Norra och Södra Djurgården är världens första nationalstadspark. Här finns kungliga slott och parker, museer och universitet, men även ett rikt växt- och djurliv alldeles inpå huvudstaden.
Djurgården – kungens jaktmarker
Grunden till nationalstadsparken är Djurgårdsmarken, idag kallad Norra och Södra Djurgården, som sedan slutet av medeltiden varit kunglig mark. Det är också kungarna som på olika sätt bidragit till att området fått den speciella karaktär den har idag, dominerad av slott och parker. Sedan 1700-talet har Djurgårdens vackra landskap varit stockholmarnas populäraste område för utflykter, promenader och nöjesliv.
Namnet Djurgården kommer av att området under lång tid var kungarnas inhägnade jaktområde vid Stockholm. På 1570-talet anlade kung Johan III den första djurgården med renar, hjortar och älgar. Drygt hundra år senare lät Karl XI inhägna hela Norra och Södra Djurgården till jaktpark. Adolf Fredrik som inte var jaktintresserad gjorde vid mitten av 1700-talet istället Djurgården tillgängligt för utflykter och nöje. Området omvandlades nu till stor del till charmiga parkmiljöer, knutna till de kungliga slotten Ulriksdal, Haga och Rosendal.
Norra Djurgården
Ulriksdals slott
Det kungliga slottet Ulriksdal ligger vid Edsviken. Ursprunget är säteriet Jakobsdal som riksmarsken Jacob De la Gardie bildade 1638. År 1669 köpte änkedrottning Hedvig Eleonora Jakobsdal. Sitt nuvarande namn fick slottet då hon skänkte det i dopgåva till sin nyfödde sonson prins Ulrik, Karl XII:s bror. Men Ulrik dog som ettåring och slottet återgick till givaren. Hon lät då bygga till sidobyggnaderna efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre.
Omkring år 1705 byggdes det av Nicodemus Tessin den yngre ritade orangeriet i slottsparken, numera skulpturmuseum. Drottning Ulrika Eleonora vistades mycket på Ulriksdal och lät bygga om slottet till dess nuvarande yttre i barockstil. Byggnaden som kallas Confidencen var från början ett ridhus som inreddes till teater 1753. Teatern har på senare år återuppstått och sommartid ordnas teater- och balettföreställningar.
Haga slott
Haga är en av de bäst bevarade historiska parkerna i landet och anses vara en av världens främsta engelska parker. Gustav III som var starkt påverkad av tidens romantiska idéer lät anlägga parken. Tidens stora trädgårdsarkitekt Fredrik Magnus Piper fick i uppdrag att planera en så kallad engelsk park. Resultatet blev mjukt formade gräsytor varvat med mörka skogspartier och halvöppna hagar. Slingrande gångar tog besökaren förbi buskage, bersåer, nybyggda ruiner och paviljonger. Över 25 000 träd planterades. Den stora grässlätten pelousen anlades som en amfiteater. Ytterligare tre engelska parker skapades på kungligt initiativ vid Brunnsviken, i norr vid Tivoli, i öster vid Frescati och i söder vid Bellevue.
Gustav III hade storslagna planer för Haga. Koppartälten och Gustav III:s paviljong byggdes och ett väldigt slott i klassisk stil planerades. Grunden lades 1786 men kungens död gjorde att bygget avbröts. I dag finns bara den väldiga gråstensgrunden kvar av det tilltänkta slottet. Haga slott stod färdigt 1805 efter C.G. Gjörwells ritningar i italiensk villastil. På 1930-talet flyttade kronprins Gustav Adolf och hans maka Sibylla in och där föddes sedan de fyra ”Hagaprinsessorna” och den blivande kung Carl XVI Gustaf.
Stallmästaregården och Frescati
På Norra Djurgården finns också Stallmästaregården som är Stockholmstraktens äldsta återstående utvärdshus med oavbruten funktion sedan 1600-talets mitt. Gården har kvar den karaktär den fick på 1740-talet. I stora salen skapade Hilding Linnqvist 1946 sex stora väggmålningar med motiv ur Bellmans diktning. Strax norr om Stallmästargården ligger Haga tingshus i tysk jugendbarock som invigdes 1907.
Bergianska Trädgården grundades vid Frescati på 1880-talet och på 1910-talet följdes den av Veterinärhögskolan, Vetenskapsakademien och Skogshögskolan. I närheten byggdes också Naturhistoriska Riksmuseet vid samma tid. Stockholms universitet flyttades ut från Stockholm till Frescati omkring 1970.
Södra Djurgården
Den första parken på Södra Djurgården anlades av grosshandlaren Carl Magnus Fris öster om Waldemarsudde i slutet av 1700-talet. Karl XIV Johan lät omskapa halvön till ett idylliskt och parkliknande landskap genom gallring och omfattande nyplantering av både inhemska trädslag som ek, bok, alm, lönn och främmande arter som lärkträd, hästkastanj och parklind. Södra Djurgården började nu bli ett populärt utflyktsmål för det välbärgade borgerskapet i Stockholm, medan vanligt folk istället sökte sig till Norra Djurgården.
Rosendals slott
Rosendals slott byggdes under 1820-talet som kungligt sommarresidens åt Karl XIV Johan efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom. Stilen är empire som i Sverige kallas Karl Johanstil. Stilen är relativt stram och enkel i sin form. Rosendals slott tillverkades som ett monteringsfärdigt hus. Metoden blev internationellt uppmärksammad och flera hus såldes på export till andra länder. Rosendals slott är idag ett av landets bäst bevarade exempel på Karl Johanstil. Stiftelsen Rosendals Trädgård driver trädgårdsverksamhet och café vid slottet sedan 1983. Sommartid hålls guidade visningar.
Villor, privata slott och nöjen
Södra Djurgården kom under 1800-talet att präglas av att rika stadsbor byggde sommarvillor med lusthus och trädgårdar längsefter stränderna. Senare omvandlades husen till permanentbostäder samtidigt som nya stora villor byggdes, till exempel Thielska Galleriet och det palatsliknande prins Eugens Waldemarsudde. 1850 öppnades det första tivolit på platsen för Skansens nuvarande huvudentré. Det ersattes senare av Gröna Lund som invigdes 1883. Evenemangsscenen Cirkus invigdes 1892 och var från början avsett för cirkusföreställningar.
Museer
Det första museet på Södra Djurgården var Nordiska Museet, avsett för svensk folkkultur. Byggnaden ritades av Isak Gustaf Claeson i en stil som närmast kan beskrivas som nordeuropeisk 1600-talsrenässans och stod klar 1907. År 1891 öppnade Skansen som är världens äldsta friluftsmuseum och 1893 öppnade Biologiska museet. Vasamuseet invigdes 1990. Museiparker har även vuxit fram dels på Norra Djurgården med Tekniska Museet, Etnografiska museet och senast Riksidrottsmuseet och Polismuseet som båda invigdes 2007, dels på Skeppsholmen med Östasiatiska museet, Moderna museet och Arkitekturmuseet.
Skydd mot ny bebyggelse sedan 1994
Naturen är också en viktig del i Nationalstadsparken. Här finns exempel på Mellansveriges olika naturtyper som löv- och barrskogar, våtmarker, sjöar och vattendrag, stränder och öar. De många ekarna och andra ädla lövträd påminner om Djurgårdens tid som kunglig jaktpark.
Nationalstadsparken bildades 1994 för att skydda området Ulriksdal-Haga-Djurgården-Brunnsviken i kommunerna Stockholm, Solna och Lidingö. Enligt lagen får ”ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.”
Kungliga nationalstadsparken
Nationalstadsparkens webbplats
Det finns många platser för att börja utforska Nationalstadsparken. Här hittar du flera tips.
Till webbplatsenStora skuggan
Experimentellt jordbruk och märkliga hus i östra delen av nationalstadsparken.
Till besöksmålet