Medeltiden med Albertus Pictor

Manus till Powerpoint om Albertus Pictor

Bild 1. Medeltiden med Albertus Pictor

Nu ska få kika in i medeltiden med hjälp av medeltidens största målare i Sverige: Han hette Albertus Pictor.

Bild 2. Självporträtt i Lids kyrka

Hans riktiga namn var Albert Immenhausen, som också är en stad i Tyskland. Troligen kom Albert från just den staden. Så småningom när han blivit mer känd började han kalla sig för Albertus Pictor. Det är latin och betyder Albert målare.

Första gången som Albert nämns i något dokument var 1465, när han blev borgare i staden Arboga. För att bli borgare var man tvungen att vara en mästare. Eftersom hans namn inte nämnts någonstans förut och han redan hade ett yrke, och ett tyskt efternamn, så tror forskare att Albert lärde sig målaryrket i Tyskland.

År 1473 flyttade han till Stockholm och gifte sig med Anna. Hennes man som också hade varit målare hade dött. Det betydde att det blev en verkstad ledig. Albert och Anna bodde i ett stenhus i Gamla stan vid Norreport. De fick inga barn tillsammans, men Anna hade barn med sin förra man.

Här har Albert målat sitt självporträtt. Bilden finns i Lids kyrka i Sörmland.

Se och tolka bilden:

• Vad har han för kläder?
• Vad gör han? Står han upp eller sitter han? Hur håller han händerna?
• Vilken frisyr har han?
• Hur tror ni att han känner sig?

Hur kan vi veta att det är ett självporträtt? Jo, med hjälp av språkbandet som finns ovanför. Texten är gammal och har suddats ut, men experter har lyckats tyda vad det står: ”Memento mei Alberto pictor huius ecclesie”. Det är latin och betyder ”Minns mig Albert, denne kyrkas målare”.  

Han har en lång rock med skärp, blåa hosor (som tights) och eleganta snabelskor på fötterna som var högsta mode. Han håller ihop händerna som i bön. Av bilden förstår vi att han var välbeställd, troende och tack var språkbandet vet vi han att han ville bli ihågkommen. Det gick bra för honom ekonomiskt. Han var en av de målare som betalade högst skatt i Stockholm. Från 1501 betalade han 12 öre i skatt årligen. Det vet vi tack vare den så kallade skotteboken, den bok som talar om hur mycket skatt var och en betalade.  

Bild 3. Spejarna med druvklasen

Vad var det han målade då? Jo mest var det motiv från bibeln. Att han blev känd berodde både förutsättningarna vid den här tiden, och på hur han målade.

När de första kyrkorna byggdes hade de innertak av trä. Träet riskerade att antingen börja ruttna eller brinna. Därför ville man under 1400-talet byta ut taken och ersätta dem med murade valv. Dessa valv ville man ha målade. Av den anledningen fanns det mycket arbete för en målare. Sammanlagt målade Albert i omkring 30 kyrkor.

Skälet till att han fick så mycket arbete berodde troligen också på hans skicklighet. Genom sitt sätt att använda färgen kunde han måla klädveck, och få människor att se levande ut genom att lägga färg i ansiktena så att det uppstod djup. Så hade ingen målare gjort förut.

Det var förmodligen en stor upplevelse för medeltidens människor att se målningarna. Här kunde de titta upp i taket och på väggarna när prästen mässade på latin, som ingen annan än han själv begrep. De bibliska berättelserna kunde bli begripliga för byinvånarna tack vare målningarna.

Här har han målat Spejarna med druvklasen. Berättelsen handlar om Moses som skickar iväg två spejare för att se om landet de var på väg till var bra. Spejarna var borta i flera dagar. När de kom tillbaka hade de med sig fikon, granatäpplen och en stor klase vindruvor.

Färgerna i målningarna har förändrats. Från början var de starka. En del färger har också förvandlats på grund av en kemisk reaktion som uppstått mellan färgen och kalkväggen. Det som har varit rött eller rosa har blivit grått eller svart. Därför är människorna nu gråa i ansiktet. Förut hade de röda kinder och en rosa färg i ansiktena.

Se och tolka bilden:

• Vad händer?
• På vilket sätt har Albert målat för att få människorna att se levande ut?
• Hur ser de två spejarna ut att känna sig?
• Finns det något som visar på djup i bilden, till exempel något som är längre bort?
• Vad finns runtomkring människorna?
• Vilka färger ser ni? Är någon färg mer tydlig? Vilka färger tror ni har förändrats?
• Vilken färg tror ni att de gråa druvorna i klasen hade från början?

Bild 4. Valvmålning i Täby kyrka

Målningen visar hur Maria Magdalena bärs upp till himmelen med hjälp av änglar. Bilden visar också hur mycket yta som målats. Det tog lång tid att måla en kyrka där valv, tak och väggar skulle täckas. Dessutom måste färgerna rivas och krossas och blandas med kalk och vatten. Pigment fick man från naturen: från jord, djur och rötter.

Albert kunde bara arbeta under den årstid då det var ljust och varmt, eftersom det annars skulle vara för kallt att klänga på ställningar i kyrkan. Det var alltså bråttom att hinna klart under det ljusa sommarhalvåret. Därför tror man att Albert hade flera lärlingar, annars hade han inte hunnit måla så många kyrkor under sin livstid. En del av lärlingarna kanske målade slingor och bladverk medan andra målade mönster som trycktes på väggarna med hjälp av schabloner. Någon som var erfaren kunde kanske hjälpa till att måla människor, efter att Albert dragit upp konturerna.

Se och tolka bilden:

• Hur många änglar finns det? Och hur många är det på varje sida om Maria Magdalena? Hur ser Maria Magdalena ut?
• Hur ser änglarna ut?
• Vilka färger har han målat med?
• Vad finns runtomkring Maria Magdalena och änglarna?

Bild 5. Schackspel med döden i Täby kyrka

Detta är den mest kända av Alberts målningar. Turister kommer till Täby kyrka bara för att se just denna målning. Att den blivit så känd beror på att den varit med i en film som heter Det Sjunde inseglet av Ingmar Bergman, som är känd både i Sverige och utomlands. Det är också den enda medeltida målningen i Sverige med det här motivet.

Bilden visar en man som spelar schack med ett benrangel. Ovanför målningen står det: ”Jak spelar tig matt”. Det betyder: ”Jag spelar dig matt”. Mannen är välklädd med hatt och rock. På ena handen har han två guldringar som bleknat och blivit grå. Målningen är placerad så att människor såg den när de gick ut från kyrkan.

På medeltiden spelades schack bland dem som hade det gott ställt. Den som vet hur ett schackbräde ser ut kan upptäcka att det är något som inte stämmer. Albert har inte målat 64 rutor som ett schack ska ha, utan bara 35. Kanske var det inte viktigt att göra en exakt avbildning. På det här sättet blev det enklare att måla, samtidigt som schackbrädet blir mer tydligt för oss.

Se och tolka bilden:

• Hur känner sig mannen med den gröna rocken?
• Hur känner sig benranglet?
• Vem agerar och vem reagerar?
• Vem är det som kommer att vinna spelet tror ni?
• Hur har Albert målat för att skapa djup och göra bilden levande?
• Om ni skulle kunna lyssna på målningen, vilka ljud skulle ni då höra?
• Vilka känslor får ni av målningen?
• Varför tror ni att han målade en sådan bild i kyrkan?
  (Ett skäl som brukar anges är att han ville påminna om att vi alla är dödliga och att det gällde att sköta sig och ta vara på livet medan man levde, men ingen vet säkert varför.).

Bild 6. Nidbild

En del forskare menar att en förklaring till hur judar framställs kan bero på att Albert troligen kommit från Tyskland, där det var vanligare att judar diskriminerades än i Sverige. Men det är inte en ursäkt. Målningarna fanns i kyrkorummet som alla i socknen skulle se, och bilderna finns kvar idag. Att sådana bilder förekommer har det inte nämnts så mycket om i böcker förut. Men bilderna försvinner inte för att vi inte talar om dem. Sådana skildringar är djupt kränkande och det är rent av förfärligt att de finns i våra kyrkor.

Fundera och diskutera:

Hur ska vi hantera sådana målningar idag? Ska vi täcka för bilderna? Eller kanske sätta upp en skylt om att det finns skildringar i kyrkan som är kränkande? Diskutera och fundera i klassrummet.

Bild 7. Abels offer och djur och natur

Albert målade djur och natur vid sidan om de bibliska scenerna. Här är en målning som visar Abels offer. Abel var en symbol för Kristus men också för kyrkan. Albert har skildrat honom som en vänligt sinnad man till skillnad från hur han har målat Kain.

Se och tolka bilden:

• Vilka djur kan ni upptäcka?
• Vilka uttryck har djuren? Ser de glada, allvarliga, eller arga ut till exempel?
• Vad för slags växtlighet kan ni upptäcka?

Bild 8. Fantasidjur (fågel) i Härkeberga kyrka

I vissa kyrkor skapade han fantasifigurer, som djuret här på bilden. Varför han gjorde sådana varelser finns det inget svar på. Kanske var det så att han med åren fick mer fria händer. Antagligen var prästen i byn med och beställde bildprogrammet, men kanske inte prästen brydde sig så mycket om vad Albert målade på lite olika ställen.

Se och tolka bilden:

• Vilka olika djur kan ni upptäcka i det här fantasidjuret?
• Vad gör figuren?
• Vilka känslor tycker ni att den förmedlar?
• Hur tror ni att den låter?

Bild 9. Fantasidjur (kamel) Härkeberga kyrka

Här är ett annat fantasidjur från samma kyrka.

Se och tolka bilden:

• Vilka olika djur kan ni upptäcka i det här fantasidjuret?
• Vad gör figuren?
• Vilka känslor tycker ni att den förmedlar?
• Hur tror ni att den låter?

Bild 10. Lekare som blåser i lur

Albert målade flera lekare, vilket var ordet för musiker eller musikant. Istället för att säga att de spelade musik sa man att de lekte.

Se och tolka bilden:

• Vilka kläder har lekaren på sig?
• Hur är hans ansiktsuttryck?

Bild 11. Lekare som spelar flöjt och trumma

Här en annan lekare med ett annat uttryck.

Se och tolka bilden:

• Vilka kläder har lekaren på sig?
• Hur är hans ansiktsuttryck?

Sista gången Albert nämns är när han lekte i Storkyrkan i Stockholm 1509.  I Storkyrkan fanns en orgel och det kan ha varit den han spelade på, men det vet inte säkert. Det vi vet är att han fick betalt för att han spelade där, eftersom det står i skotteboken. Året därpå var det ett streck i boken. År 1507 var han sängliggande enligt tänkeboken. Därför är det troligt att Albert gick bort 1510.

Kanske var det för att han själv var lekare som han målade så många lekare. Om man skulle sätta ihop alla lekare som han målade skulle de bilda en hel orkester.

Uppgift:

Lyssna på medeltida musik på Youtube.

Albertus Pictor

Albertus Pictor var en av medeltidens största målare i Sverige. Hans namn var från början Albert Immenhausen och forskare tror att han kom från Tyskland. Så småningom började han kalla sig Albertus Pictor. Det är latin och betyder Albert målare. Första gången nämns i något dokument var 1465 när han blev borgare i staden Arboga.

Källor

Tack vare skotteböcker och tänkeböcker kan vi följa hans liv. I skotteböckerna anges hur mycket människor betalade i skatt och i tänkeböckerna får vi veta sådant som rör fastigheter och giftermål. Målningarna han gjorde är också källor. Sammantaget gör källorna att vifår en inblick i målarens liv och gärning.

Hans liv

År 1473 befann sig Albert i Stockholm. Det vet vi eftersom han då gifte sig med Anna. Hon var änka efter att hennes man som varit målare dött. Då blev en verkstad ledig. Vid den här tiden var antalet yrken begränsat genom skråväsendet. På så sätt såg skråna till att det fanns jobb till medlemmarna. Enligt skotteboken var han en av de målare som betalade mest i skatt vilket innebär att han var en av de som tjänade mest. Summan han betalade i skatt var 12 öre årligen. Han livnärde sig också som pärlstickare, vilket betyder att han sysslade med broderi. 1509 fick han betalt för att han spelat i Storkyrkan. Han kunde alltså spela något instrument. Samma år var det ett streck i Skotteboken och troligen dog han senare det året.

Målningarna

Albert täckte väggar och valv i omkring 30 kyrkor i Sverige. Att det fanns mycket arbete berodde på att de brandfarliga innertaken av trä byttes ut mot murade valv. Dessa valv ville man ha målade. Albert var en skicklig målare som kunde få fram djup genom att måla klädveck och måla ansikten med skuggor och ljus. Framförallt målade han händelser ur bibeln, men också lekare, som man kallade musiker på medeltiden, och märkliga fantasidjur. I Lids kyrka har han målat sitt självporträtt. Att det är ett självporträtt vet vi tack vare språkbandet där stått ”Memento mei Alberto pictor huius ecclesie” som betyder ”Minns mig Albert denne kyrkas målare”. Han är moderiktigt klädd i rock med skärp, blåa hosor (som tights) och snabelskor. Han sitter ner och håller ihop händerna som i bön.

Lärlingar

Kyrkorna var under vinterhalvåret kalla och mörka. Troligen målade Albert därför under sommarhalvåret. Det betyder att han behövde hjälp för att hinna klart. Systemet byggde på att man anlitade lärlingar, sådana som hjälpte till för att sedan själva bli målarmästare med tiden.

Betraktaren

Under mässan pratade prästen latin. Det var ett språk som få kunde förstå. Med hjälp av målningarna kunde bibeln bli begriplig för socknens bönder. När prästen predikade kunde han också peka på målningarna och förklara en biblisk händelse. För de medeltida bönderna som levde enkelt måste det ha varit en stark upplevelse att se målningarna. Då fanns inte så mycket bilder som nu. Färgerna var starkare och klarare än vad de är idag eftersom de har bleknat och förändrats med tiden. De röda pigmenten har till exempel blivit gråa och en del helt svarta.  

1. Hur kommer det sig att Albertus Pictor målade i så många kyrkor?
2. Vilka olika yrken fick Albertus Pictor betalt för att utföra?
3. Hur kan vi veta något om Albertus Pictors liv?
4. Vilken roll kan målningarna ha spelat för kyrkans medeltida besökare?
5. Vad kan vi lära oss av målningar från medeltiden? Jämför med om det bara skulle finnas skriftliga källor. Fundera och diskutera.

Schackspel med döden

1. Skriv ner vad du ser i bilden. Låtsas som att du berättar för någon som inte ser målningen
2. Vilka ljud kan du höra? Låter personerna? Är det något annat som låter. Berätta.
3. Arbeta två och två. Fantisera och skriv ner en sketch om vad ni kan tänka er att figurerna säger.

Fantisera och berätta!

Vad heter djuret?
Hur låter det? Hur känner det sig? Vad har hänt och vart är det på väg?
Hitta på en egen historia. Fantisera fritt.
Börja med: Det var en gång…

Här är ett häfte om Albertus Pictor som är skriven för eleverna.

Klicka här för att komma till quizzet om Albertus Pictor.

Historia

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna.

Bild

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bild­bud­skap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möj­lig­heter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att ele­verna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både i nutid och his­to­riskt. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material,
• förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syftet med bildarbetet, och
• förmåga att analysera samtida och historiska bilders innehåll, uttryck och funktioner.

Material för lärare att ladda ned

Material för elev att ladda ned