Lärarmaterial
Industrialisering av jordbruket
Svar på frågorna
Artikeln “Industrialisering av jordbruket” avslutas med tre frågor. Här ges en översikt över rimliga svar.
Svar på fråga 1:
- Godset utvecklade sin verksamhet med hönseri och växthus.
- Keramik tillverkades vid godset.
- En av ägarna byggde kexfabriken i Märsta.
- En stenlada byggdes 1873.
- Statare anställdes istället för torpare (texten nämner inte uttryckligen att så var fallet just på Steninge).
- Statarfruarna fick gå upp klockan 5 på morgonen för att få fram färsk mjölk via Märsta station till Stockholm.
Svar på fråga 2:
- Arbetskraft i andra (fattigare) länder.
- Ungdomars arbetskraft är billigare än vuxnas.
- Outbildades arbetskraft är billigare än utbildades.
- Inom den så kallade gig-ekonomin är arbetskraften billigare än inom yrken eftersom arbetsgivaren betala per arbetsinsats instället för att anställa någon permanent.
- Svart arbetskraft är billig eftersom köparen smiter från skatter och avgifter.
Svar på fråga 3:
- Pengar krävdes för att investera i nya lador och jordbruksredskap.
- Marknaden för mjölk, ägg, grönsaker och trädgårdsvaror ökade.
- Statarlönerna innehöll ibland en del kontanter. (Detta nämns i texten men även i torparkontrakt blev kontant betalning vanligare)
- Lönearbete blev vanligare.
- Inte bara adliga personer kunde köpa ett stort gods. Det räckte med att ha pengarna.
Fråga 1: Vilka exempel ger texten på att Steninge påverkades av industrialiseringen?
Fråga 2: Statarnas arbete kunde köpas till ganska låg kostnad. Vilken arbetskraft är billig idag?
Fråga 3: Texten ger flera exempel på hur pengar blev viktigare under industrialiseringen, vilka?
Statarnas levnadsvillkor
Ett tips på läsning om statarnas levnadsvillkor kommer från utställningen “Ett annat liv” där stataren Lilly Karlsson, född 1902, berättar om sin uppväxt i en statarfamilj.