Publicerad: 10 juni 2026 | Skribent: Annika Strandin Pers, antikvarie med inriktning kulturlandskap
För länsmuseets kulturgeograf Annika Strandin Pers är vandringsleder en hjärtefråga som rymmer både historia och landskap. Här delar hon med sig av några av sina favoriter i länet som tar dig ut i skog och mark.
Jag såg den vid sidan av vägen på väg till mataffären. En gammal bleknad markering liksom ingrodd i stammen på ett träd i utkanten av en dunge. En annan satt på en stolpe när bussen stannade till på en hållplats. Avskavda gula, röda och blå ledmarkeringar.
Jag kunde inte släppa tanken på dem. Hur länge hade de suttit där? Vart leder stigarna? Och vem var det som en gång målade dem?
När man väl börjar lägga märke till dem dyker de plötsligt upp överallt.
I Stockholms län är skogen aldrig långt borta och utspritt över hela länet slingrar sig markerade vandringsleder och motionsspår genom skogar, över berghällar och längs sjöar. Många av dem har en historia som sträcker sig flera decennier tillbaka i tiden, till en period då både samhället och föreningslivet tog krafttag för folkhälsa och friluftsliv för den alltmer stillasittande befolkningen under industrialiseringen. Det började anläggas vandringsleder och mellan 1960 –1980-talet byggdes nästan 2000 elljusspår runt om i landet.
För mig ger de markerade lederna en perfekt kombination av stiglöpning och upptäckarglädje. Jag kan bara följa stigen och se vart den tar mig. Samtidigt finns det något fint i att de gör skogen tillgänglig för alla, även för den som är ovan vid kartor eller är orolig att tappa bort sig. Den markerade leden gör det ju enkelt att både hitta ut och hitta rätt.
Kanske har du snart en ledig dag. Sörmlandsleden känner många till. Och säkert finns det någon vandringsled eller spår i din närmsta skog.
Jag vill tipsa om några av mina favoriter där naturupplevelsen också har sällskap av spännande kulturhistoria. Välkomna att följa med in i platsernas spännande och ibland udda historia.
Ängsjö & Granskog terrängspår – Järfälla
Norra Järvafältets fyra naturreservat utgör tillsammans ett av de största naturreservaten i Stockholms län. Trots sin närhet till huvudstaden har områdets skog- och jordbrukslandskap behållit en ålderdomlig karaktär. Förklaringen ligger i att Järvafältet under första halvan av 1900-talet var militärt övningsområde. Området var avstängt för allmänheten och de gårdar som fanns i området hängde inte riktigt med i de förändringar som skedde vid många andra gårdar vid tiden.
Under 1970-talet när militären lämnat området kom stora delar av marken att bebyggas. Särskilt de delar som låg inom Stockholms stads gränser i södra delen av fältet, som miljonprogrammen Kista, Tensta, Akalla, Rinkeby och Husby. Planer fanns för fortsatt byggande även på Norra Järvafältet men som tur var lades planerna ned och skogen och gårdarna fick bli kvar.
På Järvafältet finns flera olika spår men och jag återkommer till flera, som tillexempel Ängsjös 10 km långa terrängspår. Det startar vid Ängsjö gård här det finns både kafé, utegym, äventyrsstig för barn, bad och elljusspår. Om du vill komma ut mer i orörd skog är det terrängspåren du ska leta efter. De går, till skillnad från motionsspårens preparerade banor, ofta på mindre på stigar som smyger sig över hällmarker och ut med sjöarnas stränder och i kanten av våtmarker.
Om du vill prova en kanske lite mer okänd favorit i området vill jag tipsa om Granskog som ligger söder om Ängsö. Det 10 km långa terrängspåret startar (och slutar) vid Järfälla orienteringsklubbs stuga, nära det gamla torpet Granskog. Rundan går genom skog, äldre jordbruksmark förbi lämningar från militärernas tid och avslutas med de sista kilometrarna på det ordentligt kuperade elljusspåret.
Vill du se mer av områdets historia finns tre kulturstigar som du kan läsa om i Besöksmålskartan. Kulturspår i Järfälla – Besöksmålskartan
Bogesundslandet – Vaxholm
Bara en mil fågelvägen från Stockholms innerstad ligger halvön Bogesundslandet. På 1960-talet fanns långtgående planer på att dra en bro från Lidingö och skapa den nya stadsdelen Bogesundsstaden. Planerna blev som tur var aldrig verklighet och sedan 2015 skyddas området genom ett statligt naturreservat.
Bogesundslandet är verkligen värt ett besök. För här finns många riktigt fina markerade vandringsleder, från 2 till 12 km långa som utgår från olika platser på halvön. Flera kan startas från Bogesunds slott. Ett sagoaktigt slott vars stökiga förflutna ligger bakom den egna lagen, Lex Bogesund. Mer om slottets historia kan du läsa i vår Besöksmålskarta. Bogesunds slott -Besöksmålskartan
Men i skuggan av slottet finns även mindre kända berättelser. Längst ner i slottsparken kan du se en grupp lite mer oansenliga byggnader. Här drevs under mitten av 1900-talet en fångkoloni där skötsamma fångar dömda till kortare straff placerades. Fångkolonier anlades ofta där det fanns behov av arbetskraft som på större gårdar, väg- eller skogsarbeten eftersom fångarna skulle arbeta under vistelsen. Många av de intagna var dömda för rattfylleri och under hösten 1967 avtjänade även trubaduren Cornelis Vreeswijk ett straff på Bogesunds fångkoloni. Sedan 1971 är vistelsen i de tidigare kolonibyggnaderna helt frivillig då de idag inrymmer ett vandrarhem.
Paradiset – Huddinge och Haninge
Mitt nästa tips har ett namn som talar för sig själv och Pardisets naturreservat gör ingen besviken. Här finns tre vandringleder; Tornbergsslingan på 6 km, Brinkslingan på 8 km och Sameslingan på 5 km. De går också bra får till en längre rundslinga om du följer dem efter varandra. Det är nog kombinationen, av att få starta vid det gamla torpet, mötet med de små sjöarna och riktig skog med vildmarkskänsla som gör det. Hit vill jag alltid!
Namnet på leden Sameslingan är en påminnelse om andra som förälskat sig i platsen. Mer om det kan du läsa i vårt nya tema om Samisk historia i Upptäck historien. Till Minoriteternas berättelser
Utmed Tornbergsslingan kommer du faktiskt upp på Stockholms läns högsta naturliga punkt. För att kunna blicka ut över trädtopparna behöver du ta dig upp i det tio meter höga utsiktstornet. Inte något för mig, men om du vågar får du utsikt över stora delar av Södertörns vidsträckta skogar. Via Besöksmålskartan kan du annars kika på ett foto från toppen som min kollega Mats tagit och läsa mer om platsen. Tornberget i Besöksmålskartan.
