Rysshärjningarna har satt eviga spår i skärgårdens historia och landskap. Sommaren 1719 gick en rysk flotta på 26 000 man till attack i Stockholms skärgård och utefter Södermanlands och Upplands kust. Avsikten med attackerna var bland annat att tvinga fram ett slut på det nordiska kriget som pågått sedan år 1700. Den ryska flottan brände och skövlade från norr till söder och på Rånö slog man läger för att effektivt blockera inloppet till Stockholm. Härifrån gjordes ett angrepp mot Stockholm som slogs tillbaka vid Baggensstäket den 12 augusti, och kort därefter vände ryssarna hemåt.

Efter sig lämnade de en fullständigt avbränd skärgård. Muskö, Ornö och Utö var några av de värst drabbade områdena, här skonades bara kapellen och här och var stod enstaka gårdar kvar. Trots förödelsen återvände skärgårdsbefolkningen för att bygga upp sina torp och gårdar.

Än i dag finns det så kallade ryssugnarna kvar i landskapet på bland annat Utö som en påminnelse om de dramatiska händelserna. De ovala stenkonstruktionerna sägs ha använts av ryssarna som bak- eller värmeugnar.