Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Sök

Konsumbutiker i länet

Bebyggelseantikvarisk utredning och etnologisk studie kring konsumbutiker i Stockholms län

Om projektet

Stockholms läns museum har under år 2025 arbetat med konsumbutiker i länet i syfte att utreda vilka av Konsums butiker som finns bevarade helt ellerdelvis i Stockholms län från perioden 1924 – ca 1940 ritade av KooperativaFörbundets (KF) arkitektkontor. Utöver den bebyggelseantikvariska delen haren etnologisk studie gjorts. I den etnologiska delen av projektet studerades två platser med konsumbutik/butiker lite närmare; multifuktionshuset Fullersta bio som förutom en konsumbutik innehöll sammanträdesrum för kommunfullmäktige, bio och föreningslokaler samt de totalt tre konsumbutikerna som funnits vid Skarpnäcks koloniträdgårdar.

Snabba fakta
  • Pågick under 2025 
  • Bebyggelseantikvarisk utredning samt etnologisk rapport 
  • Delfinansierades av Länsstyrelsen i Stockholm  

Kontakt: lansmuseet.kultur@regionstockholm.se 

Svartvit bild på matbutik.
Imacon Color Scanner

Resultat

I projektet gjordes en rapport som översiktligt visar vilka KF-butiker som finns bevarade i länet. I Stockholms län återstår idag 25 byggnader av de 53 ursprungliga butiker som ritades av KF:s arkitektkontor mellan 1924 och 1940. 28 byggnader är rivna. I den bebyggelseantikvariska rapporten lyfts ett tiotal butiker fram som representativa för olika typer eller platser. Av dessa är endast en, Fullersta bio riktigt välbevarad. Ytterligare en byggnad, Västerled 183, har en relativt välbevarad exteriör och bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde, både för stadsbilden och ur ett samhällshistoriskt perspektiv.

Arbetet visar att Konsums butiker från början och mitten av 1900-talet visar på en tydlig länk mellan lokalsamhällets historia, folkhemmets samhällsbygge och den arkitektoniska utvecklingen under mellankrigstiden. Deras funktion, gestaltning och sociala betydelse gör dem till viktiga kulturhistoriska dokument som bidrar till förståelsen av både lokala och nationella samhällsförändringar.

Den etnologiska studien sammanställdes också i en rapport. I de intervjuer som gjorts minns intervjupersonerna konsum ur ett barns perspektiv och var en plats som besöktes så gott som dagligen och där alla känner alla. Här finns minnen av dofter, synintryck, cykelbud, inköpslistor, sommarjobb och badutflykter. För att sätta in Konsum och Kooperationen i en vidare kontext ges även en mindre kunskapssammanställning av andra rörelser som verkat kring sekelskiftet 1900 så som Svenska Hem, kvinnogillen, Folkets hus och kolonilottsrörelsen. Rapporten berör även andra strömningar i Stockholm under första halvan av 1900-talet, som kolonilottsrörelsen, semestervanor, bostadsbyggande och klasskillnader.

Rapporterna är arbetsrapporter och finns inte publicerade.