Lärarmaterial

Ämne: Historia, Samhällskunskap
Årskurs: 7-9, Gymnasiet
Koppling till läroplan: Historiska källor och källkritik, Händelser, Levnadsvillkor
En bro under lövverk.
Upplands-Bro
Visa tillhörande artikel

Jämför källorna

Arbetssättet här förutsätter att eleverna inte läser artikeln “Sista avrättningen i Bro” först.

Låt eleverna ta del först av en muntlig berättelse från trakten, sedan av en tidningsartikel från tiden. Berätta om de två källornas ursprung och datering. Läs gärna högt för maximal förståelse av innehållet.

Diskutera sedan vad som är sant och inte och låt eleverna avsluta genom att individuellt formulera hur de har vägt källorna mot varandra och avgjort vilka de ska lita på.

Källa 1

Skriftlig nedteckning av Erik Rexhammar (Karlsson) daterad 5 februari 1936. Berättare Alfred Hedström, skomakare i Bro.

Jungfrukrogen
Nere vid vägskälet vid Ekboda låg fordom en krog, som man kallade “Jungfrukrogen”; och “Kroggärdet” kallas därför också åkern som går upp till Bro efter vägen. Denna krog låg efter stora stadsvägen och alla som kom farande, om de så var från Västmanland eller Värmland, tog alltid in där, för längre bort vid Kockbacka fanns värmestuga eller rastställe för folket, samt ett skyle att ställa hästarna under. Eftersom Jungfrukrogen låg blott ett par minuter från raststället, så band man hästarna och gick till krogen.

Rörligt liv på stadsvägen
Det var ett rörligt liv som rådde på stadsvägen förr; liksom i långa karavaner kommo bönderna i sällskap, när de åkte till Stockholm för att sälja säd eller andra produkter från lantbruket. De hade s.k. långkärror, alltid förspända med en häst. Hästarna fick gå själva och karlarna gick och språkade, vanligtvis i två grupper, den ena i täten och den andra bakefter. Hedström räknade en gång till 18 kärror i rad.
     En kväll när karlarna sutto i skänkrummet och språkade om väder och vind kom en dräng från socknen in vid namn Mollberg. Han hade blod på kläderna och man frågade honom om han varit med på slakt. Han svarade jakande, beställde brännvin och blev snart full!
     Efter en stund kom man inbärande med en yngling, som man funnit vid Norrgrind; han var död, tydligen ihjälslagen, blodet flöt ur hans panna genom ett stort krossår. Med ens blev Mollberg nykter, när han såg den döde; folket tittade på Mollbergs nedblodade kläder och man fick en teori, som ytterligare besannades, när Mollberg tänkte smita sin väg.

Norrgrind
Han fasttogs, hämtades i fångkärran; och han bekände att han mördat en dräng vid Norrgrind, hemmahörande i Skällsta. Motivet var osämja som rått mellan dem. Mördaren och offret voro i 25-årsåldern. Han fördes till häktet i Tibble; det blev ting och han dömdes att mista livet genom halshuggning. Detta skedde någon gång mellan 1830-1835. (1840 enl häradsrättens protokoll).

Spetsgård runt stupstocken
Uppe vid Sandaberg, vid korsvägarna, blev en stupstock hoptimrad, och nedanför schavotten, där huvudet skulle falla, grävdes en grop. Hedströms farfar var med och bildade s.k. “spetsgård” kring själva schavotten. Den bestod av de starkaste karlarna i socknen och tjänade till att hålla åskådarna borta på ett visst avstånd från stupstocken. Det kom mycket folk tillstädes, både kvinnor och män, och för att kunna följa hela skådespelet i detalj klättrade en del upp i närstående träd. Men när huvudet föll för yxan svimmade en del av de kringstående liksom även några som satt i träden, med den påföljden att de ramlade ned och gjorde sig illa.
     Mollberg ligger begraven upp efter vägen i Lejondalsskogen, och vid hans grav kan man ännu se ett stenröse. Detta var den sista avrättningen i Bro, men på Stäketsskogen skedde den sista 1868. En bonde från Bro, som åkte hem från stan samma kväll, var med och såg på den; det var förresten rusthållaren i Råby.

Källa 2

Tidningsartikel ur Aftonbladet 18 december 1841.

Tidningssida

Tänkbara svar på frågorna

Vid artikeltextens slut så finns tre frågor under rubriken “Reflektera och samtala”.

1. Historiska texter har ofta skrivits av en anledning men kan användas till något helt annat. På vilket sätt gäller det i fallet med domstolsprotokoll och tidningsartikeln?

Båda texterna är skrivna för sin samtid men används nästan 200 år senare för att ta reda på vad som hände och hur människor levde.

Texterna är skrivna för att kommunicera vad som hänt och vad som har bestämts, men de kan också berätta om vilka straff som fanns, hur man reste, vad som fanns i Bro med mera.

2. Vad tror du det beror på att muntliga berättelser ofta förändras? Har du något eget exempel på det?

Det skäl som nämns i texten är att människor inte visste allt och därför fyllde i luckorna samt att berättelserna förändrades när de fördes vidare. Eleverna kan också tillägga något om att berättelsen kan ändras för att

  • Minnet sviker
  • Berättaren vill göra den mer engagerande.
  • Den som för berättelsen vidare inte förstår allt.
  • Återberättaren har egna intressen och vinklar berättelsen.

3. Skulle du kunna tänka dig att gå och titta på en avrättning?

Motiveringar för att bevittna avrättningar.

  • Jag skulle vara nyfiken.
  • Om det var tillåtet så skulle jag inte se några problem med det.
  • Jag skulle göra det för att stötta de anhöriga och dömda.
  • Jag ser det inte som värre än att titta på skräckfilm eller läsa deckare.
  • Jag skulle vilja göra det för att veta vad som pågår i samhället.

Motiveringar mot att bevittna avrättningar.

  • Jag är emot dödsstraff och vill inte ge avrättningen mitt stöd.
  • Jag vill inte få mardrömmar.
  • Jag vill inte göra det värre för de dömda eller för de anhöriga.

Jag

Källor till artikeltexten

Informationen i texten bygger på efterforskningar gjorda av Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut. De finns publicerade på hemsidan: Sista avrättningen i Bro härad -mordet i Bro 1840 del 1 men också i de två böckerna:

Vad hände egentligen?  del 1 (c) 1990.

Det hände i Upplands-Bro, 1984. 

Gudrun och Börje Sandén är de som gått igenom rättegångsprotokollen och annat material. Texterna är svåra att läsa i original på grund av både språk och handstil, så här har vi nöjt oss med att referera dem.