Animation
Stockholms läns historia

Välj tidsperiod

Postindustriella tiden 1974–2015
1974–2015

Postindustriella tiden

Invånare i länet
  • ca 1  873 000 (år 2004)
Länets kändisar
  • Abba
  • Marie-Louise Ekman
  • Carola Häggkvist
  • Björn Borg
  • Jonas Gardell
Viktiga byggnader
  • 1983 Tomteboda postterminal
  • Affärsområdet Bredden
  • 1989 Avicii arena, f d Globen
  • 1990 Vasamuseet
  • 1991 Bofills båge och Södertorn
  • 1994 St Eskils kyrka, Haninge
  • 1995 Igelstabron
  • 1998 Nybodahöjden
  • 2002 Arlandas flygledningstorn
  • 2012 Friends arena
  • 2013 Tele2 Arena
Händer i världen
  • 1989 Berlinmurens fall
  • 1991 Den första webbsidan skapas
  • 2001 11 septemberattentat mot USA 
  • 2008 Obama blir USA:s första svarta president 
Attityden till HBTQ-rörelsen svängde drastiskt och "Fjollträsk" gick först i ledet. Stockholm Pride 2009.
Foto: Bengt Nyman, CC BY 2.0

Den postindustriella tiden

Inledningen av den här tidsperioden dominerades av kalla kriget, den vilande konflikten som följde efter andra världskriget, med USA och västvärlden på ena sidan och Sovjetunionen och deras allierade på andra sidan. 

Kunskapsintensiva näringar dominerade i länet medan verkstadsindustri och tillverkning flyttade från Sverige, där kostnaderna var lägre. Det innebar en ännu större centrering kring storstadsregionen, eftersom de nya företagen lokaliserades efter tillgång på utbildad arbetskraft. Efter de stora omdaningarna i Stockholms city fram till 70-talet var man nu försiktigare med ändringar i stadsmiljön. Från 90-talet ligger fokus på att förtäta stadsmiljön och industriområden och hamnkvarter omvandlas till bostadsområden.

Inträdet av world wide web i slutet av 1990-talet och ett internet som var tillgängligt för allmänheten skapade en it-boom i länet som under några år växte till orimliga proportioner tills bubblan sprack och mängder av investerare, aktieägare och småsparare fick se sina pengar gå upp i rök.

1977
Elefanten i urberget

Kalla kriget

Den långa konfliktfyllda period som vi kallar Kalla kriget förändrade i grunden organisationen av vårt försvar och sättet som vi förhåller oss till varandra och vår omvärld. Långt inne i urberget i Sollentuna ligger en atombombssäker ledningscentral. Den kallas Elefanten och skapades under hotet av en atombomb som kan radera vår existens.

Gå till utställningen
2000

Det digitala undret

När de första webbläsarna gjorde entré i början på 90-talet fick internet ett ansikte. Nu kunde internet kommersialiseras och Netscapes börsintroducering i oktober 1995 blir startskottet för it-boomen.

I Sverige har vi tidigt en relativt hög användning av internet och i mitten av 90-talet grundades många nya företag med internet i fokus. Hajpade företag som Spray, Framfab och Icon Medialab är de mest tongivande i Sverige.

Många ville investera och kapitalet flockades runt alla affärsidéer som innehöll något om internet vilket gjorde att de nya unga entreprenörerna översköljdes med pengar.

Att vara först ut på marknaden sågs som en enorm fördel och det gällde därför att förverkliga sin affärsidé så snabbt som möjligt. På det här sättet miljardvärderades företag som startats av unga och oerfarna entreprenörer, som ännu inte gjort en krona i vinst.

De goda tiderna på börsen och spaltmetrarna som skrivs om de nya internetföretagen i media gör att många småsparare investerar. De flesta kommer dock in sent och köper till skyhöga priser strax innan eller efter bubblan spricker. Även traditionella företag som Ericsson drogs med i den nya ekonomin genom bland annat uppköp vilket drev upp värdet på bolagen. Strax innan bubblan sprack stod Ericsson för 40% av Stockholmsbörsens värde. 

Efter en rasande uppgång nådde Stockholmsbörsen sin toppnotering den 6 mars år 2000. Då hade den Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader.

När luften väl gick ur bubblan skedde det till en början gradvis men i maj gick Boo.com i konkurs. Oron spred sig och många av de nya internetbolagen gick i konkurs. Börsraset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde.

Idéerna, pengarna och erfarenheterna som gjordes under det första internetundret i Sverige har banat väg för det digitaliserade land Sverige är idag. Spotify, Klarna och King är exempel på företag som grundats av personer som var med under den första internetundret. Idag blomstrar Sveriges tech-scen och Stockholm är efter Silicon Valley den stad som har flest enhörningar, företag som är värderade till en miljard dollar, per capita i världen. 

(Källa: internetmuseum.se)

Disketter och CD-rom med operativsystem Windows 95
яіску ѕнояє CC-BY
Ca 1975 Idag
Ca 1975 Idag

Staden förtätas

Sedan 1990-talet är staden och stadslivet ideal och målbild för stadsbyggandet. Men istället för att regionen har ett centrum planeras för att stadsliv ska erbjudas på fler platser än i city. Arninge – Märsta, Barkaby – Jakobsberg, Kista – Sollentuna – Häggvik, Täby centrum – Arninge, Skärholmen – Kungens kurva, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje ska bilda framtida stadskärnor.

Förtätningen i stadsbyggandet är ett återkommande tema. Mark som tidigare använts för industriändamål saneras och bebyggs med bostäder, inte enbart Hammarby Sjöstad i Stockholm utan också Norrtälje, Södertälje, Sundbyberg med flera kommuner utnyttjar ofta äldre ofta centrumnära industrimark för bostadsbebyggelse. Också äldre hamnområden lockar till bostadsbebyggelse. Här kan man leva det goda livet mitt i stan. Staden ska vara dynamisk, attraktiv, erbjuda mötesplatser och stimulera kreativitet.

Dra i reglagen för att studera förändringarna i stadsbilden i centrala Huddinge och Sundbyberg. Flygbilderna kommer från Lantmäteriets “Min Karta”.

Flyktingströmmen från Balkan

Nazmije Kelmendi

Foto: Mattias Ek

Under inbördeskriget på Balkan på 1990-talet flydde miljoner människor från sina hem, hundratusentals av dem kom till Sverige. En av dem var Nazmije Kelmendi från norra Kosovo. När hon var bara åtta år tvingades hon att tillsammans med pappa, mamma och två bröder ge sig av hals över huvud.

Först kom de till Katrineholm och därefter till flyktingförläggningen på före detta Söderby sjukhus i Salem och slutligen till Flen där Nazmije började i skolan. Efter flera års väntan fick familjen slutligen permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Söderby sjukhus byggdes som sanatorium när tuberkulos var en fruktad bakteriesjukdom, och är ett exempel på hur läkarvetenskapen under 1900-talets första hälft försökte behandla TBC-sjuka med diet, frisk luft och solsken. Nazmije minns Söderby sjukhus som enormt stort, vitt och kyligt. Där fanns stora rum och långa korridorer. På väggen i korridoren satt en telefon dit släktingarna i Kosovo kunde ringa. På Söderby bodde människor från jordens alla hörn och vid telefonerna kunde folk sitta i timmar och vänta på samtal.

I ett projektarbete i gymnasiet valde Nazmije Kelmendi att skriva om Söderby sjukhus och dess historia som sanatorium och senare som flyktingförläggning. På det sättet kunde hon väva ihop sina personliga erfarenheter av flykten från Kosovo med sjukhusets tidigare historia. Nazmije Kelmendi är tveksam till ombyggnaden av sjukhuset till exklusiva bostadsrätter. Hon tycker att man på detta sätt raderar ut spåren av en tid som förtjänar att bli ihågkommen.

Fittja moské, exteriör
Foto: Jenny Thornell
Fittja moske, interiör
Boogh, Elisabeth

Första moskén med böneutrop i Sverige

Den 26 april 2013 var ett historiskt ögonblick för svenska muslimer. Från den 32 meter höga minareten på Fittja Moské hölls det första böneutropet i Sverige. Fittja Moské ligger nära Albysjön i Fittja, Botkyrka kommun. Byggnaden är ritad av den turkiske arkitekten Eray Ercan Aygün och stod klar 2007. Den är utformad som en traditionell turkisk moské med ett kupolformat tak, en gårdsplan med fontän avsedd för tvagning innan bön och en minaret som är en av de högsta i Västeuropa. 

Här finns såklart också det mattäckta golvet, där männen sitter och utför sina böner, och balkongerna runt bönesalen där kvinnor och barn sitter. Moskén innehåller även festlokal för bröllop, gästrum och bibliotek. Fittja Moské ägs och drivs av Botkyrka turkiska islamiska kulturförening och är öppen för studiebesök.

Deniz berättar om bygget av moskén.
Rabia berättar om moskén.