Lärarmaterial
Frisk vilja utan sprit och superi
Lektionsförslag 1
Tyda ett handskrivet protokoll
Ett sätt att arbeta med källmaterialet är att skiva ut handskriften och starta med att låta eleverna på egen hand försöka tyda texten och sammanhanget. Alla frågor som uppstår kan antecknas och besvaras senare med hjälp av transkriberingen och artikeln ”Frisk vilja utan sprit och superi”. På så sätt kan eleverna få förståelse för hur historiker behöver förstå källmaterial, dess sammanhang och innebörd. Två olika förslag till lektionsupplägg:
- Ta 5-10 minuter till att i grupper tyda källan och göra quizet. Arbeta därefter med den transkriberade texten och gör quizet på nytt. Läs slutligen artikeln.
- Halva klassen läser transkriberingen och halva klassen bara källmaterialet. Därefter besvarar alla frågorna i quizet, som finns på artikelns sida. Jämför resultatet och uppmärksamma alla framsteg hos den gruppen som haft den svårare uppgiften.
Lektionsförslag 2
Källornas användbarhet
Använd arbetsbladet ”Tre historiker” och låt eleverna sätta sig in i situationen att de är anställda på ett arkiv där tre historiker letar efter källmaterial. De ska sedan presentera källorna för historikerna och ge dem en introduktion till vad källorna kan användas till inom deras olika forskningsområden.
Övningen kan också användas till att eleverna tränar på att använda källhistoriska begrepp som förstahandskälla, andrahandskälla, beroende, närhet och tendens.
Några frågor att samtala kring:
Är det viktigare att kunna stava idag än 1905?
Vad är viktigast att lära sig? Stavning, handstil eller att uttrycka sig? Är det någon skillnad idag, 1905 eller 1970?
Hur framställs texter vanligast idag, 1905 och 1970?
Vilken teknik har påverkat hur vi skriver? (skrivmaskin, dator, stavningsprogram, smarta telefoner, ”auto correct”)
Har tekniken påverkat vad du behöver lära dig i skolan?
Hur kommer vi att framställa texter i framtiden?
