Länskällan

Kvarleveaspekten

Oavsett om eleverna tillägnar sig begreppet eller ej så kan de ges möjlighet att träna på förstå sig på att filmen (och alla historiska källor) både kan berätta saker och att den användas för att lista ut saker om den tid då den är gjord.

Det går att skilja på vad filmen har för avsikt att berätta och vad den mer oavsiktligt kan lära oss. Filmen berättar till exempel vad bryggeriet producerar.

Studerar vi filmen ur kvarleveaspekten kan vi exempelvis lära oss hur filmgrafik framställdes på 50-talet.

Elevuppgift

Låt eleverna träna på kvarleveaspekt och berättandeaspekt genom att skriva ner olika fakta utifrån filmen, dels sådant som sägs rakt ut i filmen och sådant som källan kan säga om vi studerar den som kvarleva.

Ett sätt att underlätta för eleverna är att de får ta ställning till färdiga påståenden och sortera dem efter kvarleva eller berättande. Här är några sådana påståenden.

K=kvarleveaspekten, B=berättandeaspekten.

• Vårbyvatten såldes vid Rödbodtorget i Stockhkolm. (B)
• Det fanns färgfilm år 1957. (K)
• En lastbilschafför hette Kalle Lundberg. (B)
• En ny fabrik för drycker höll på att byggas när filmen gjordes. (B)
• Glasflaskor och träbackar användes för att packa dryckerna. (K)
• Läsk betraktades som en lämplig dryck för barn. (K)
• Det såg som självklart att det var mamman som skötte serveringen av mat i hemmet. (K)
• Ett vanligt hushåll hade kylskåp. (K)

Om filmen

Filmen Bryggarbilen producerades av Konsumtionsföreningen (KF) som ägde bryggeriet år 1957, för att fira Vårby Hälsobrunns 250-årsjubileum.