Lärarmaterial
Hundar i klassamhället
Tänkbara svar
Svar 1: För att hålla kolla på vem som betalat vad, när och rätt summa: Ägarens namn, antal hundar, summa kronor och datum.
Svar 2: Uppgifterna var ägarens titel, namn, adress, hundens ras, ålder, kön, färg, skattebelopp, betalningsdatumet och hundarnas namn.
- För att ha koll på vem som betalat skatten och för vilka hundar, det var ett sätt att kontrollera så att allt blev rätt och möjligt att kontrollera i efterhand.
- I det förtryckta registret fanns alla kolumnerna redan angivna.
- Det var vanligt att använda titel i andra sammanhang så det kan ha fallit sig naturligt att ange ägarnas titel också här.
- En del av informationen som antecknades kanske ansågs vara ”bra att ha” och skrevs ned utan att den fyllde någon särskild funktion precis då.
Svar 3:
- Det var en klassfråga vem som hade hund, fler rika än fattiga.
- Hunden användes i arbetet på bondgården, därför är det så många bönder som har hund.
- Alla kanske inte lydde och betalade skatt och därför kanske inte listan motsvarar verkligheten.
Registret berättar vilka som betalade skatt, men inte med säkerhet hur många hundar det verkligen fanns.
Svar 4: På Statistiska centralbyrån kan du räkna ut vad 10 kronor år 1939 motsvarar i dagens penningvärde (cirka 330 kronor år 2022).
Fråga 1: Vilka av uppgifterna tycker du verkligen behövs för att hålla koll på att hundskatten är betald?
Fråga 2: Varför skrev Skå kommun ner alla uppgifterna om hundarna och deras ägare i registret?
Fråga 3: Varför är det tre gånger fler lantbrukare än arbetare som äger hund enligt registret? Vad säger det om Skå eller om samhället 1939?
Fråga 4: Ta reda på hur mycket 10 kronor var värt 1939. Var det mycket eller lite pengar?
