde sex års skolplikt 1842, men de flesta barn slutade efter sexan och började arbeta för att bidra till familjens försörjning. På de allra flesta fabriker var arbetet uppdelat så att barn, kvinnor och män hade olika arbetsuppgifter.

Finnboda varv tillverkade skepp och fartyg. Där arbetade pojkar som “nagelapor”. Deras jobb var att klättra längs fartygens skrov och fästa bultar. Bultarna kallades “naglar”.

UPPDATERAD: 24 maj 2026

Fundera och samtala

Vad kan du säga om Finnboda varv genom att titta på personalfotot från 1895?
Varför tror du att pojkarna fick jobba som nagelapor, och inte de vuxna männen?
Varför är det inte några kvinnor på bilden, tror du?

Upplands-Bro 1910 – 1919

Två kvinnor står på knä och tvättar i en vak i isen strax intill land. Ett barn står bredvid. En kvinna står vid en träbalja och håller en kanna i handen.

Nacka 1920

En grupp unga kvinnor och en förman står uppställda i en verkstad.

Nynäshamn 1920

Andra importerar vad Sverige exporterar!

Publicerad: 3 december 2022

Andra importerar vad Sverige exporterar!

Vad har Sverige som andra behöver? Jo, bland annat gott om skog och järnmalm. Av skogen tillverkas virke och ur malmen utvinns metall, bland annat järn. Från Nynäshamn skickades på 1920-talet mängder av så kallade ”props” till Englands kolgruvor.

Tema: Industrialisering Nynäshamn

Svartvitt fotografi, på bilden syns förråd och smalspårig järnväg som löper ner till kajen där män lastar malm på fartyg.

Malmlastning vid Gotlandskajen. Nynäshamn blev under första världskriget en stor malmskeppningshamn för malm från Bergslagen. Här ligger det tyska fartyget "Anna Dorette Boog". Ångfartyget Aktiebolagets ångare "Klintehamn" ligger till höger i bildens kant. Hamnkontoret syns till vänster i bild.

Props

Props – från engelskans plural av prop ‘stöd’, ‘stötta’.

Propsen var av klent, barkat rundvirke, vanligen av furu eller gran, avsett som stöttor i gruvor (pitprops).

Export av “props”

En prop var en smal stock av furu eller gran, tillverkad av unga träd. Dessa användes för att stötta upp berget när man sprängde i gruvorna.

I England fanns inte tillräckligt med ungskog för att försörja gruvnäringen med stöttor, och på så sätt växte en internationell efterfrågan efter dessa. Från Nynäshamn och andra städer i landet exporterades under en tid så många props att det till slut blev ont om ungträd även i den skogrika Stockholmsregionen.

Nynäshamn är en djuphamn

En djuphamn innebär att djupgående fartyg kunde lägga till för att lasta på varor som skulle till och från Stockholmsregionen. I synnerhet tunga varor lämpade sig bra för att lastas på stora fartyg i Nynäshamn.

Det var inte bara industrierna av handelsvaror som behövde järn, det gjorde även vapenindustrin. Från Nynäshamn exporterades järn och annat gods till flera krigförande länder under första världskriget, som till exempel Tyskland och England, som stred mot varandra.

Om timmer är tungt, så är järn ännu tyngre. Vad tror du vägde mest, propsen på första bilden, eller järnmalmen som står staplad intill fartyget på den andra bilden?

Svartvitt fotografi som visar vy med packade trädstammar i vattnet.

Vy norrut över hamnen i Nynäs, mot lokstallet – en byggnad där ånglok förvarades. En smalspårig järnväg går utmed ett stort upplag av smala trädstammar, så kallade props. Propsen levererades till Englands gruvor på 1920-talet där de tjänade som gruvstöttor inom den växande gruvnäringen. Hur många props tror du finns bara på det här fotografiet från Nynäs?

UPPDATERAD: 16 maj 2026

Fundera och samtala

På 1920-talet var “props” och järnmalm stora exportvaror. Vilka är Sveriges största exportprodukter idag?
Användningen av naturresurser liknar en näringskedja, där råvaran kan förädlas eller bearbetas i flera led. Fortsätt den här förädlingskedjan så långt du kan: Skog blir Props blir Kol blir…
Gäller kedjan fortfarande, eller vilka delar har bytts ut i dagens tillverkning?
Hur tror du att propsen transporteras från skogen till hamnen?

Quiz

Minns du vad du läst?

Starta quizet

Svartvitt fotografi, man står på trädäck och flyttar en stor vit kontainer märkt med svart text.

Nynäshamn 1920 – 1930

Nynäshamn 1898

Ett uppslag ur en bok i liggande format, en liggare, med handskriven statistik över gods- och personaltransporter.

Nynäshamn 1906

Gruppbild, de sju orkestermedlemmarna ömsöm sitter, ömsom står uppställda med sina instrument i händerna.

Nynäshamn 1911

En sida ur en gammal handskriven dagbok med snirklig handstil.

Nynäshamn 1916

Svartvitt fotografi, några kvinnor och ett par män arbetar i en verkstad.

Nynäshamn 1914

Gruppfotografi, drygt 20 arbetsklädda män står uppställda i två rader framför trähus.

Nynäshamn 1910

Nynäshamn 1904 – 1905

Frisk vilja utan sprit och superi

Publicerad: 3 december 2022

Frisk vilja utan sprit och superi

År 1905 skriver sekreteraren i Frisk vilja i Nynäshamn ett kort protokoll och summerar föreningens första år. Det har funnits en del svårigheter men intresset är stort och samarbetet gott. Frisk Vilja kommer ”nog att i framtiden betydligt höja sig öfver sin nuvarande nivå.”

Tema: Aktivism Nynäshamn

Visa tillhörande Lärarmaterial

Interiörbild, gruppfoto i logens lokal med sittande och stående finklädda kvinnor, barn och män. I bakgrunden banderoll med texten "Från God Wiljas Basar i Nynäshamn 17 18 april 1915".

Nykterhetslogen God Wiljas basar i Ordenshuset, Viktoriabiografen på Skolgatan i Nynäshamn 1915.

Årsberättelse från 1905

Om du lyckas läsa den handskrivna årsberättelsen får du se hur människor engagerade sig för att förbättra samhället för mer än 100 år sedan.

Nykterhetslogen Frisk Viljas årsbesrättelse kalenderåret 1904-1905.

Nykterhetsrörelsen vill förbättra samhället

I början av 1900-talet var Sverige ett fattigt land. Samtidigt pågick industrialiseringen som gjorde att några fick det mycket bättre. Hoppet växte om en ljusare framtid. Men skillnaderna mellan rika och fattiga växte också. Det blev vanligt att människor bildade föreningar där man arbetade tillsammans för att förbättra samhället.

Alkoholism var ett samhällsproblem som drabbade många. Nykterhetsrörelsen engagerade människor som ville förbjuda alkohol. Många människor drack brännvin varje dag. Det förekom att arbetare fick sprit som lön istället för pengar. Många tyckte att alkohol ledde till att vanliga hyggliga människor förändrades, blev våldsamma eller inte kunde arbeta. De såg också alkoholberoende som ett hinder för demokratin. Om människor blev nyktra så skulle de fokusera på att förbättra sina liv istället för att dränka sina sorger i sprit.

Logerna ordnar aktiviteter för helnyktra

En ”loge” var ett annat namn för en nykterhetsklubb och i Nynäshamn bildades flera sådana. Årsberättelsen berättar om logen “Frisk Vilja” men det fanns också en loge som hette “God Wilja”. Fotot här är taget i samband med en basar som God Wilja ordnade år 1915. Alla logerna lockade med olika aktiviteter som ett alternativ till krogliv och supande. För att vara med i en loge var du tvungen att lova att vara helt nykter.

I årsberättelsen från 1905 kan vi läsa att Frisk Vilja har gått från 11 till 55 medlemmar. Nya medlemmar har strömmat till men samtidigt har 19 personer strukits på grund av löftesbrott. Anledningen var säkert att de hade brutit mot sina nykterhetslöften.

UPPDATERAD: 16 maj 2026

Fundera och samtala

Vilka skillnader tror du finns mellan en årsberättelse från idag och i början av 1900-talet?
Varför krävde logerna att medlemmarna skulle vara helt nyktra och aldrig dricka alkohol?
Är du med i någon förening eller känner någon som är det? Vill föreningen ändra något i samhället?

Quiz

Vad minns du av texten?

Starta quizet

Nynäshamn 1911

Svartvitt fotografi, en pojke och två män står och håller i en ko respektive en tjur i grimma.

Nynäshamn 1920

Svartvitt fotografi, kvinna står bredvid liten bod, i bakgrunden grind vid järnvägsövergång.

Nynäshamn 1910

Grindvakterskan – tågolyckornas värsta fiende

Publicerad: 3 december 2022

Grindvakterskan – tågolyckornas värsta fiende

Kvinnan på artikelns fotografi heter Hilda Jonsson och arbetar som grindvakt. Fotot från Björsta är nog taget omkring år 1900-1910, att döma av hennes klädsel. Björsta ligger mellan Ösmo och Nynäshamn.

Tema: Industrialisering Nynäshamn

Visa tillhörande Lärarmaterial

Den farliga järnvägen går 30 kilometer i timmen

Hilda Jonssons uppgift är att sköta den vita grinden på fotot. När järnvägen byggdes mellan Stockholm och Nynäshamn korsade den flera vägar där människor passerade. Hästar drog vagnar och någon gång åkte en automobil förbi. Tågen var tunga och hade dåliga bromsar så risken var stor för olyckor, därför fanns grindar. Fram till 1909 fick ångloken bara köra i 30 km/h men sedan höjdes hastigheten till 90 km/h. Resan mellan Nynäshamn och Stockholm tog då ungefär en timme.

På bilden ser vi grindvakterskan fru Hilda Jonsson. i Björsta. Fotot är nog taget omkring 1900-1910 att döma av hennes klädsel.

Hilda Jonssons grind räddar liv

Vi vet inte så mycket om Hilda och vad hon tänkte om sitt arbete. På bilden är det sommar och Hilda poserar tillsammans med sin katt som vilar i skuggan av ett litet skjul. Hur var det här på vintrarna? Hade Hilda och katten en kamin i skjulet så att hon kunde hålla värmen när hon väntade på tågen?

Det vi vet var att överallt längs järnvägarna arbetade banvakter och grindvakter med att hålla spåren säkra. Banvakterna var ofta män och ansvarade bland annat för en viss sträcka av järnvägens underhåll. Grindvakterna var ofta kvinnor som var gifta med banvakterna. Det var deras ansvar att se till att tågen inte körde in i människor och djur. I arkivet står det att bilden föreställer Fru Hilda Jonsson. Därför vet vi att hon var gift, annars hade hon kallats fröken.

Koll på grinden, klockan och sista vagnen

Idag finns automatiska bommar som fälls ner vid de få platser där det inte finns broar eller tunnlar som skiljer järnväg och andra vägar åt. På Hilda Jonssons tid användes istället grindar som blockerade spåren när det inte kom tåg. Det var grindvaktens uppgift att vrida på grindarna så vägen blev stängd och tåget kunde passera. Det gällde att hålla koll på tiden och att stänga grindarna tio minuter innan tåget kom. En annan uppgift som grindvakten hade var att hålla koll på signalerna på sista vagnen. Signalerna visade ibland att det kom ett extratåg efter det första.

UPPDATERAD: 16 maj 2026

Fundera och samtala

Varför finns inte grindvakter vid järnvägarna idag?
Hur svårt, tungt, ansvarsfullt och roligt tror du grindvaktens arbete var jämfört med andra arbeten på den här tiden?
Vilka är skillnaderna mellan arbetslivet i början av 1900-talet och idag?
Vilken sorts historisk källa skulle kunna ge mer kunskap om Hilda Jonssons tankar och känslor?

Quiz

Tre snabba frågor om texten

Starta quizet

Nacka 1894

Nynäshamn 1906

Nynäshamn 1898

Svartvitt fotografi på Saltsjöbadens gamla stationshus med tinnar och torn.

Nacka 1903

Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar

Publicerad: 2 december 2022

Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar

Demonstration! Kamratfest! Vad vad det som hände i Kungsängen, Upplands-Bro, sommaren 1925?

Tema: Aktivism Upplands-Bro

Visa tillhörande Lärarmaterial

Jo, under 1900-talets första årtionden så följde demonstrationer och strejker på varandra. Det var en orolig tid i Sveriges historia. Nya arbetstillfällen uppstod i fabriker och företag. Allt färre livnärde sig som jordbrukare på landsbygden där det fanns allt färre jobb och där lönerna var extremt små.

Stor demonstration i Kungsängen! Med anledning av frihetsdagen hålles Stor Kamratfest i Kungsängen Söndagen den sjunde juni kl. 12:30 eftermiddag. Samling sker vid Kungsängens järnvägsstation klockan 12 och avtågar demonstrationståget kl. 12,30 e.m. till Kungsängens festplats. Stor musikkår från Stockholm medverkar. Anmodade att tala äro: Försvarsministern Per Albin Hansson och Jordbruksministern Sven Linders. Stora festanordningar äro vidtagna. Flera basarnöjen. Vid dansbanan medverkar musikkåren till klockan 11,30. Samtliga kamrater inbjudas att deltaga i demonstrationen. Avdelningarna uppmanas att medtaga sina standar! Välkomna! Kommitterade

Annons ur tidningen Skogs- och Lantarbetet (fackorgan för Upplands Lantarbetaförbund) 1925.

Vad är ett standar?

“Avdelningarna uppmanas att medtaga sina standar” står det i annonsen från 1925.

Ett standar är en flagga som hänger från en horisontell pinne. Dessa användes vid demonstrationer för att tydligt visa vilka organisationer som gick i demonstrationen.

En del fick det bättre ställt, men i stort sett så var Sverige ett fattigt land. Arbetare i städerna och på landsbygden krävde ökade rättigheter och högre löner. I Kungsängen rustade statarna för strejk för att få bättre arbetsvillkor. Men vilka var statarna egentligen?

Statare – vilka var de?

En statare arbetade på åkrarna och med djuren på en gård på landet. Men till skillnad från en bonde, som ägde sin egen gård och mark, så arbetade stataren som årsanställd på större gods och herrgårdar. Statarens lön betalades till största delen ut i natura – en så kallad stat. Det betyder att lönen bestod av gårdens egna produkter, till exempel säd, mjölk, ved och potatis.

Herrgården hyrde också ut en bostad till statarens familj, en bostad som oftast bestod av ett enda rum i ett slitet och dragigt hus. I oktober varje år fick statarna möjlighet att byta gård, men de flesta visste att livet skulle vara ungefär likadant på nästa gård, så de stannade kvar år efter år. Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.

Demonstrationer och strejker på landsbygden

I Upplands-Bro, där Kungsängen ligger, strejkade statarna första gången 1919. Strejken leddes av folkskolläraren och riksdagsledamoten Oscar Sjölander. Den blev en stor framgång för statarna som genom strejken lyckades höja sina löner ordentligt. Sex år senare, 1925, så uppstod ännu en gång konflikt mellan herrgårdsägarna och statarna i Uppland. Som du ser på affischen så kallade lantarbetarnas fackförbund till demonstration och kamratfest i Kungsängen den 7 juni. Det blev upptakten till nästa stora strejk: Skördestrejken, sensommaren 1925.

Mer finns att läsa om Oscar Sjölander i artikeln Aktivister, då och idag.

Till demonstrationen var försvarsministern och jordbruksministern, som båda var socialdemokrater, inbjudna för att tala. “Stora festanordningar äro vidtagna – flera basarnöjen”, står det på plakatet. Självförtroendet och förhoppningarna är stora om att framgången från 1919 ska återupprepas. Men strejken 1925 gav inte samma resultat.

Statarsystemet avskaffas

Oscar Sjölander fortsatte att arbeta politiskt för statarnas rättigheter, men först efter hans död så avskaffades statarsystemet helt, år 1945. Sedan dess betalas lön bara ut i kronor i Sverige, aldrig i natura.

Läs mer om statarnas villkor

Ett tips på läsning om statarnas levnadsvillkor kommer från utställningen “Ett annat liv” där stataren Lilly Karlsson, född 1902, berättar om sin uppväxt i en statarfamilj.

Lilly Karlsson

UPPDATERAD: 11 maj 2026

Fundera och reflektera

I texten står det att ”Välståndet var ojämnt fördelat mellan fattiga och rika, men fattigdomen var jämt fördelad bland de fattigaste i samhället – statarna.” Vad tror du menas med detta?
Finns det någon grupp människor idag som har en liknande position som statarna hade förr?

Quiz

Vad är en statare?

Starta quizet

Upplands-Bro 1930

En man vid en skottkärra full av tegelstenar.

Upplands-Bro

Svartvitt fotografi av en man i profil som bär fluga och mustasch.

Upplands-Bro 1910 – 1920

Upplands-Bro 1930 – 1940

Tegel från Upplands Bro byggde samhället

Publicerad: 2 december 2022

Tegel från Upplands Bro byggde samhället

Ett samhälle är byggt av många olika saker. Du kanske har hört uttrycket “samhällets byggstenar” tidigare? Det är en liknelse som betonar det viktigaste som samhället består av. Oftast menar man saker som lagar, skatter, yttrandefrihet eller tillit mellan människor. Den här artikeln tar samhällets byggstenar bokstavligt: Här kommer en historia om tegelstenar – som byggde husen i samhället.

Tema: Industrialisering Upplands-Bro

Visa tillhörande Lärarmaterial

Arbetarna på Bro gårds tegelbruk är uppställda för fotografering. Några av dem är fortfarande barn. Vilka tror du är under 18 år och vem tror du är yngst?

Tegelbruket

Männen och pojkarna som arbetar på Brogårds tegelbruk i Upplands Bro har ställt upp sig till fotografering. Att jobba i ett tegelbruk var ett tungt arbete. Tegel består av lera, sand och sågspån som pressas in i en form och sedan bränns i en ugn. Det äldsta teglet gjordes för hand. Arbetaren slevade i leran i formarna, pressade ur luft och jämnade till. Under 1800-talet och 1900-talet blev tillverkningen allt mer mekaniserad och maskiner skötte fler arbetsmoment. Men fortfarande bestod en stor del av arbetet i att lyfta tungt och att hantera temperaturer upp mot 1 000 grader.

Arbete vid tegelbruk i Bro, Upplands Bro.

Stor efterfrågan på tegel

Under industrialismen växte städerna växte så det knakade. Stockholms kommun ökade från 100 000 till 800 000 invånare på hundra år, mellan 1860 och 1960. Stadsbefolkningen behövde bostäder. Det gick åt mycket tegel till alla nya hus och många efterfrågade byggstenar från tegelbruken i Upplands Bro. Brogårds tegelbruk tillverkade ungefär fem miljoner tegelstenar om året när affärerna gick som bäst på 1940-talet tillverkades där ca fem miljoner tegelstenar om året.

Tegelbruken läggs ner

Efter andra världskriget blev betong ett allt vanligare byggmaterial. Det gick att gjuta i större stycken, vilket gjorde att bygget gick snabbare. Då började det gå allt sämre för tegelindustrin. Brogårds tegelbruk lade ner sin tillverkning 1966. Då hade alla de andra tegelbruken i Upplands Bro gjort samma sak redan. Idag byggs de allra flesta hus av betong. Så kanske är det betong vi menar, när vi pratar om samhällets byggstenar?

UPPDATERAD: 25 april 2026

Fundera och samtala

Vad var orsakerna bakom tegeltillverkningens uppgång och fall i Upplands Bro?
Vilka faktorer gjorde att Brogårds tegelbruk startade just i Upplands Bro?

Quiz

Vad kan du om tegel?

Starta quizet

Upplands-Bro 1930

Upplands-Bro 1930 – 1940

Upplands-Bro 1925

Hushållsskolan

Publicerad: 2 december 2022

Hushållsskolan

Gå i hushållsskola och skaffa dig ett yrke! Och frihet.

Tema: Demokratisering Täby

Visa tillhörande Lärarmaterial

Svartvitt foto med tretton kvinnor som ställt upp sig för fotografering mot en fond av granar.

Klassfotografi från hushållsskolan i Ytterby, början av 1900-talet.

Vad är skillnaden mellan skrädderi och sömnad?

Skrädderi och sömnad är idag i stort sett samma sak. Men historiskt sett så var du tvungen att klara ett gesällprov för att kunna titulera dig som skräddare, det behövde du inte som sömmerska. Att vara skräddare ansågs med andra ord vara ett yrke (för män), men sömnad kunde utföras av vem som helst (oftast av kvinnor).

På klassfotot från Ytterby hushållsskola i Täby från början av 1900-talet ser du bara kvinnor. Det beror på att de utbildade sig på en hushållsskola. Eleverna fick lära sig sy, laga mat, fläta halm och de fick en yrkesutbildning i att sköta ett hushåll. Det var kunskaper som bara kvinnor fick lära sig. Om du hade gått en hushållsutbildning kunde du sen tjänstgöra som tjänsteflicka hos en rik familj.

Pojkar kunde också gå på hushållsskolan i Ytterby, men de gick inte i samma klass som flickorna. Istället lärde de sig skomakeri, skrädderi och träslöjd. Det var färdigheter som pojkar kunde försörja sig och sin familj på i ett senare yrkesliv, medan kvinnorna enligt samhällets normer vid den här tiden förväntades ta hand om hushållet, oavlönat.

Hushållsskolan flyttar till Ytterby

I Täby fanns det sedan 1830 en enda skola, Centralskolan i Efraimsberg. Allt fler familjer flyttade till Täby när järnvägen byggdes ut och kommunikationerna mellan olika samhällen blev bättre. Behovet av fler skolhus ökade när befolkningen blev större. När hushållsskolan inte längre fick plats i Centralskolan fick den lov att flytta en bit bort, till det tidigare soldattorpet Ytterby grind.

Med ojämlik utbildning blev hushållsskolan en frihetskamp

1842 blev det lag på att alla barn i Sverige skulle i allmän folkskola. Folkskolan var sex år och där skulle barnen lära sig om kristendomen och att läsa, skriva och räkna. I den allmänna folkskolan gick flickor och pojkar tillsammans. Det var skattepengar som bekostade skolan så för barnen var utbildningen gratis. Efter sexan var skolan slut och de som ville kunde läsa vidare på läroverket. Men det kostade pengar att gå på läroverket, gymnasiet och universitetet och de som gjorde det behövde betala för utbildningen själva. Dessutom var många utbildningar bara för pojkar. På 1800-talet fick flickor inte ta studenten eller läsa på universitetet till exempel. Sedan ändrades reglerna, men det var först 1927 som flickor fick läsa gå gymnasiet på samma villkor som pojkar.

Flickorna på klassfotot hade alltså sämre möjligheter att utbilda sig än de jämnåriga pojkarna. En del yrken, som polis, domare eller präst var dessutom bara tillåtna för män. Då fungerade hushållsskolan som ett sätt för flickor att skapa sig större frihet. I hushållsskolan lärde de sig praktiska yrkeskunskaper. När utbildningen var klar kunde de skaffa jobb, tjäna egna pengar och försörja sig själva. De var inte tvungna att bli försörjda av en man.

UPPDATERAD: 10 maj 2026

Fundera och samtala

På vilket sätt påverkade samhällsnormen utbildningarna på hushållsskolan?
Om du fick ändra något i historien du precis läst om i artikeln, vad skulle du göra då?

Ett svart-vitt fotografi visar tolv kvinnor som står på flaket till en lastbil. Över dem hänger en fana och på lastbilens sidor sitter affischer.

Täby 1934

Täby

Täby 1922

Affisch med inbjudan till diskussion om hur många invånare Täby tål 1979

Täby 1979

Akta så du inte bränner dig!

Publicerad: 2 december 2022

Akta så du inte bränner dig!

Mannen på bilden hanterar flytande järn, men saknar skyddshandskar och skyddsglasögon. Järn smälter vid 1 538 grader så du kan tänka dig att det måste vara extremt varmt där han jobbar. Och farligt.

Tema: Industrialisering Upplands-Bro

Arbetsfotografi från Ryds gjuteri i Kungsängen, 1930-talet.

Fotografiet är taget 1930 på familjeföretaget Ryds gjuteri, som låg vid en strand i närheten av Kungsängen i Upplands-Bro från 1903 till 1966. I gjuteriet tillverkades delar till större maskiner, till exempel tvättmaskiner och pumpar.

Vad gör ett gjuteri?

Att gjuta innebär att du formar en produkt genom hälla ett flytande, ofta upphettat och smält material i en form. När materialet har stelnat plockar du ut det och använder det, exempelvis som en maskindel. Ett enkelt och billigt sätt att tillverka metallprodukter.

Järn – en viktig resurs

Gjutjärn består helt enkelt av järn som innehåller en naturligt hög andel kol. Stål, som är den absolut vanligaste järnprodukten idag, består också av järn och kol. I dagens ståltillverkning så kontrolleras balansen mellan järn, kol och andra ämnen noga genom olika avancerade processer. När balansen är rätt blir stålet smidigt och lätt att forma. Gjutjärnet är däremot hårt och tungt, men tekniskt enklare att arbeta med, och därför billigare.

Sverige ger järnet

Ryds gjuteri var långt ifrån ensamma om att arbeta med järn. Järngruvor, järnbruk och gjuterier har funnits runt om i Sverige sedan 1600-talet. I och med Sveriges industrialisering så ökade den internationella handeln med järn. Under första och andra världskriget var det lätt att sälja järn. Det behövdes till vapen och annan krigsutrustning. Affärerna gick bra för gjuterier i kommunerna kring Stockholm.

Mot 1900-talets mitt så effektiviserades järn- och stålproduktionen. Allt fler moment som tidigare utfördes av människor, kunde nu utföras av maskiner. Produktionen mekaniserades. Bara de största producenterna kunde konkurrera på en alltmer internationell marknad. De små gjuterierna och järnbruken blev inte längre lönsamma och 1966 fick Ryds gjuteri slå igen portarna.

UPPDATERAD: 25 april 2026

Fundera och samtala

Det finns ett uttryck som heter “Den enes bröd, den andres död”. Vad i artikeln om järn och gjuterier passar det in på?
Vad hade Ryds gjuteri behövt för att inte stänga igen 1966?

Quiz

Fattade du poängen i texten?

Starta quizet

Upplands-Bro 1910 – 1919

Sju män i skärmmössor arbetar vid olika maskiner i verkstaden.

Norrtälje

Nacka 1895

Nynäshamn 1914

När kommunerna röstade i varandras val

Publicerad: 2 december 2022

När kommunerna röstade i varandras val

Rikast vinner. Så funkade demokratin i början av 1900-talet.

Tema: Demokratisering Ekerö

Visa tillhörande Lärarmaterial

Röstlängden visar vem som får rösta

1911 är det kommunval i Sånga på Färingsö. I röstlängden står namnen på alla personer, företag och organisationer som har rösträtt i valet. Det står också vad personerna har för yrke, hur mycket de tjänar och hur många röster de har. Man får nämligen fler röster ju rikare man är. Stockholms stad till exempel, har 19 röster enligt röstlängden. Fru Eliasson däremot, hon har bara 2 röster. Låter det osannolikt? Så här hänger det ihop:

Stockholms stad ägde mark på Färingsö, nämligen stenbrottet i Stenhamra och ett hus där arbetarna bodde. I röstlängden står det att Stockholms stad tjänar 5 500 kronor på sin egendom och det gav rätt till 19 röster i kommunvalet. Det står också att fru Eliasson har en inkomst 123 kronor, och det gav henne två röster i valet.

Demokratisering

År 1862–1921 fick bara personer och företag som betalade skatt rösta.

I kommunvalet hade rika fler röster än fattiga.

Under industrialiseringen växte kraven på rättvisare rösträtt och mer demokrati.

Är rösträtten en belöning eller en rättighet?

Sedan 1862 hade myndiga personer och företag rätt att rösta i kommunval, men bara om de betalade tillräckligt mycket i skatt. Det betydde att de flesta människor tjänade för lite pengar för att rösta. Gifta kvinnor var dessutom alltid omyndiga, även om de tjänade mycket pengar. Men när mannen dog blev kvinnan änka, och änkor blev myndiga. 1865 ändrade riksdagen lagen så att också ogifta kvinnor blev myndiga, när de fyllde 25 år. Men om de gifte sig blev de omyndiga igen.

I val till riksdagen var reglerna annorlunda. Där fick bara män rösta som tjänade tillräckligt mycket pengar för att betala skatt. Rösträtten sågs inte som en rättighet. Det var en belöning för att du bidrog till kommunens eller statens finanser genom skatten du betalade. Och eftersom du bidrog till budgeten med dina skattepengar fick du också vara med och bestämma hur de skulle användas.

Fru Eliasson i röstlängden till kommunvalet i Sånga måste ha varit gift, men hon var alltså förmodligen änka efter att hennes man hade dött. ”Fru” var nämligen en titel för gifta kvinnor. Hade hon varit ogift hade hon kallats ”fröken Eliasson” istället. Och eftersom fru Eliasson hade rösträtt i valet måste det betyda att hennes man hade dött, för annars hade hon varit omyndig.

Industrialiseringen krävde rösträtt åt alla

När fler människor började arbeta i fabrikerna, få lön och betala skatt ökade också kraven på allmän och lika rösträtt. ”Allmän” betydde att alla borde få rösta och ”lika” att det skulle vara på lika villkor: en röst för varje person, oavsett hur rik eller fattig du var. Alla medborgare påverkas ju av vad kommunen eller riksdagen bestämmer och alla människor har lika stor rätt att påverka sina liv, oavsett hur mycket eller lite pengar man tjänar. Det ledde så småningom till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för män och kvinnor 1921. Sedan dess spelar det inte någon roll hur mycket skatt du betalar. Senast det var val i Sverige fick alla över 18 år rösta i kommunvalet. En person har en röst.

Röstlängd Sånga kommun 1911. Första sidan.

Röstlängden är en lista på alla som får rösta i valet. I varje kommun finns en valnämnd som skriver in namnet på alla som har rätt att rösta. På valdagen fungerar röstlängden som en checklista där alla som har röstat blir avprickade.

UPPDATERAD: 4 maj 2026

Fundera och samtala

Vad är största skillnaden mellan dagens demokrati och demokratin 1911?
Hur skulle dagens samhälle se ut om stora företag kunde rösta i valet?
I texten nämns olika anledningar till att människor ska få rösta. Vilken tycker du är bäst?

Quiz

Har du hängt med texten?

Starta quizet

Ekerö 1924

Ekerö 1924

Nya samhällen och industrier vid järnvägen

Publicerad: 1 december 2022

Nya samhällen och industrier vid järnvägen

Här får du läsa om Täbys första större industri.

Tema: Industrialisering Täby

Visa tillhörande Lärarmaterial

svartvitt foto av tjugotvå män uppställda framför brädhögar.

Anställda vid Viggbyholms såg 1910.

Samhällen växte fram runt stationerna

I mitten av 1800-talet började järnvägar byggas i Sverige. Ofta byggdes järnvägen mellan städer och samhällen som redan fanns. Men ibland var det tvärtom, Roslagsbanan är ett exempel på det. Den byggdes ut under på 1800-talet med många nya linjer norrut från Stockholm och i och med det växte nya stationssamhällen växte fram längs järnvägen, till exempel Roslags Näsby och Viggbyholm.

Träd från Norrland sågades till brädor i Täby

I Viggbyholm startade en ångdriven såg 1903. Det var Täbys första större industri. Ångsågen startades av en grosshandlare från Skellefteå som hette Bjurström. Han ägde skog i Norrland. Träet transporterades till Viggbyholm där det sågades till virke. Sedan fraktades trävarorna vidare med järnvägen, både till Stockholm och vidare ut i världen.

Vad är en såg?

En såg kan vara ett verktyg som du håller i handen men också en stor maskin som drivs av en motor – ett sågverk.

Sågverk i Cedar City, Utah, USA. Ian Abbott CC BY-NC-SA 2.0.

UPPDATERAD: 10 maj 2026

Fundera och samtala

På vilket sätt bidrog järnvägarna till att industrialisera området kring Stockholm?
Varför hade man inte byggt järnvägare före industrialiseringen?
Var järnvägen en orsak eller en följd av industrialiseringen?

En lärarinna står mellan bänkraderna i ett klassrum. Femton elever sitter i bänkarna.

Täby

Täby 1922

Reklam för att köpa villatomter i Löttinge Täby 1930-tal

Täby 1930 – 1939

Svartvit bild med två kvinnor i ljusa klänningar som står på en äng. Ett tåg drivet av ett ånglok passerar kvinnorna på nära håll.

Täby 1910

Kungörelse angående avloppsledningar inom Täby, Näsby och Viggbyholms villasamhällen. Jämlikt paragraf 53 i Hälsovårdsstadgan av den 19 juni 1919, och med stöd av paragraf 49 samma stadga, förbjudes härmed användandet av sådan avloppsledning, som utmynnar i öppet dike. Avloppsledning skall istället före 1 juli 1920 ledas till en sluten uppsamlingsbrunn, som skall vara så beskaffad att den ej genomsläpper orenligheten. Råd och upplysningar angående sådan uppsamlingsbrunns anläggande och utförande lämnas i Täby av E. Lindroth, i Näsby av A Åkesson och i Viggbyholm av Th Andersson. Där avloppsledning nu utmynnar i öppet dike, ålägges respektive tomtägare att omedlebart, senast före den 15 maj detta år, rensa diket samt borföra där befintlig orenlighet. Uraktlåtenhet att ställ sig ovanstående förbud och åläggande till efterrättelse medför, enligt Hälsovårdsstadgans paragraf 52, böter från 5 till och med 1000 kronor. Täby den 27 april 1920. Undertecknat Täby Hälsovårdsnämnd, Elis Lindroth, ordförande.

Täby 1920

Täby 1900 – 1940

Affisch för manifestation mot byggandet av Lötstaden

Täby 1973

Vet du vad en nagelapa är?

Fundera och samtala

Relaterade artiklar

Alla tjejer jobbar på fabrik. Eller?

Tvätteriernas tid

Saltsjöbanan

Barnarbete i andra källor

Andra importerar vad Sverige exporterar!

Export av “props”

Nynäshamn är en djuphamn

Fundera och samtala

Quiz

Mer om export

Motorer från Norrtälje till Sydamerika

Nynäshamn

Frisk vilja utan sprit och superi

Årsberättelse från 1905

Nykterhetsrörelsen vill förbättra samhället

Logerna ordnar aktiviteter för helnyktra

Fundera och samtala

Quiz

Fler artiklar om folkrörelser

Träslott uthyres – Ektorps Folkets hus

Kvinnokamp i Täby

Nynäshamn

Grindvakterskan – tågolyckornas värsta fiende

Den farliga järnvägen går 30 kilometer i timmen

Hilda Jonssons grind räddar liv

Koll på grinden, klockan och sista vagnen

Fundera och samtala

Quiz

Mer om kvinnors arbete förr

Alla tjejer jobbar på fabrik. Eller?

Hushållsskolan

Kvinnokamp i Täby

Tvätteriernas tid

Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar

Järnvägar

Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar

Statare – vilka var de?

Demonstrationer och strejker på landsbygden

Statarsystemet avskaffas

Läs mer om statarnas villkor

Fundera och reflektera

Quiz

Mer om levnadsvillkor på landet

Bruket var en allt-i-ett lösning för hela livet

Tegel från Upplands Bro byggde samhället

Aktivister, då och idag

Utrotningsgas för bättre boende

Tegel från Upplands Bro byggde samhället

Tegelbruket

Stor efterfrågan på tegel

Tegelbruken läggs ner

Fundera och samtala

Quiz

Läs mer om Upplands-Bro

Akta så du inte bränner dig!

Aktivister, då och idag

Statarna – landsbygdens arbetarklass demonstrerar och strejkar

Fler källor från Upplands-Bro

Hushållsskolan

Hushållsskolan flyttar till Ytterby

Med ojämlik utbildning blev hushållsskolan en frihetskamp

Fundera och samtala

Fler artiklar om kvinnor i historien

Alla tjejer jobbar på fabrik. Eller?

Grindvakterskan – tågolyckornas värsta fiende

Kvinnokamp i Täby

Tvätteriernas tid

Mer arkivmaterial från Täby

Akta så du inte bränner dig!

Vad gör ett gjuteri?

Järn – en viktig resurs

Sverige ger järnet

Fundera och samtala

Quiz

Läs om andra industrier i Stockholms län

Motorer från Norrtälje till Sydamerika

Andra importerar vad Sverige exporterar!