Animation
Stockholms lÀns historia

VĂ€lj tidsperiod

Centralstat och kungamakt 1611–1718
1611–1718

Centralstat och kungamakt

InvÄnare
  • ca 118 000 (Ă„r 1699)
HÀnder i lÀnet
  • 1622 NorrtĂ€lje blir stad
  • 1622 Stadstull införs i Stockholm
Nya Àmbetsverk
  • 1614 Svea HovrĂ€tt
  • 1630 RiksantikvarieĂ€mbetet
  • 1634 Amiralitetskollegiet
  • 1637 Bergskollegiet
  • 1651 Kommerskollegiet
  • 1697 ÖverintendentsĂ€mbetet
HÀnder i vÀrlden
  • 1618 30-Ă„riga kriget startar
  • 1626 Peterskyrkan i Rom invigs
  • 1712 Ångmaskinen uppfinns
Det nutida Sverige 1667
Kartan över Norden Ă„r 1667 visar Sveriges dominans runt Östersjön.

Centralstat och kungamakt

En dramatisk period nÀr Sverige erövrade omrÄden i sin nÀrhet och blev en stormakt. Trots mÄnga krig ökade befolkningen med nÀra det dubbla och en stark statsmakt utvecklades. Till de mÄnga krigen behövdes soldater och pÄ 1680-talet vÀrvade kung Karl XI sina soldater genom att i utbyte erbjuda dem ett torp. Runt om i lÀnet finns mÄnga av dessa torp kvar, idag ofta anvÀnda som sommarstugor. 

Det mesta av kronans mark tilldelades ocksĂ„ adeln som betalning för insatser i de mĂ„nga fĂ€lttĂ„gen. Det gjorde att vid mitten av 1600-talet var tre fjĂ€rdedelar av marken kring Stockholm i adelns Ă€go. MĂ„nga herrgĂ„rdar och sĂ€terier vĂ€xte nu upp runt om i lĂ€net, vid MĂ€laren och utmed landsvĂ€garna som ledde in till staden. VĂ€lbevarade praktanlĂ€ggningar frĂ„n denna tid Ă€r LĂ€mshaga pĂ„ VĂ€rmdö, Sandemar och Årsta i Österhaninge, Runsa i Ed och Steninge i Norrsunda. De mĂ„nga krigen var under den hĂ€r tiden en stĂ€ndig plĂ„ga för den övriga befolkningen och bönder tvingades bli arrendebönder pĂ„ adelns mĂ„nga gods.

För att fÄ yrkeskunnigt folk till de mÄnga jÀrnbruk och fabriker som anlades under 1600-talet lockade staten till sig utlÀndsk arbetskraft. Experter pÄ papperstillverkning flyttade hit och valloner som var skickliga smeder kom frÄn nuvarande Belgien.


dĂ„ Ă€rat ditt namn flög över jorden"
"
dĂ„ Ă€rat ditt namn flög över jorden"
Richard Dybeck
1844
Vatten forsar mellan smÄ röda hus
En stÀd och en ugn.
En hus som stÄr nÀra ett vattendrag. Framför huset Àr det grÀs.
Tingshuset och ett annat rött hus.
Åldermansstugan rymmer Wira museum. Tingshuset i bakgrunden.
Foto: Mattias Ek
Vatten forsar mellan smÄ röda hus
Forsen omgiven av smedjor
Foto: Alf Nordström
En stÀd och en ugn.
Interiör frÄn Vira bruk
Foto: Mattias Ek
En hus som stÄr nÀra ett vattendrag. Framför huset Àr det grÀs.
Lilla smedjan
Foto: Anna Ulfstrand
Tingshuset och ett annat rött hus.
Åldermansstugan rymmer Wira museum. Tingshuset i bakgrunden.
Foto: Mattias Ek

VÀrjor frÄn Vira bevÀpnade karolinerna

Vira var en av den svenska stormaktstidens ledande vapensmedjor. HÀr tillverkades vÀrjor, sablar och bajonetter till krigsmakten. Under det stora nordiska kriget i början av 1700-talet levererades Ärligen 12 000 klingor. Under fredsperioder tillverkade smederna istÀllet verktyg och i början av 1800-talet utvecklades Vira till ett av de ledande liebruken. Bruket var igÄng fram till 1948 och restaurerades för att sÄ smÄningom öppna som bruksmuseum.

Varje sommar ser tusentals personer Viraspelen, ett musikskÄdespel om Virasmedernas tillvaro i mitten av 1700-talet.

Lyssna pÄ en ljudfil om Vira bruk
Lyssna pÄ en ljudfil om Vira bruks stora smedja
1627-1694

Rikets frÀmsta boss lady

Maria Sofia De la Gardie, portrÀtt av Jakob Henrik Elbfas 1643
Foto: Nordiska museet

Maria Sophia De la Gardie var Sveriges första kvinnliga storföretagare. Trots att hon var en ung Ă€nka med tvĂ„ smĂ„ barn gjorde hon stora affĂ€rer runt hela Östersjön. Som 16-Ă„ring gifte hon sig med Gustaf Oxenstierna som dog efter bara fem Ă„rs Ă€ktenskap. Maria Sophia slog sig ner pĂ„ Tyresö och dĂ€r blommade hennes affĂ€rssinne ut för fullt nĂ€r hon styrde sina jordbruk, förvaltare och fogdar och intresserade sig för nya brukningsmetoder, boskapsavel och trĂ€dgĂ„rdsskötsel. I breven till de förvaltare som drev jordbruket pĂ„ gĂ„rdarna framgĂ„r det att hon hade en organisationsförmĂ„ga som matchade uppdraget och gott sinne för affĂ€rer.

Hon gav sig ocksÄ pÄ att bryta stenkol i SkÄne, bygga skepp, exportera timmer och spannmÄl, anlÀgga pappersbruk och tillverka linolja. I VÀttinge ström i TyrsöÄn drev hon en kopparhammare. Hon ansvarade ocksÄ för underhÄllet av fyrkarna vid Kullen, Falsterbo och Nidingen. Planerna pÄ en porslinsfabrik blev aldrig verklighet, annars hade det varit Sveriges första.

Grevinnan De la Gardie var inte rÀdd för att ta risker och lönsamheten vÀxlade. Sveriges skÄnska krig hotade De la Garides gÄrdar och gjorde det svÄrt att behÄlla arbetskraften som togs ut till krigstjÀnst. Hon drev ocksÄ mÄnga processer mot affÀrspartners som hon menade inte fullföljde sina kontrakt men ocksÄ mot familjemedlemmar.

BÀst lyckades Maria Sophia De la Gardie med textilindustrin, som drevs med energin frÄn Nyfors och andra vattenfall pÄ Tyresös marker. Hon gifte aldrig om sig, förblev myndig och kunde dÀrför behÄlla greppet om alla sina företag. Hon dog 1694 och efter begravningsgudstjÀnsten i Riddarholmskyrkan fördes hon till Tyresö kyrka dÀr hon sjÀlv iordningstÀllt sin sista viloplats.

UpptÀck historien kring Tyresö slott genom appen UpptÀck historien eller i en webblÀsare.

Ladda ner museets appar hÀr.

Se appens innehÄll om Tyresö slott hÀr.

Fullersta kvarn

Vatten- och vĂ€derkvarnar som lĂ„g i anslutning till byar och större egendomar var ett vanligt inslag i det gamla kulturlandskapet. I vissa omrĂ„den kunde det finnas kvarnar vid flera olika gĂ„rdar. Fullersta kvarn i Huddinge var i bruk frĂ„n slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet och fungerade som husbehovskvarn Ă„t Fullersta gĂ„rd och sĂ€teri.

Kvarngrunden finns kvar och syns tydligt invid ett vattenfall. PÄ varsin sida om dammen löper stenklÀdda dammvallar, vilka fortfarande dÀmmer upp dammspegeln. Den första kÀnda mjölnaren vid kvarnen var Marcus Larsson som levde under mitten av 1700-talet.

HÀr kan du lÀsa mer om Fullersta kvarn.

Fullersta kvarn
Foto: Holger Ellgaard
Trakten kring Fullersta kvarn.
Foto: Topografiska Corpsen, Public domain, via Wikimedia Commons
1622
Foto: Skebobruks museum

Skebo bruk

Skebo bruk ligger nÄgra mil nordvÀst om NorrtÀlje. PÄ platsen bedrevs sannolikt jÀrntillverkning redan pÄ 1400-talet men det var Heinrich Lemmens, en tyskfödd industriman, som anlade Skebo bruk Är 1622. Bruket Àgdes sedan av familjen Tott under större delen av seklet. Bruket ligger vid sjön NÀrdingen, som förbinds med havet av SkeboÄn. TackjÀrnet som anvÀndes pÄ bruket framstÀlldes i Edsbro masugn som lÄg vid NÀrdingens södra Ànde.

Under 1800-talet var bruket Roslagens största arbetsplats med flera hundra anstÀllda, men under lÄgkonjunkturen pÄ 1920-talet var konkursen ett faktum för den anrika verksamheten. MÄnga av brukets byggnader Àr rivna men vid bruksherrgÄrden finns Àn idag en vacker bruksgata med arbetarbostÀder, magasin och orangeri. Den gamla brandstationen Àr i dag bruksmuseum som hÄller öppet under sommaren. 

Min resa genom denna vÀrld har tagit mig tre gÄnger runt jorden."
"Min resa genom denna vÀrld har tagit mig tre gÄnger runt jorden."
Erik Dahlbergh
1625-1703

Erik Dahlbergh

Erik Dahlbergh var greve, militĂ€r, arkitekt och Ă€mbetsman. Under sin livstid hann han titulera sig bĂ„de krigsrĂ„d, landshövding, fĂ€ltmarskalk och generalguvernör. Dahlbergh blev ocksĂ„ mycket kĂ€nd för sina fĂ€stningsbyggnader och ledde ombyggnad och nybyggen av fĂ€stningar runtom i Sverige och Europa. Erik Dahlbergh rĂ€knade vid 71 Ă„rs Ă„lder ut att han hade rest 14 000 mil, tre gĂ„nger runt jorden.

Det som eftervĂ€rlden mest förknippar med Erik Dahlberg Ă€r planschverket Suecia (”Suecia antiqua et hodierna”). Det Ă€r en dokumentation av Sveriges och lĂ€nets historia som sedan gavs ut som kopparstick. Suecia innehĂ„ller ett stort antal teckningar pĂ„ stĂ€der i dĂ„varande Sverige, pĂ„ slott och pĂ„ historiska platser som Birka och Uppsala högar.

Dahlbergh Àr begravd i Turinge kyrka i Nykvarn i ett gravkor som han utformat sjÀlv. I Stockholm finns bÄde Erik Dahlbergsallén och Erik Dahlbergsgatan som Àr uppkallade efter Dahlbergh.

En stor rektangulÀr stÄende sten i skogen med ett ansikte i profil pÄ ena sidan och ett klot ovanpÄ.
©John FÀrngren BildupphovsrÀtt i Sverige 2017 Fotograf Elisabeth Boogh
Tyresö slott
Riddarholmskyrkan
Årsta slott
KÀrsö
Tyresö slott

Det gamla och nutida Sverige

Erik Dahlbergs verk Suecia antiqua et hodierna innehÄller 353 planscher och Àr uppdelad i tre delar som visar Stockholm med omnejd, Sörmland och norrut samt Götaland och Finland. Tanken var att verket skulle kunna ges som gÄva till frÀmmande makter. MÄnga av bilderna ger dÀrför troligtvis en förskönande bild av sina motiv.

FramgÄngsrik krögare

Brita Cruus

MÄlning av Friherrinnan Brita Cruus av Gudhem (1641 - 1716)

Brita föddes in i högadeln som barnbarn till Axel Oxenstierna, kungens nÀrmaste man. Trots att hon som kvinna rÀknades som omyndig, blev hon en av mÄnga kvinnor som tog plats i historien tack vare sin nÀsa för affÀrer.

Brita gifte sig Är 1657 med Jakob Lilliehöök och bröllopet hölls pÄ Stockholms slott med drottning Hedvig Eleonora som vÀrdinna. Ett halvÄr efter bröllopet blev Brita Ànka, dÄ Jakob stupade i kriget mot danskarna. Som Ànka blev  Brita myndig och eftersom hon aldrig gifte om sig kunde hon bestÀmma över sin egen ekonomi livet ut.

Brita tycks ha haft intresse för mat redan som ung och senare i livet skrev hon ner sina recept – en samling pĂ„ 329 recept som ger en unik inblick i vad adeln Ă„t under 1600-talet.

Troligtvis var det matintresset som gjorde att Brita Ă„r 1671 öppnade ett gĂ€stgiveri i Barkarby, vid landsvĂ€gen upp mot Bergslagen. Genom att utnyttja sin höga stĂ€llning lyckas hon tvinga alla smĂ„krogar runtomkring att stĂ€nga. Skötseln av gĂ€stgiveriet arrenderade hon ut. Än idag finns det ett vĂ€rdshus i samma byggnad som Britas lĂ„g i. Platsen Ă€r vald med omsorg, pĂ„ ett lĂ€ge dĂ€r det skulle finnas resande mĂ€nniskor som behövde en sĂ€ng för natten och en god middag lĂ„ngt in i framtiden.

GÀstgivarordningen frÄn 1649 var en lag som krÀvde att det fanns möjlighet till mat, husrum och byte till nya hÀstar med jÀmna mellanrum lÀngs vÀgarna. Ibland tillgodosÄgs detta med sÀrskilda gÀstgiverier men pÄ mÄnga hÄll var det vanliga bönder som tog hand om gÀsterna. Med de nya bestÀmmelserna slapp bönderna plikten att hjÀlpa genomresande med friskjuts. IstÀllet betalade de skjutspenning, en ny skatt som finansierade gÀstgiverisystemet.