Animation
Stockholms läns historia

Välj tidsperiod

Gustavianska tiden 1772–1809
1772–1809

Gustavianska tiden

Invånare i länet
  • ca 172 000 (år 1805)
Statsskick
  • Ståndsriksdag
Viktiga byggnader
  • 1773 Gustav III:s Opera
  • 1805 Haga Slott
Händer i världen
  • 1783 USA bildas
  • 1789 Franska revolutionen
Drottningsholms slottsteater
Foto: Holger.Ellgaard, CC BY-SA

Om Gustavianska tiden

Gustav III kom till makten år 1772 efter en statskupp och tiden som följde är uppkallad efter honom och de efterföljande kungarna med samma namn.

Det var förändringarnas tid – riksdagens makt skulle minskas och landet styras med en fast hand som då Sverige regerades av enväldiga kungar och drottningar.

Den främsta orsaken till att Gustav III kunde ta över makten var att stora delar av folket också ville ha förändring. Kungen lade grunden till mycket av det vi sätter värde på idag. Han mildrade de rådande strafflagarna, avskaffade bland annat dödsstraffet för en rad olika brott och gav judar och katoliker lov att utföra sin religion i några av Sveriges städer.

Gustav III älskade fransk kultur och var intresserad av språk och teater. Han grundade Svenska Akademien 1786 och startade flera teatrar i Sverige, däribland Kungliga Operan i Stockholm.

Men allteftersom Gustav III framstod som mer enväldig än upplyst började kritiska röster höjas mot kungamakten. En grupp adelsmän förberedde ett attentat och kungen sköts vid en maskeradbal på Kungliga Operan i Stockholm den 16 mars 1792.

Kista hembygdsgård

Kista på Väddö omnämns för första gången skriftligt 1493, som Kystadhe torp. Kista hembygdsgård ligger på sydvästra Väddö på en plats med förhistoriska anor. Gården består av en mängd välbevarade hus från olika tidsperioder – huvudbyggnaden är från 1837, en enkelstuga från 1700-talet, en stall- och loglänga från 1700-talet och en ladugård från 1860-talet. Här finns också salt- och redskapsbod, smedja, bastu, kalkugn och en brännvinsbod från tiden då det var lagligt för bönderna att göra hembränt för husbehov. Från mitten av 1800-talet brukades Kista som en enda gård och sedan 1947 ägs den av Väddö hembygds- och fornminnesförening

Kista hembygdsgård
Foto: Okänd/ Stockholms läns hembygdsförbund
Kista hembygdsgård
Foto: Ingvar Lundkvist
Gubben Noak, gubben Noak var en hedersman. När han gick ur arken planterade han på marken, mycket vin ja mycket vin, ja detta gjorde han. "
"Gubben Noak, gubben Noak var en hedersman. När han gick ur arken planterade han på marken, mycket vin ja mycket vin, ja detta gjorde han. "
Carl Michael Bellman
1740 – 1795
1740–1795

Nationalskalden Bellman

Carl Michael Bellman av Pehr Hilleström ca 1781
Foto: Nationalmuseum CC-BY-SA

”Fjäriln vingad syns på Haga”, ”Fredmans epistlar”, ”Gubben Noak” – många svenskar kan nynna någon Bellmanvisa och känner till karaktärer som Fredman, Movitz och Ulla Winblad.

Diktaren och visförfattaren Carl Michael Bellman är en av Sveriges mest kända skalder och trubadurer. Han föddes i Stockholm och dog där 55 år gammal. Hans debutverk Evangeliska Dödstankar, skrevs 1757 och därefter följde en uppsjö av bland annat satiriska dikter. 

Bellman spelade flera olika instrument och var mästare på att trollbinda sin publik, men han led av ekonomiska bekymmer och framstod för många som en alkoholiserad krogpoet. Något motsägelsefullt eftersom han hade en nära relation med kung Gustav III. Många moderna svenska sångare har fört Bellmans sångskatt vidare och visorna finns översatta till mer än 20 språk.

1777
Drottningholmsteaterns magiska innandöme
Foto: Bengt Wanselius

Teaterkungens nya scen

Drottningholms Slottsteater är en unik byggnad – det är den enda 1700-talsteatern i världen som fortfarande använder originalscenmaskineriet regelbundet. Teatern har en lekfull interiör och scenen ett genialt maskineri helt i trä, som än idag drivs för hand.

 

Teaterns första glansperiod inleddes år 1777 av Gustav III. Med hjälp av skådespelare som Monvel, kompositörer som Naumann och Kraus, balettmästaren Gallodier och arkitekten Desprez skapade han en svensk teater- och operakonst på Drottningholm. Här spelades också Glucks senaste operor, fransk opéra comique och pantomimbaletter fram till Gustav III:s död 1792. Därefter föll teaterbyggnaden i glömska.

 

År 1921 klev litteraturhistorikern Agne Beijer in genom dörren och fann den unika teatern orörd sedan 1700-talets slut. Efter byte av rep i maskineriet, installation av elektriskt ljus och varsam rengöring öppnades teatern igen.

1659–1730
Målningen av Georg Engelhard Schröder föreställer Sophia Elisabeth Brenner (då Weber) och finns på Nationalmuseum.
Foto: Hans Thorwid/Nationalmuseum 2010
Försättsblad till boken Poetiska dikter
Poetiske dikter

Hiärtan skall sammanstämma

Sophia Elisabeth Brenner var Sveriges första kvinnliga författare som inte skrev under pseudonym. Mest känd är hon för sina dikter som tack vare att hon behärskade latin fick internationell spridning. Sophia Elisabeth Brenner var Sveriges första feminist och skrev texter som ifrågasatte och ville förändra kvinnors möjligheter i samhället. 

Brenner växte upp i Gamla stan i Stockholm och gick i Tyska skolan. Hon lärde sig flera språk och uppmuntrad av lärarna fick hon möjlighet att lära sig latin, som på den tiden enbart var tillåtet för pojkar. När hon var 21 år gifte hon sig med en konstnär och de fick femton barn, varav bara fem överlevde barndomen. I sina texter betonade hon vikten av att de äkta makarna ska vara jämlika och ”hiärtan skall sammanstämma” och hennes första bok handlade om jämställdhet. ”Det Qwinliga Könetz rätmätige Förswar” kommer ut 1693. År 1723 fick hon som första kvinna statlig författarpension.

Herrgårdar i länet

Länets största herrgårdsanläggningar har anor från 1600-talet. Då fick adeln i utbyte mot att hålla kungen med beväpnade män, bland annat skattefrihet för sina gårdar, de så kallade säterierna. Närheten till huvudstaden bidrog till det stora antalet. I mitten av 1600-talet fanns runt 350 säterier i häraderna närmast Stockholm.

För att skydda skatteintäkterna skärptes reglerna och adeln tvingades att hålla gårdarna i ståndsmässigt skick för att de skulle vara skattebefriade. Under 1600-talets slut blev säteritaket, det vill säga det valmade taket med ett instucket väggliv emellan de två takfallen, det främsta kännetecknet för sätesgården. Se bilden av Ekebyhovs slott nedan.

Vid 1700-talets början ändrades stilideal till förmån från franska ideal och mönsterböcker som ”Ritningar På Fyratio Wåningshus Af Sten, och Trettio Af Träd” (1755, 1756) av Carl Hårleman sprider den nya stilen.

1723 fick ofrälse ståndspersoner genom ett riksdagsbeslut möjlighet att köpa landegendom och i samband med en stor ekonomisk tillväxt på grund av reformer inom jordbruket och industrin, byggs nya herrgårdar samtidigt som gamla byggs om. Mellan 1750 och 1775 växte såväl herrgårdarnas antal som storlek.

I Stockholms län hittar vi en stor mängd herrgårdar ny- och ombyggda under 1700-talets andra hälft. Gemensamt för dem är den långsträckta formen, de två våningarna, säteri- eller mansardtaken (brutna takfall), de betonade mittpartierna och den ljusgula kulören. Bildgalleriet ger några exempel från olika delar av länet.