Wanda Lanzers nycklar till historien
Livet på Beredskapssjukhuset
Flera källor berättar om flyktingarna som var patienter på beredskapssjukhuset i Sigtuna efter andra världskrigets slut 1945. Fotografier, texter och andra ledtrådar skissar upp en bild av livet för flyktingarna. De berättar att stiftelsen omgavs av taggtråd med strikt karantän för både patienter och personal. Patienterna var ca 600 människor, de flesta kvinnor 17-23 år, som hade överlevt Förintelsen. De kom från Bergen-Belsen till Sigtuna för att återfå sin hälsa efter att ha blivit sjuka av de svåra påfrestningarna i koncentrationslägren.
Ambulanser körde patienter från hjälpinsatsen “vita båtarna” till Sigtunastiftelsen och lämnade av människor som ibland var så sjuka att de fick bäras in till sina sängar. Patienterna rörde sig i sina nattlinnen och låg nedbäddade i gångarna runt rosengården. Vissa av dem reste vidare efter en tid på sjukhuset medan andra hade så allvarliga hälsoproblem att de avled i Sigtuna.
Patienternas röster saknas
Det som har saknats i källorna är både patienternas egna röster och en fullständig förteckning över vilka de var. Sjukvårdspersonalens nedtecknade betraktelser är ofta omsorgsfullt skrivna men de ger inte svar på vad som hände patienterna efter utskrivning från sjukhuset. Många frågor om vilka de verkligen var och hur de upplevde sin tid i Sigtuna har därför lämnats obesvarade. Det är just därför kuratorn Wanda Lanzers personarkiv är en viktig nyckel till historien.
Wanda Lanzers bidrag
Wanda Lanzer arbetade som kurator och tolk i Sigtuna under tiden som flyktingarna bodde där. Utöver de patientkort hon organiserat i kartoteket på bilden, fick hon också en stor mängd brev, vykort, handsydda dockor och minnesböcker som gåvor från patienterna hon träffade. Gåvorna visar att hon var mycket omtyckt och breven berättar om hur livet fortsatte efter tiden i Sigtuna för flera av de överlevande.
Patientkorten i Wandas arkiv är en omfattande dokumentation av alla patienter som kom till Sigtuna 1945. Förutom namn och ursprungsland finns också anteckningar om vart patienterna senare reste eller flyttade. Denna information ger forskare och släktingar till patienterna möjlighet att lägga pusslet kring vad som hände efter andra världskrigets slut och vilka platser de överlevande passerade.
Historien omformas av ny kunskap
Wanda Lanzers arkiv lämnades in av hennes släktingar till Sveriges museum om Förintelsen 2023. Det visar att historien alltid kan omformas av ny kunskap. Ibland räcker det med att en bra källa dyker upp, till exempel från en liten brun låda, för att ge oss en ny och djupare förståelse för viktiga händelser.
Brun låda med patientkort från Sigtunas beredskapssjukhus. Foto: Forum för levande historia.
Framsidan av ett patientkort från Wanda Lanzers arkiv som berättar om patienten Gabriella Klein. Hennes namn, födelsedatum, födelseort och datum för flytt från Sverige finns med på kortet. Foto: Forum för levande historia.
Fotografi från Wanda Lanzers personarkiv som visar personal och patienter på Sigtunastiftelsen. Wanda syns som fjärde person från vänster. Fotograf: Okänd.
Wanda Lanzer har gjort avtryck i historien både i Sverige och i hennes hemland Österrike. I Österrike arbetade hon som journalist, bibliotekarie och folkbildare. Hon hade judisk härkomst och hennes hem söktes igenom när Österrike 1938 blev del av nazityskland. Därefter blev hennes make Felix Lanzer bortförd och Wanda flydde med sina två döttrar till Sverige 1939. Det är fortfarande okänt vad som hände Felix Lanzer. rnrnWanda talade tyska, polska, svenska och franska och kanske var det därför hon fick arbete på Sigtunas tillfälliga beredskapssjukhus när flyktingmottagandet förbereddes. Efter sin tid i Sigtuna arbetade hon på Mosaiska församlingens emigrantavdelning och senare på Arbetarrörelsens arkiv. Hon hade även uppdraget att återförena de överlevande patienterna med deras anhöriga i andra länder. Breven och vykorten i hennes arkiv visar att Wanda höll kontakten med många av sina tidigare patienter flera år efter att de träffats i Sigtuna. rnrnI Österrike var Wanda Lanzer en pionjär för folkbildning inom arbetarrörelsen och där finns både en park, en skola och ett bostadsområde döpta efter henne.
Hjärtformad minnesbok. Tackgåva till Wanda Lanzer, kurator på beredskapssjukhuset i Sigtunastiftelsens läroverk. Foto: Helena Bonnevier
Målade blommor i ett brev sänt till Wanda Lanzer från Tatjana Pleszkow. Upphovsrätt: Tatjana Pleszkow, 1945. Upphovsrättstillägg Foto: Ann-Sofi Stjernlöf; Statens historiska museer
Ett personarkiv är material från privata arkivbildare, till exempel personer eller föreningar. Personarkiv består ofta av en samling dokument och material som rör en specifik persons liv, arbete och prestationer. Det kan innehålla allt från brev, dagböcker och fotografier till offentliga dokument och publikationer. Personarkiv används ofta av forskare för att förstå en individs liv eller för att studera en viss tidsperiod eller händelse från en persons synvinkel.