Vad berättar källorna om Trollbäckens historia?

Låt eleverna studera de två historiska källorna, framsidan från en broschyr om tomtförsäljning från 1930-talet och flygfotot från 1936, innan de tar del av artikeln om Trollbäckens historia. En första frågeställning kan vara helt öppen:

• Vad kan källorna berätta om Trollbäckens historia?

Låt därefter eleverna fundera på källornas närhet, beroende och tendens. Deras svar kan då gå i följande banor:

• Källorna är samtida och kan säga något om hur det var i Trollbäcken på 1930-talet.
• Källorna är inte beroende av varandra.
• De är föstahandskällor.
• Broschyren är framtagen för att locka till köp. Det kan påverka innehållet. Avsändaren har starkt intresse av att få resan mellan Kumla och Stockholm att verka smidig, få området att verka trevligt och så vidare.

Avsluta med att resonera om ifall bilderna ger olika bilder av området på 1930-talet. Kanske uppmärksammar eleverna att broschyrens bild av Tyresö är ännu lantligare än fotot och nästan verkar föreställa en vildmark.

Källkritik med stöd av påståenden

Låt eleverna ta ställning till påståendena nedan ifall de behöver mer stöd för sina resonemang. Påståendena kan också användas ifall eleverna redan har läst artikeln.

1. Källorna ger stöd för att namnet Trollbäcken inte fanns på 1930-talet. (sant)
2. Källorna ger stöd för att Kumlagodsets mark såldes ut på 1930-talet. (sant)
3. Källorna ger stöd för att många tomter såldes i Trollbäcken på 1930-talet. (falskt)
4. Källorna ger stöd för att det byggdes mest sommarstugor i Trollbäcken på 1930-talet (falskt)

Broschyr från 1930-talet.

Flygfoto från 1936.