Sivert Lindblom föddes i Husby-Rekarne utanför Eskilstuna. Utmärkande för hans konstnärskap var hur han närmade sig arkitekturen och även kom att arbeta nära flera arkitekter. Han började sin bana som kalkylator på en verkstadsindustri i Eskilstuna. Firman tillverkade skyltfönster och järnkonstruktioner och chefen här var arkitekten Sigurd Lewerentz.
Sivert Lindblom utbildade sig sedan på Konsthögskolan i Stockholm 1958─1963. Hans tidiga skulpturer var i Auguste Rodins anda med synliga hand-avtryck och en bearbetad yta.
Klassisk stil
För det offentliga rummet utvecklade han senare ett mera klassiskt formspråk med släta ytor. Karakteristiskt är att hans gestaltningar sällan är centrerade till en enda plats utan ofta består av många delar som är utspridda över stora områden. På grund av dessa ytor kan det vara svårt att uppfatta konstverket och dess delar, men för den som ser och upptäcker blir då även mellanrummen laddade platser.
Det handlar om platser där människor rör sig, upplever och interagerar, som till exempel Kungsträdgården och Blasieholmstorg, och även Minnesmonumentet över Förintelsens offer utanför Stora Synagogan. Brons är det material han oftast arbetade med, vilket också rimmar väl med den klassiska stilen och traditionen.
En renässanskonstnär
Sivert Lindblom utvecklade djupgående tankegångar om form. Något förenklat kan man säga att det handlar om att när formen är strikt kan vi som åskådare själva fylla den med innehåll. Författaren och konstkritikern Peter Cornell har liknat Lindbloms scenografiska sätt att gestalta rummet med renässansens konstnärer.
Under slutet av 1960-talet var han lärare vid Arkitekturhögskolan, och 1991 blev han professor vi Konsthögskolan i Stockholm. Sivert Lindblom har utfört många offentliga utsmyckningar över hela Sverige och samarbetat med flera av Sveriges tongivande arkitekter.
Gränsen mellan konst och arkitektur
Om sitt förhållande till arkitektur har han sagt:
”I mitt samarbete med arkitekter har jag ju kommit i ett läge där jag inte längre ser någon gräns mellan konst och arkitektur.”
Och om att göra offentlig konst har han uttryckt sig så här:
”För mig handlar det mer om ett slags scenografi, där objekt och former gestaltar både ett socialt och ett fysiskt rum, vardagslivets kultrum, där man skapar ett innehåll i mötet mellan människa ─objekt.”
Offentliga verk i urval
- Vällingby centrum
- Fersenska palatsets gård
- Blasieholms torg
- Medelhavsmuseet
- Stockholms universitet